Domarboken 7
Svenska Folkbibeln 2015
Gideon besegrar midjaniterna
7 (A) Tidigt nästa morgon drog Jerubbaal, det vill säga Gideon, i väg med allt folket som följde honom, och de slog läger vid Harodskällan. Han hade då midjaniternas läger norr om sig, på slätten mot Morehöjden.
2 (B) Herren sade till Gideon: ”Folket som följer dig är för många för att jag ska vilja ge midjaniterna i deras hand. Israel kan då berömma sig mot mig och säga: Min egen hand har frälst mig. 3 (C) Meddela nu folket: Den som är rädd och förskräckt kan vända om och skynda sig bort från Gileads berg.” Då vände 22 000 man av folket tillbaka, och bara 10 000 stannade kvar.
4 Men Herren sade till Gideon: ”Folket är fortfarande för många. För ner dem till vattnet, så ska jag där göra ett urval bland dem åt dig. När jag säger till dig: ’Den ska gå med dig’, så ska han gå med dig. När jag säger till dig: ’Den ska inte gå med dig’, så ska han inte gå med.” 5 Så förde han folket ner till vattnet. Och Herren sade till Gideon: ”Alla som läppjar av vattnet[a] som hunden gör, dem ska du skilja ut från dem som går ner på knä för att dricka.” 6 Då visade det sig att antalet som hade läppjat av vattnet genom att föra det till munnen med handen var trehundra män. Alla de andra hade gått ner på knä för att dricka vatten. 7 (D) Herren sade då till Gideon: ”Med de trehundra män som läppjade av vattnet ska jag frälsa er och ge midjaniterna i din hand. Alla de andra kan gå hem, var och en till sitt.” 8 Då tog de över folkets matförråd och deras horn, och därefter lät han de andra israeliterna gå hem, var och en till sitt tält. Han behöll bara de trehundra männen. Och midjaniternas läger låg nedanför honom på slätten.
9 Den natten sade Herren till Gideon: ”Res dig och gå ner mot lägret, för jag har gett det i din hand. 10 Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till lägret med din tjänare Pura 11 och hör vad de säger där. Då ska du få mod att dra ner mot lägret.” Han gick då ner med sin tjänare Pura till förposterna ytterst i lägret. 12 (E) Och midjaniterna, amalekiterna och alla österlänningarna låg där i dalen, talrika som gräshoppor. Deras kameler var oräkneliga, talrika som sanden på havets strand.
13 När Gideon kom dit höll just en man på att berätta en dröm för en annan. Han sade: ”Jag hade en dröm. En kornbrödskaka kom rullande in i midjaniternas läger. Den kom fram till tältet och slog till det så att det föll och vändes upp och ner, och tältet blev liggande.” 14 Då svarade den andre: ”Det kan inte betyda något annat än israeliten Gideons, Joashs sons, svärd. Gud har gett midjaniterna och hela lägret i hans hand.”
15 När Gideon hörde drömmen och dess uttydning föll han ner och tillbad. Därefter vände han tillbaka till Israels läger och sade: ”Res er, Herren har gett midjaniternas läger i er hand!” 16 Han delade sina trehundra män i tre grupper och gav dem alla horn i händerna och tomma krukor med facklor inne i krukorna. 17 Han sade till dem: ”Se på mig och gör som jag! Så snart jag nått utkanten av lägret ska ni göra som jag. 18 När jag och alla som är med mig blåser i hornen, ska ni också blåsa i hornen runt omkring hela lägret och ropa: För Herren och för Gideon!”
19 Så kom Gideon och de hundra män han hade med sig till utkanten av lägret, när den mellersta nattväkten gick in[b] och man just hade ställt ut vakterna. Då blåste de i hornen och krossade krukorna som de hade i händerna. 20 Alla tre grupperna blåste i hornen och slog sönder krukorna. De grep facklorna med vänster hand och hornen med höger hand, och blåste i dem och ropade: ”Herrens och Gideons svärd!” 21 Men de stod stilla, var och en på sin plats, runt omkring lägret. Då började alla i lägret att irra omkring och skrikande ta till flykten. 22 (F) När de trehundra hornen ljöd, vände Herren den enes svärd mot den andre i hela lägret. De som var i lägret flydde ända till Bet-Hashitta, åt Serera till, ända till utkanten av Abel-Mehola, förbi Tabbat.
