Jerusalem’s Deliverance Foretold(A)

37 When King Hezekiah heard this, he tore his clothes(B) and put on sackcloth(C) and went into the temple(D) of the Lord. He sent Eliakim(E) the palace administrator, Shebna(F) the secretary, and the leading priests, all wearing sackcloth, to the prophet Isaiah son of Amoz.(G) They told him, “This is what Hezekiah says: This day is a day of distress(H) and rebuke and disgrace, as when children come to the moment of birth(I) and there is no strength to deliver them. It may be that the Lord your God will hear the words of the field commander, whom his master, the king of Assyria, has sent to ridicule(J) the living God,(K) and that he will rebuke him for the words the Lord your God has heard.(L) Therefore pray(M) for the remnant(N) that still survives.”

When King Hezekiah’s officials came to Isaiah, Isaiah said to them, “Tell your master, ‘This is what the Lord says: Do not be afraid(O) of what you have heard—those words with which the underlings of the king of Assyria have blasphemed(P) me. Listen! When he hears a certain report,(Q) I will make him want(R) to return to his own country, and there I will have him cut down(S) with the sword.’”

When the field commander heard that the king of Assyria had left Lachish,(T) he withdrew and found the king fighting against Libnah.(U)

Now Sennacherib(V) received a report(W) that Tirhakah, the king of Cush,[a](X) was marching out to fight against him. When he heard it, he sent messengers to Hezekiah with this word: 10 “Say to Hezekiah king of Judah: Do not let the god you depend on deceive(Y) you when he says, ‘Jerusalem will not be given into the hands of the king of Assyria.’(Z) 11 Surely you have heard what the kings of Assyria have done to all the countries, destroying them completely. And will you be delivered?(AA) 12 Did the gods of the nations that were destroyed by my predecessors(AB) deliver them—the gods of Gozan, Harran,(AC) Rezeph and the people of Eden(AD) who were in Tel Assar? 13 Where is the king of Hamath or the king of Arpad?(AE) Where are the kings of Lair, Sepharvaim,(AF) Hena and Ivvah?”(AG)

Hezekiah’s Prayer(AH)

14 Hezekiah received the letter(AI) from the messengers and read it. Then he went up to the temple(AJ) of the Lord and spread it out before the Lord. 15 And Hezekiah prayed(AK) to the Lord: 16 Lord Almighty, the God of Israel, enthroned(AL) between the cherubim,(AM) you alone are God(AN) over all the kingdoms(AO) of the earth. You have made heaven and earth.(AP) 17 Give ear, Lord, and hear;(AQ) open your eyes, Lord, and see;(AR) listen to all the words Sennacherib(AS) has sent to ridicule(AT) the living God.(AU)

18 “It is true, Lord, that the Assyrian kings have laid waste all these peoples and their lands.(AV) 19 They have thrown their gods into the fire(AW) and destroyed them,(AX) for they were not gods(AY) but only wood and stone, fashioned by human hands.(AZ) 20 Now, Lord our God, deliver(BA) us from his hand, so that all the kingdoms of the earth(BB) may know that you, Lord, are the only God.[b](BC)

Sennacherib’s Fall(BD)

21 Then Isaiah son of Amoz(BE) sent a message to Hezekiah: “This is what the Lord, the God of Israel, says: Because you have prayed to me concerning Sennacherib king of Assyria, 22 this is the word the Lord has spoken against him:

“Virgin Daughter(BF) Zion(BG)
    despises and mocks you.
Daughter Jerusalem
    tosses her head(BH) as you flee.
23 Who is it you have ridiculed and blasphemed?(BI)
    Against whom have you raised your voice(BJ)
and lifted your eyes in pride?(BK)
    Against the Holy One(BL) of Israel!
24 By your messengers
    you have ridiculed the Lord.
And you have said,
    ‘With my many chariots(BM)
I have ascended the heights of the mountains,
    the utmost heights(BN) of Lebanon.(BO)
I have cut down its tallest cedars,
    the choicest of its junipers.(BP)
I have reached its remotest heights,
    the finest of its forests.
25 I have dug wells in foreign lands[c]
    and drunk the water there.
With the soles of my feet
    I have dried up(BQ) all the streams of Egypt.(BR)

26 “Have you not heard?
    Long ago I ordained(BS) it.
In days of old I planned(BT) it;
    now I have brought it to pass,
that you have turned fortified cities
    into piles of stone.(BU)
27 Their people, drained of power,
    are dismayed and put to shame.
They are like plants in the field,
    like tender green shoots,
like grass(BV) sprouting on the roof,(BW)
    scorched[d] before it grows up.

