Print Page Options

Debora och Barak

Efter Ehuds död gjorde Israels folk på nytt det som var ont i Herrens ögon och därför lät Herren dem hamna i kung Javins händer som regerade i Hasor i Kanaan. Högste befälhavare för hans här var Sisera som bodde i Haroshet Haggojim. Sisera hade 900 stridsvagnar av järn och han gjorde livet outhärdligt för Israel i tjugo år. Israeliterna ropade då till Herren.

Israels domare vid det tillfället var Debora, Lappidots hustru, en profetissa. Hon brukade sitta vid Deborapalmen mellan Rama och Betel i Efraims berglandskap. Dit kom israeliterna för att få hjälp att lösa sina tvister. En dag kallade hon till sig Avinoams son Barak från Kedesh i Naftali och sa till honom: ”Herren, Israels Gud, befaller dig att mobilisera 10 000 man från Naftalis och Sebulons stammar. Ni ska bege er till berget Tabor. Jag ska dra Javins här med alla dess stridsvagnar under Siseras befäl mot dig till Kishonbäcken, där du ska besegra dem.”

”Jag ska göra det men bara om du följer med, utan dig går jag inte”, sa Barak till henne.

”Det ska jag göra”, svarade hon. ”Jag ska gå med dig, men du kommer inte att få någon ära av ditt sätt att agera. Herren ska ge Sisera i en kvinnas hand.” Debora följde då med Barak till Kedesh.

10 Barak kallade samman Sebulons och Naftalis stammar till Kedesh och 10 000 man anslöt sig till honom. Debora följde med honom. 11 Keniten Hever hade skilt sig från de övriga keniterna, ättlingar till Moses svärfar Hovav, och slagit upp sina tält ända framme vid den stora eken i Besaanannim vid Kedesh.

12 När Sisera fick höra att Barak, Avinoams son, och hans män hade gått upp till berget Tabor, 13 samlade han de 900 järnbeslagna stridsvagnarna och alla sina män och marscherade från Haroshet Haggojim till Kishonbäcken. 14 ”Gå”, sa Debora till Barak. ”Herren går före dig och han har redan gett Sisera i din hand!”

När Barak och hans 10 000 män kom nerför Tabors sluttningar, 15 lät Herren Sisera och hans män med stridsvagnar drabbas av en förvirring, så att han flydde från sin stridsvagn och sprang till fots. 16 Barak och hans män förföljde armén och vagnarna ända till Haroshet Haggojim. Hela fiendehären föll för svärd och inte en enda av Siseras soldater överlevde.

17 Under tiden flydde Sisera till fots till Jaels, keniten Hevers hustrus, tält. Det fanns nämligen ett vänskapsfördrag mellan kung Javin i Hasor och dem som tillhörde Hevers familj.

18 Jael gick ut för att möta Sisera och sa till honom: ”Kom in här, min herre, i mitt tält! Var inte rädd!” Sisera gick in i tältet och hon bredde en filt över honom. 19 ”Kan jag få lite vatten? Jag är törstig”, bad Sisera. Men hon gav honom mjölk ur en lägel och gömde honom sedan igen under filten. 20 ”Ställ dig i tältöppningen”, sa han till henne. ”Om någon kommer förbi och frågar om det är någon här, så säg nej.”

21 Strax därefter tog Jael, Hevers hustru, en vass tältplugg och en hammare och smög sig fram till Sisera medan han låg och sov helt utmattad. Hon drev pluggen genom hans tinning så hårt att den gick rakt igenom och ner i marken. Så dog Sisera.

22 När Barak kom för att leta efter Sisera, gick Jael ut för att möta honom. ”Kom, så ska jag visa dig den man du letar efter!” Han följde då med henne in i tältet och fann där Sisera liggande död med tältpluggen genom tinningen. 23 Den dagen lät alltså Gud Israel besegra den kanaaneiske kungen Javin 24 och från den stunden blev Israel starkare och starkare tills de förgjorde honom för gott.

Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, när Ehud var död.