23 Då samlades israeliterna från Naftali och Asher och från hela Manasse och förföljde midjaniterna. 24 Gideon sände budbärare över hela Efraims bergsbygd och sade: ”Dra ner mot midjaniterna och spärra all tillgång till vatten i deras väg ända till Bet-Bara och Jordan.” Så uppbådades alla Efraims män och spärrade all tillgång till vatten ända till Bet-Bara och Jordan.
25 (G) De tog till fånga två midjanitiska furstar, Oreb och Seeb. De dödade Oreb vid Orebsklippan, och Seeb dödade de vid Seebspressen. Sedan förföljde de midjaniterna och förde Orebs och Seebs huvuden till Gideon på andra sidan Jordan.
Domarboken 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gideon besegrar midjaniterna
7 Tidigt nästa morgon slog Gideon, eller Jerubbaal som han nu också kallades, och hans armé läger vid Harodskällan. Midjaniternas läger låg norr om dem nere i dalen vid foten av Morehöjden.
2 Då sa Herren till Gideon: Ni är alldeles för många! Jag kan inte låta er allesammans strida mot midjaniterna, för då kommer Israels folk att skryta och säga: 'Vi var tillräckligt många för att klara det själva.'
3 Skicka därför hem alla som är rädda och oroliga.Tjugotvå tusen man vände då hem igen, och tio tusen blev kvar beredda till strid.
4 Det är fortfarande för många, sa Herren till Gideon. För ner dem till källan, så ska jag visa dig vilka du ska använda i striden och vilka som ska återvända hem.
5-6 Gideon samlade dem alltså nere vid vattnet, och där sa Herren till honom: Dela nu upp männen i två grupper. I en grupp ska du placera alla dem som med handen för upp vattnet till munnen och slickar det i sig som en hund. I den andra gruppen placerar du alla som går ner på sina knän och dricker med munnen nere i vattnet.Det var bara tre hundra man som drack ur handen. Alla de övriga föll på knä och drack.
7 Jag ska besegra midjaniterna med dessa tre hundra! sa Herren till Gideon. Skicka hem alla de andra!
8-9 När Gideon hade samlat ihop alla de lerkärl och trumpeter som männen haft med sig, skickade han hem dem.På natten sa Herren till Gideon: Bryt upp nu! Ta med dig dina soldater och anfall midjaniterna, för nu ska jag låta dig besegra dem!
10 Men om du är rädd och tvekar ska du först gå ner till deras läger med din tjänare Pura
11 och lyssna till vad de säger om er. Du kommer att bli mycket uppmuntrad av vad du får höra!Gideon tog alltså med sig Pura, och i mörkret smög de fram till utkanten av lägret nere i dalen,
12-13 där fienden höll till. De uppfyllde dalen som gräshoppor, och det var lika omöjligt att räkna deras kameler som sanden på havsstranden. Gideon kröp fram till ett av tälten, just som en man hade vaknat upp ur en dröm och höll på att berätta den för sina kamrater.Jag hade en sådan märklig dröm, sa han. Jag såg en väldig brödkaka, som rullade in i lägret. Den rullade fram mot vårt tält så att det slogs omkull och blev liggande!
14 Din dröm kan bara betyda en sak! sa en av de andra soldaterna. Gideon, Joas' son, israeliten, kommer att anfalla och besegra oss alla!
15 När Gideon hörde om drömmen och dess uttydning kunde han inte annat än tacka Gud. Han återvände till sina män och ropade: Gör er genast i ordning, för Herren tänker låta er besegra midjaniterna!
16 Han delade upp de tre hundra männen i tre grupper och gav varje man en trumpet och en lerkruka med en fackla i.
17 Sedan avslöjade han sin plan:När vi kommer till de första vakterna vid förposten, ska ni göra som jag gör.
18 Så snart jag och männen i min grupp blåser i trumpeterna, ska ni också blåsa i era trumpeter från alla håll runt lägret och sedan ropa: 'För Herren och för Gideon!'
19-20 Gideon och hans ett hundra män nådde lägrets utkant strax efter vaktavlösningen vid midnatt.Plötsligt blåste de i sina trumpeter och slog sönder lerkrukorna så att facklorna kunde sprida sitt sken. Då gjorde de två andra grupperna likadant. De blåste i trumpeterna, som de höll i höger hand, medan de lyfte upp facklorna med den vänstra och ropade: För Herren och för Gideon!
