Vashti trotsar kung Ahasveros

(A) På Ahasveros[a] tid – den Ahasveros som regerade över hundratjugosju provinser från Indien till Nubien[b] då kung Ahasveros satt på sin kungatron i Susas borg[c], hände följande: Under sitt tredje regeringsår[d] ordnade han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens befälhavare, hans förnämsta män och furstarna i provinserna var samlade hos honom. Under hundraåttio dagar lät han dem se sin kungliga härlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.

När de dagarna var över ordnade kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset. Draperier av linne, bomull och mörkblått tyg var uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver på vita marmorpelare. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor med pärlglänsande och svart sten. (B) Dryckerna sattes fram i guldkärl. Inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung. När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, för kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan. Samtidigt ordnade också drottning Vashti[e] ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.

10 Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros, 11 att de skulle föra in drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet, för hon var vacker att se. 12 Men drottning Vashti vägrade komma när kungen genom sina hovmän befallde henne det. Då blev kungen mycket vred, och vreden brann inom honom.

13 (C) Kungen frågade då de vise män som förstod sig på tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt. 14 Vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket. 15 Han frågade dem: ”Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti, eftersom hon inte har gjort som kung Ahasveros befallde genom hovmännen?”

16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: ”Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla kung Ahasveros provinser. 17 Det drottningen har gjort kommer att sprida sig till alla kvinnor och leda till att de föraktar sina män och säger: Kung Ahasveros befallde att man skulle föra in drottning Vashti inför honom, men hon kom inte. 18 Redan idag kommer furstinnorna i Persien och Medien, när de får höra vad drottningen har gjort, att säga samma sak till alla kungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan ände. 19 (D) Om kungen finner för gott, låt då ett kungligt påbud gå ut och låt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar så att det inte kan ändras, att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Och kungen bör ge hennes kungliga värdighet åt någon annan som är bättre än hon. 20 När kungens förordning som han utfärdar blir känd i hela hans rike, så stort det är, kommer alla kvinnor att visa aktning för sina män, från den störste till den minste.”

21 Kungen och furstarna tyckte förslaget var gott, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 22 (E) Skrivelser sändes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.

Notas al pie

  1. 1:1 Ahasveros   På persiska Kshayarshan, ”hjältars härskare”. På grekiska Xerxes.
  2. 1:1 Nubien   Området söder om Egypten, dagens Sudan (jfr Ps 68:32).
  3. 1:2 Susas borg   Perserrikets huvudstad under vintermånaderna, ca 25 mil norr om spetsen på Persiska viken. Tronsalen, som är utgrävd, mätte över 100x100 m och hade 72 pelare som var över 20 m höga.
  4. 1:3 tredje regeringsår   Ca 483 f Kr. Kanske hade kungen samlat sina befälhavare för att planera sin stora invasion av Grekland som genomfördes 481-480 f Kr.
  5. 1:9 Vashti   Betyder ”vackrast”, troligen ett smeknamn. Kanske den drottning som hos grekiska historiker kallas Amestris (”stark”). Amestris, som av grekerna beskrivs som grym, var jämnårig med Xerxes och hade senare en maktposition efter hans död (se not till 10:3).

Drottning Vasti blir avsatt

1-3 Det var det tredje regeringsåret för kung Ahasveros, härskaren över den persisk-mediska stormakten med sina 127 provinser från Indien ända till Etiopien. Det var det året som den stora festen anordnades i Susans borg, dit kungen hade inbjudit alla sina landshövdingar, rådgivare och officerare från hela riket.

I sex månader pågick festen, och den blev en enda stor uppvisning av hans rikedom och makt.

När alltsammans var över hade kungen en särskild fest för alla dem som arbetade i palatset, från den minst ansedde till den mäktigaste. Den pågick i sju dagar och hölls i palatsets trädgård.

Trädgården var prydd med draperier av linne, bomull och mörkblått tyg, fästa med vita och röda snören i ringar av silver på pelare av vit marmor. Soffor av guld och silver stod på golvet, som var lagt av grön och vit marmor, pärlemor, porfyr och annan värdefull sten.

Vinet serverades i guldbägare av olika form, ingen lik den andre, och det fanns gott om vin, för kungen var mycket generös.

Kungen hade bestämt att var och en skulle få dricka så mycket eller litet han själv önskade. Servitörerna hade fått order om detta.

Samtidigt hade drottning Vasti en fest för kvinnorna i palatset.

10 På festens sjunde och sista dag, när kungen var upprymd och berusad av vinet, befallde han sina sju personliga hovmän, Mehuman, Bisseta, Harebona, Bigeta, Abageta, Setar och Karkas,

11 att hämta drottning Vasti. Han ville skryta med henne och hennes skönhet inför sina gäster. Hon skulle komma med kunglig krona och all annan ståt.

12 Men när hovmännen framförde kungens befallning, vägrade hon att komma.Kungen blev då rasande,

13-15 men innan han bestämde sig för vad han skulle göra med henne, talade han med sina närmaste rådgivare, som han brukade i allt som gällde lagar och förordningar. De kunde tyda tidens tecken, och kungen litade helt på dem. De hette Karsena, Setar, Admata, Tarsis, Meres, Marsena och Memukan. De var högt uppsatta män i landet och stod kungen nära.Vad ska vi göra? frågade han dem. Vilket straff kräver lagen för en drottning som vägrar lyda kungens order när den framförs på detta sätt genom hovmän?

16 Memukan, som förde rådgivarnas talan, sa: Drottning Vasti har handlat fel i kungens närvaro och inför varje betydelsefull person i landet.

17 Nu kommer kvinnor överallt att vägra lyda sina män, när de får höra vad drottning Vasti har gjort.

18 Innan denna dag är till ända har hustrurna till alla furstarna i riket hört talas om vad drottningen har gjort och kommer sedan att tala till sina män på samma sätt. Följden blir förakt och bristande respekt över hela riket.

19 Därför vill vi föreslå, om nu Ers Majestät går med på det, att kunglig befallning utfärdas, en medisk-persisk lag som inte kan ändras, att drottning Vasti aldrig mer får komma inför kungen. Dessutom föreslår vi att Ers Majestät väljer till drottning någon som är mer värdig den upphöjelsen.

20 När denna befallning blivit känd i riket kommer alla män, vilken ställning de än har i samhället, att bli respekterade av sina hustrur!

21 Kungen och furstarna samtyckte till Memukans råd och man gjorde som han föreslagit.

22 Brev sändes alltså ut till alla provinser på alla landets språk, och i dem gjordes klart att det var mannen som skulle vara herre i sitt hus. Detta skulle läsas upp offentligt på alla de olika språken i riket.