Då sålde HERREN dem i Jabins hand, den kananeiske konungens, som regerade i Hasor. Hans härhövitsman var Sisera, och denne bodde i Haroset-Haggoim.

Och Israels barn ropade till HERREN; ty han hade nio hundra stridsvagnar av järn, och han förtryckte Israels barn våldsamt i tjugu år.

Men Debora, en profetissa, Lappidots hustru, var på den tiden domarinna i Israel.

Hon plägade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drogo ditupp till henne, for att hon skulle skipa rätt.

Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: »Se, HERREN, Israels Gud, bjuder: Drag åstad upp på berget Tabor och tag med dig tio tusen man av Naftali barn och Sebulons barn.

Ty jag vill draga Sisera, Jabins härhövitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och giva honom i din hand.»

Barak sade till henne: »Om du går med mig, så går jag, men om du icke går med mig, så går icke heller jag.»

Då svarade hon: »Ja, jag skall gå med dig; dock skall äran då icke bliva din på den väg du nu går, utan HERREN skall sälja Sisera i en kvinnas hand.» Så stod Debora upp och gick med Barak till Kedes.

10 Då bådade Barak upp Sebulon och Naftali till Kedes, och tio tusen man följde honom ditupp; Debora gick ock ditupp med honom.

11 Men kainéen Heber hade skilt sig från de övriga kainéerna, Hobabs, Moses svärfaders, barn; och han hade sina tältplatser ända till terebinten i Saannim vid Kedes.

12 Och man berättade för Sisera att Barak, Abinoams son, hade dragit upp på berget Tabor.

13 Då bådade Sisera upp alla sina stridsvagnar, nio hundra vagnar av järn, därtill ock allt folk han hade, att draga från Haroset-Haggoim till bäcken Kison.

14 Men Debora sade till Barak: »Stå upp, ty detta är den dag på vilken HERREN har givit Sisera i din hand; se, HERREN har dragit ut framför dig.» Så drog då Barak ned från berget Tabor, och tio tusen man följde honom.

15 Och HERREN sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de veko tillbaka för Baraks svärd; och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots.

16 Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärdsegg; icke en enda kom undan.

17 Men Sisera hade under flykten styrt sina steg till Jaels, kainéen Hebers hustrus, tält; ty vänskap rådde mellan Jabin, konungen i Hasor, och kainéen Hebers hus.

18 Då gick Jael ut emot Sisera och sade till honom: »Kom in, min herre, kom in till mig, frukta intet.» Så gick han då in till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett täcke.

19 Och han sade till henne: »Giv mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig.» Då öppnade hon mjölk- kärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom.

20 Och han sade till henne: »Ställ dig vid ingången till tältet; och kommer någon och frågar dig om någon är här, så svara nej.»

21 Men Jael, Hebers hustru, grep en tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta in till honom och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den gick ned i marken. Så dödades han, där han låg försänkt i tung sömn, medtagen av trötthet.

22 I samma stund kom Barak jagande efter Sisera; då gick Jael ut emot honom och sade till honom: »Kom hit, så skall jag visa dig den man som du söker.» När han då gick in till henne, fick han se Sisera ligga död där, med tältpluggen genom tinningen.

23 Så lät Gud på den dagen Jabin, konungen i Kanaan, bliva kuvad av Israels barn.

24 Och Israels barns hand vilade allt tyngre på Jabin, konungen i Kanaan; och till slut förgjorde de Jabin, konungen i Kanaan.

Efter Ehuds död syndade Israels folk på nytt mot Herren,

2-3 och därför lät Herren dem bli besegrade av kung Jabin, som regerade i Hasor i Kanaan. Högste befälhavare för hans armé var Sisera, som bodde i Haroset-Haggoim. Sisera hade 900 stridsvagnar av järn, och han gjorde livet outhärdligt för Israel i tjugo år. Till sist vände de sig till Herren och bad om hjälp.

Debora och Barak

Israels ledare vid det tillfället hette Debora, Lappidots hustru, en profetissa.