28 “But I know where you are
    and when you come and go(BX)
    and how you rage(BY) against me.
29 Because you rage against me
    and because your insolence(BZ) has reached my ears,
I will put my hook(CA) in your nose(CB)
    and my bit in your mouth,
and I will make you return
    by the way you came.(CC)

30 “This will be the sign(CD) for you, Hezekiah:

“This year(CE) you will eat what grows by itself,
    and the second year what springs from that.
But in the third year(CF) sow and reap,
    plant vineyards(CG) and eat their fruit.(CH)
31 Once more a remnant of the kingdom of Judah
    will take root(CI) below and bear fruit(CJ) above.
32 For out of Jerusalem will come a remnant,(CK)
    and out of Mount Zion a band of survivors.(CL)
The zeal(CM) of the Lord Almighty
    will accomplish this.

33 “Therefore this is what the Lord says concerning the king of Assyria:

“He will not enter this city(CN)
    or shoot an arrow here.
He will not come before it with shield
    or build a siege ramp(CO) against it.
34 By the way that he came he will return;(CP)
    he will not enter this city,”
declares the Lord.
35 “I will defend(CQ) this city and save it,
    for my sake(CR) and for the sake of David(CS) my servant!”

36 Then the angel(CT) of the Lord went out and put to death(CU) a hundred and eighty-five thousand in the Assyrian(CV) camp. When the people got up the next morning—there were all the dead bodies! 37 So Sennacherib(CW) king of Assyria broke camp and withdrew. He returned to Nineveh(CX) and stayed there.

38 One day, while he was worshiping in the temple(CY) of his god Nisrok, his sons Adrammelek and Sharezer killed him with the sword, and they escaped to the land of Ararat.(CZ) And Esarhaddon(DA) his son succeeded him as king.(DB)

Footnotes

  1. Isaiah 37:9 That is, the upper Nile region
  2. Isaiah 37:20 Dead Sea Scrolls (see also 2 Kings 19:19); Masoretic Text you alone are the Lord
  3. Isaiah 37:25 Dead Sea Scrolls (see also 2 Kings 19:24); Masoretic Text does not have in foreign lands.
  4. Isaiah 37:27 Some manuscripts of the Masoretic Text, Dead Sea Scrolls and some Septuagint manuscripts (see also 2 Kings 19:26); most manuscripts of the Masoretic Text roof / and terraced fields

Jesajas profetia

37 (A) När kung Hiskia hörde det rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i Herrens hus. Och han sände överförvaltaren Eljakim, skrivaren Shebna och de äldste bland prästerna, klädda i säcktyg, till profeten Jesaja, Amos son. (B) De sade till honom: "Så säger Hiskia: Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt, för fostren har kommit fram till födseln men det finns ingen kraft att föda. (C) Kanske ska Herren din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre Assyriens kung har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som Herren din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar."

När kung Hiskias tjänare kom till Jesaja, sade Jesaja till dem: "Så ska ni säga till er herre: Så säger Herren: Var inte rädd för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. (D) Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land."

Rab-Shake vände tillbaka och fann den assyriske kungen upptagen med att belägra Libna.[a] Han hade nämligen hört att kungen hade brutit upp från Lakish. Men när Sanherib fick höra att Nubiens kung Tirhaka[b] hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han så snart han hörde det sändebud till Hiskia med detta budskap: 10 (E) "Så ska ni säga till kung Hiskia i Juda: Låt inte din Gud som du förtröstar på bedra dig så att du tänker: Jerusalem ska inte falla i den assyriske kungens hand. 11 Du har ju hört vad Assyriens kungar har gjort med alla länder och förintat dem fullständigt. Och du skulle bli räddad! 12 Har folken[c] som mina fäder fördärvade, Gozan, Harran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar? 13 Var är kungen av Hamat, kungen av Arpad[d] och kungen över staden Sefarvajim, Hena och Iva?"

Hiskias bön

14 När Hiskia hade tagit emot brevet av budbärarna och läst det, gick han upp i Herrens hus och bredde ut det inför Herrens ansikte. 15 Och Hiskia bad till Herren och sade: 16 (F) "Herre Sebaot, Israels Gud, du som tronar på keruberna, endast du är Gud över alla riken på jorden. Du har gjort himlen och jorden. 17 Herre, vänd hit ditt öra och hör. Herre, öppna dina ögon och se. Hör alla Sanheribs ord som han har talat för att håna den levande Guden. 18 Det är sant, Herre, att Assyriens kungar har ödelagt alla riken och deras länder. 19 (G) Och de har kastat deras gudar i elden, för de var inga gudar utan verk av människohänder, trä och sten. Därför kunde de förgöra dem. 20 Men nu, Herre vår Gud, rädda oss ur hans hand, så att alla riken på jorden förstår att du är Herren, bara du."