21 Sedan stod de där bara och såg på medan den väldiga fiendearmén sprang fram och tillbaka i panik och sedan flydde.
22 I den förvirring som uppstod lät Herren dem börja slåss mot varandra överallt i hela lägret. De flydde ända bort till Bet-Hasitta, nära Serera och förbi Tabbat till stranden vid Abel-Mehola.
23 Gideon sände då bud till trupperna i Naftali, Aser och Manasse med order att förfölja de flyende.
24 Gideon skickade också ut budbärare över hela Efraims bergsbygd med order att besätta övergångsställena vid Jordan ända upp till Bet-Bara, för att hindra midjaniterna att ta sig över.
25 Oreb och Seeb, midjaniternas två generaler, blev tillfångatagna. Oreb dödades vid den klippa som nu bär hans namn, och Seeb blev dödad vid det som numera kallas Seebs vinpress. Och Israeliterna tog med sig Orebs och Seebs huvuden över Jordan och gav dem till Gideon.
士師記 7
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
基甸打敗米甸人
7 耶路·巴力，也就是基甸，清早起來，率領眾人在哈律泉旁紮營，米甸人的軍營在他們北邊靠近摩利山的谷中。
2 耶和華對基甸說：「你的人太多了，我不能把米甸人交在你們手中，免得以色列人以為是靠自己的力量救了自己。 3 你要向他們宣佈，膽小害怕的人可以離開基列山回家。」結果兩萬二千人離去，只剩下一萬人。
4 但耶和華對基甸說：「人還是太多，你帶他們到下面的泉水邊，我會在那裡為你挑選人員。」 5 於是，基甸把他們帶到泉水邊，耶和華對他說：「把像狗一樣用舌頭舔水喝的和跪著喝水的分開。」 6 那時有三百人捧水舔著喝，其餘的都跪著喝。 7 耶和華對基甸說：「我要用這三百舔水喝的人拯救你們，我要把米甸人交在你手中。讓其餘的人都回家吧。」 8 於是，基甸留下這三百人，把其餘人的食物和號角收集起來，讓他們回家。米甸人的軍營就在他們下面的山谷裡。
9 當天晚上，耶和華吩咐基甸說：「起來，下去攻打敵營吧！我已把敵人交在你手中了。 10 如果你害怕，可以和你的僕人普拉一起下到敵營， 11 聽聽他們說什麼，你就有膽量攻打敵營了。」於是，基甸就帶著僕人普拉下到敵營旁。 12 米甸人、亞瑪力人及東方人像蝗蟲一樣佈滿山谷，他們的駱駝如海邊的沙一樣不計其數。 13 基甸到了那裡，聽見一個人對同伴說：「我做了個夢，夢見一個大麥餅滾進我們的營中，把一個帳篷撞翻在地。」 14 他的同伴說：「那不是別的，正是以色列人約阿施的兒子基甸的刀，上帝把米甸人和整個軍營都交在他手中了。」
15 基甸聽了這夢和夢的解釋，就俯伏敬拜上帝。他回到以色列人的營中，大聲喊道：「起來吧，耶和華已經把米甸軍營交在你們手中了。」 16 基甸把三百人分成三隊，分給他們號角和藏有火把的瓦瓶， 17 對他們說：「你們要看我的行動，當我們走到敵營旁邊時，我怎麼做，你們也要怎麼做。 18 我們這隊吹響號角時，你們也要在敵營四周吹響號角，高喊，『為了耶和華！為了基甸！』」
19 午夜初，守衛剛換班，基甸帶著一百人來到米甸營旁。他們吹響號角，打破手中的瓦瓶。 20 其餘的二百人也吹響號角，打破瓦瓶。他們左手舉著火把，右手拿著號角，高喊：「為耶和華和基甸而戰！」 21 他們在敵營周圍各守其位，米甸全軍邊喊邊逃。 22 基甸的三百人一起吹響號角時，耶和華使米甸人自相殘殺。他們逃往西利拉的伯·哈示他，一直逃到靠近他巴的亞伯·米何拉的邊境。
23 基甸號召拿弗他利、亞設和瑪拿西的以色列人追殺米甸敗軍， 24 又派人到整個以法蓮山區，吩咐當地人攻打米甸人，佔據遠至伯·巴拉一帶的約旦河渡口。以法蓮人都依言而行， 25 還生擒了米甸人的兩名首領俄立和西伊伯。他們在俄立磐石上殺死了俄立，在西伊伯榨酒池殺了西伊伯。他們繼續追殺米甸人，並帶著俄立和西伊伯的人頭穿過約旦河，交給基甸。
Judges 7
Complete Jewish Bible
7 Then Yeruba‘al, that is, Gid‘on, and all the people with him, got up early and set up camp by ‘Ein-Harod; the camp of Midyan was north of them, by Giv‘at-Moreh, in the valley. 2 Adonai said to Gid‘on, “There are too many people with you for me to hand Midyan over to them, because I don’t want Isra’el to be able to boast against me, ‘We saved ourselves by our own strength.’ 3 Therefore, proclaim to the people ‘Anyone who is anxious or afraid should go back home, while we stay here on Mount Gil‘ad.’” Twenty-two thousand returned, but ten thousand remained.