Hon hade sitt högkvarter vid Deborapalmen mellan Rama och Betel i Efraims berglandskap. Dit kom israeliterna för att få hjälp att lösa sina tvister.

En dag kallade hon till sig Abinoams son Barak från Kades i Naftali och sa till honom: Herren, Israels Gud, befaller dig att mobilisera 10.000 man från Naftalis och Sebulons stammar. Ni ska bege er till berget Tabor

för att strida mot kung Jabins mäktiga armé med alla dess stridsvagnar under Siseras befäl. Herren säger att han ska föra dem till floden Kison, där du ska besegra dem.

Jag ska göra det, men bara om du följer med, sa Barak till henne.

Det ska jag göra, svarade hon. Jag ska gå med dig, men jag varnar dig! Äran av att ha besegrat Sisera går då till en kvinna i stället för till dig!

10 Debora följde med Barak till Kedes där 10.000 man ur Sebulons och Naftalis stammar anslöt sig till dem.

11 Kaineen Heber hade skilt sig från de övriga kaineerna, ättlingar till Moses svärfar Hobab, och slagit upp sina tält ända framme vid den stora eken i Saannim vid Kedes.

12 När Sisera fick höra att Barak och hans män hade slagit läger på berget Tabor

13 samlade han hela sin armé och de 900 stridsvagnarna och marscherade från Haroset-Haggoim till floden Kison.

14 Nu är det dags att handla, sa Debora till Barak. Herren ska leda oss, och han har redan gett Sisera i din hand!När Barak och hans tiotusen män kom nerför Tabors sluttningar

15 lät Herren panik komma över fienden, så att Sisera flydde från sin stridsvagn och sprang till fots.

16 Barak och hans män förföljde armén och vagnarna ända till Haroset-Haggoim. Hela fiendehären utplånades, och inte en enda av Siseras soldater överlevde.

17 Under tiden hade Sisera flytt till det tält där Jael, kaineen Hebers hustru, bodde. Det fanns nämligen ett vänskapsfördrag mellan kung Jabin i Hasor och dem som tillhörde Hebers familj.

18 Jael gick ut för att möta Sisera och sa till honom: Kom in här i mitt tält. Här kan du känna dig trygg under vårt beskydd. Sisera gick in i tältet, och hon bredde en filt över honom.

19 Kan jag få lite vatten? Jag är törstig, bad Sisera. Men i stället för vatten gav hon honom mjölk och gömde honom sedan igen under filten.

20 Ställ dig i tältöppningen, sa han till henne. Om någon kommer förbi och letar efter mig, så säg att du inte har sett mig.

21 Strax därefter tog Jael en vass tältplugg och en hammare och smög sig fram till Sisera medan han låg och sov, helt utmattad. Hon drev pluggen genom hans tinning så hårt att den gick rakt igenom och ner i marken. Sisera dog i sömnen.

22 När Barak kom för att leta efter Sisera, gick Jael ut för att möta honom. Kom, så ska jag visa dig den man du letar efter! Han följde då med henne in i tältet och fann där Sisera liggande död med tältpluggen genom tinningen.

23 Den dagen lät alltså Gud Israel besegra Jabin,

24 och från den stunden blev Israel starkare och starkare tills Jabin och hans folk drivits bort för gott.

Débora y Barac derrotan a Sísara

Después de la muerte de Ehud, los israelitas volvieron a hacer lo malo a los ojos del Señor, así que el Señor los entregó al poder de Jabín, un rey cananeo que gobernaba en la ciudad de Hasor. El jefe de su ejército se llamaba Sísara, y vivía en Haróset-goím. Jabín tenía novecientos carros de hierro, y durante veinte años había oprimido cruelmente a los israelitas, hasta que por fin éstos le suplicaron al Señor que los ayudara.

En aquel tiempo juzgaba a Israel una profetisa llamada Débora, esposa de Lapidot. Débora acostumbraba sentarse bajo una palmera (conocida como «la palmera de Débora»), que había en los montes de Efraín, entre Ramá y Betel, y los israelitas acudían a ella para resolver sus pleitos.