21 Då sände Jesaja, Amos son, detta bud till Hiskia: "Så säger Herren, Israels Gud: Eftersom du har bett till mig på grund av Sanherib, Assyriens kung, 22 är detta det ord som Herren har talat om honom:

Hon föraktar dig och hånar dig,
        jungfrun, dottern Sion.
    Hon skakar på huvudet åt dig,
        dottern Jerusalem.
23 Vem har du hånat och hädat,
    mot vem har du höjt din röst
        och högmodigt lyft din blick?
    Jo, mot Israels Helige!
24 Genom dina tjänare
    hånade du Herren
        när du sade:
    ’Med mina många vagnar
        drog jag upp på bergens höjder,
            till Libanons avlägsna trakter.
    Jag högg ner dess höga cedrar[e]
        och utvalda cypresser.
    Jag trängde fram
        till dess bortersta höjder
            och dess frodiga skog.
25 Jag grävde brunnar
        och drack vatten,
    med mina fötter torkade jag ut
        alla Egyptens strömmar.’

26 Har du inte hört att jag
        för länge sedan gjorde detta,
    att jag i forntidens dagar
            bestämde det,
        och nu har jag låtit det komma?
    Du fick makt
        att ödelägga befästa städer
    och göra dem till ruinhögar.
27 (H) Deras invånare blev maktlösa,
    de blev förskräckta
        och stod med skam.
    Det gick med dem
        som med gräset på marken
            och den späda grönskan,
    som med gräset på taken
        och som säden som förbränns
            innan den växer upp.
28 (I) Jag vet om du sitter,
    om du går ut
        eller kommer in,
    och hur du rasar mot mig.
29 (J) Därför att du rasar mot mig
    och ditt högmod har nått
        mina öron,
    ska jag sätta min krok
            i din näsa
        och mitt betsel i din mun[f]
    och föra dig tillbaka samma väg
        som du kom.

30 (K) Detta ska vara tecknet för dig: Man ska detta år äta vad som växer upp av spillsäd och nästa år av självvuxen säd, men det tredje året ska ni så och skörda, plantera vingårdar och äta deras frukt. 31 Och de räddade av Juda hus som blivit kvar ska på nytt slå rot nertill och bära frukt upptill. 32 (L) För från Jerusalem ska en rest gå ut, de räddade från Sions berg. Herren Sebaots lidelse ska göra det. 33 Därför säger Herren så om Assyriens kung:

Han ska inte komma in
    i denna stad
        eller skjuta någon pil ditin.
    Han ska inte närma sig den
        bakom en sköld
    eller kasta upp en vall[g] mot den.
34 Han ska vända tillbaka
        samma väg som han kom.
    Han ska inte komma in
        i denna stad, säger Herren,
35 (M) för jag ska skydda
        och rädda denna stad
    för min och min tjänare
        Davids skull."

Sanheribs fall

36 Och Herrens ängel gick ut och slog 185 000 i assyriernas läger. När man steg upp tidigt nästa morgon, då låg där fullt av döda kroppar. 37 Då bröt Assyriens kung Sanherib upp[h] och vände tillbaka. Han stannade sedan i Nineve.[i] 38 Och när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dödad[j] med svärd av sina söner Adrammelek och Sareser. De flydde sedan till Ararats land. Hans son Esarhaddon[k] blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 37:8 Libna   Befäst stad ca 5 mil sydväst om Jerusalem.
  2. 37:9 Nubiens kung Tirhaka   Befälhavare från nuvarande Sudan, senare farao över Egypten 690-664 f Kr.
  3. 37:12 folken   De uppräknade platserna ligger längs Syriens norra gräns.
  4. 37:13 Hamat … Arpad   Syriska stadsstater. Sefarvajim kan vara Sippar som låg norr om Babel.
  5. 37:24 högg ner dess höga cedrar   Sanherib använde cedrar från Libanon till sitt palats i Nineve.
  6. 37:29 krok i din näsa och … mun   Så behandlade assyrierna många kungliga fångar.
  7. 37:33 vall   Belägrare byggde en sluttande vall upp mot stadsmurens topp (bevarats t ex i Lakish).
  8. 37:37 Då bröt … Sanherib upp   I sin krönika menar Sanherib att han, efter att ha erövrat fyrtiosex städer i Juda, nöjde sig med att han "stängde in" Hiskia och Jerusalem "som en fågel i en bur" och sedan återvände hem. I en senare version enligt den grekiske historikern Herodotos besvaras en prästkungs bön med en invasion av råttor över den belägrande armén.
  9. 37:37 Nineve   Assyriens huvudstad gick sedan under 612 f Kr, förutsagt av Nahum (se Nah 1:8f).
  10. 37:38 en gång … dödad   Sanherib mördades 681 f Kr, tjugo år senare.
  11. 37:38 Esarhaddon   Sanheribs yngste son som regerade 681-669 f Kr (se även Esra 4:2).