4 Adonai said to Gid‘on, “There are still too many people. Have them come down to the water, and there I will screen them for you. If I say of anyone, ‘This one is for you,’ he will go with you; and if I say, ‘This one is not for you,’ he won’t go with you.” 5 So he brought the people down to the water, and Adonai said to Gid‘on, “Put to one side everyone who laps up water with his tongue the way a dog does, and put to the other side everyone who gets down on his knees to drink.” 6 Three hundred lapped, putting their hand to their mouth; all the rest of the men got down on their knees to drink water. 7 Adonai said to Gid‘on, “I will use the three hundred men who lapped the water to save you; I will hand Midyan over to you. Let all these others go back home.” 8 So they took the provisions and the shofars of the people; then he sent all the men of Isra’el away, each to his tent. But the three hundred men he kept.
The camp of Midyan was in the valley below him. 9 That night Adonai said to him, “Get up and attack the camp, because I have handed it over to you. 10 But if you are afraid to attack, go down with your servant Purah; 11 and after you hear what they are saying, you will have the courage to attack the camp.” So with his servant Purah he went down to the outposts of the camp. 12 Now Midyan, ‘Amalek and all the others from the east had settled in the valley as thick as locusts; their camels too were beyond counting, like the sand on the seashore. 13 Gid‘on got there just as a man was telling a comrade about a dream he had had: “I just now dreamt that a loaf of barley bread fell into the camp of Midyan, came to the tent and struck it so hard that it overturned the tent and knocked it flat.” 14 His comrade answered, “This can only be the sword of Gid‘on son of Yo’ash, a man of Isra’el. God has given Midyan and all its army into his hands.”
15 When Gid‘on heard the dream and its interpretation, he fell on his knees in worship. Then he returned to the camp of Isra’el and said, “Get up! because Adonai has handed Midyan’s army over to you.” 16 He divided the three hundred men into three companies. He put in the hands of all of them shofars and empty pitchers with torches in them. 17 Then he said to them, “Watch me, and do what I do. When I get to the edge of the camp, whatever I do, you do the same. 18 When I and everyone with me blow the shofar, then you blow your shofars all around the whole camp, and shout, “For Adonai and for Gid‘on!”
19 Gid‘on and the hundred men with him arrived at the edge of the camp a little before midnight, just after they had changed the guard. They blew the shofars and broke in pieces the pitchers that were in their hands. 20 All three companies blew the shofars, broke the pitchers and held the torches in their left hands, keeping their right hands free for the shofars they were blowing; and they shouted, “The sword for Adonai and for Gid‘on!” 21 Then, as every man stood still in place around the camp, the whole camp was thrown into panic, with everyone screaming and trying to escape. 22 Gid‘on’s men blew their 300 shofars, and Adonai caused everyone in the camp to attack his comrades; and the enemy fled beyond Beit-Sheetah near Tz’rerah, as far as the border of Avel-M’cholah, by Tabat.
23 Then men of Isra’el were summoned from Naftali, Asher, and both regions of M’nasheh; and they pursued Midyan. 24 Gid‘on sent messengers through all the hills of Efrayim, with the message, “Come down and attack Midyan; and capture the rivers before they get there, as far as Beit-Barah, and also the Yarden.” So all the men of Efrayim came together and seized the rivers as far as Beit-Barah and the Yarden. 25 They also captured two chiefs of Midyan, ‘Orev and Ze’ev. They put ‘Orev to death at the Rock of ‘Orev and Ze’ev at Ze’ev’s Winepress; then, as they kept pursuing Midyan, they brought the heads of Orev and Ze’ev to Gid‘on, who had crossed to the far side of the Yarden.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Copyright © 1998 by David H. Stern. All rights reserved.