Add parallel Print Page Options

21 Jag utlyste en fasta medan vi var kvar vid Ahavafloden. Vi ödmjukade oss inför vår Gud och bad honom om en lyckosam resa för oss och våra barn och alla våra tillhörigheter. 22 Jag skämdes för att be kungen om soldater och ryttare som skydd mot fiender längs vägen. Vi hade ju berättat för kungen att vår Gud håller sin skyddande hand över alla som söker honom, men hans vrede riktar sig mot dem som överger honom. 23 Därför fastade vi och bad vår Gud om detta, och han hörde vår bön.

Read full chapter