Un día, Débora mandó llamar a un hombre llamado Barac, hijo de Abinóam, que vivía en Quedes, un pueblo de la tribu de Neftalí, y le dijo:

—El Señor, el Dios de Israel, te ordena lo siguiente: “Ve al monte Tabor, y reúne allí a diez mil hombres de las tribus de Neftalí y Zabulón. Yo voy a hacer que Sísara, jefe del ejército de Jabín, venga al arroyo de Quisón para atacarte con sus carros y su ejército. Pero yo voy a entregarlos en tus manos.”

—Sólo iré si tú vienes conmigo —contestó Barac—. Pero si tú no vienes, yo no iré.

—Pues iré contigo —respondió Débora—. Sólo que la gloria de esta campaña que vas a emprender no será para ti, porque el Señor entregará a Sísara en manos de una mujer.

Entonces Débora fue con Barac a Quedes. 10 Allí Barac llamó a las tribus de Zabulón y Neftalí, y reunió bajo su mando un ejército de diez mil hombres. Débora iba con él.

11 Cerca de Quedes, junto a la encina de Saanaim, estaba el campamento de Héber el quenita, quien se había separado de los demás quenitas que, como él, descendían de Hobab, el suegro de Moisés. 12 Cuando Sísara supo que Barac había subido al monte Tabor, 13 reunió sus novecientos carros de hierro y a todos sus soldados, y marchó con ellos desde Haróset-goím hasta el arroyo de Quisón. 14 Entonces Débora le dijo a Barac:

—¡Adelante, que ahora es cuando el Señor va a entregar en tus manos a Sísara! ¡Ya el Señor va al frente de tus soldados!

Barac bajó del monte Tabor con sus diez mil soldados, 15 y el Señor sembró el pánico entre los carros y los soldados de Sísara en el momento de enfrentarse con la espada de Barac; hasta el mismo Sísara se bajó de su carro y huyó a pie. 16 Mientras tanto, Barac persiguió a los soldados y los carros hasta Haróset-goím. Aquel día no quedó con vida ni un solo soldado del ejército de Sísara: todos murieron.

17 Como Jabín, el rey de Hasor, estaba en paz con la familia de Héber el quenita, Sísara llegó a pie, en su huida, hasta la tienda de Jael, la esposa de Héber, 18 la cual salió a recibirlo y le dijo:

—Por aquí, mi señor, por aquí; no tenga usted miedo.

Sísara entró, y Jael lo escondió tapándolo con una manta; 19 entonces Sísara le pidió agua, pues tenía mucha sed. Jael destapó el cuero donde guardaba la leche y le dio de beber; después volvió a taparlo. 20 Sísara le dijo:

—Quédate a la entrada de la tienda, y si alguien viene y te pregunta si hay alguien aquí dentro, dile que no.

21 Pero Sísara estaba tan cansado que se quedó profundamente dormido. Entonces Jael tomó un martillo y una estaca de las que usaban para sujetar la tienda de campaña, y acercándose sin hacer ruido hasta donde estaba Sísara, le clavó la estaca en la sien contra la tierra. Así murió Sísara. 22 Y cuando Barac llegó en busca de Sísara, Jael salió a recibirlo y le dijo:

—Ven, que te voy a mostrar al que andas buscando.

Barac entró en la tienda y encontró a Sísara tendido en el suelo, ya muerto y con la estaca clavada en la cabeza.

23 Así humilló el Señor aquel día a Jabín, el rey cananeo, delante de los israelitas. 24 Y desde entonces los israelitas trataron a Jabín cada vez con mayor dureza, hasta que lo destruyeron.

Deborah and Barak

The Israelites again did what was evil in the sight of the Lord after Ehud had died. So the Lord sold them to King Jabin(A) of Canaan, who reigned in Hazor.(B) The commander of his army was Sisera(C) who lived in Harosheth of the Nations.[a] Then the Israelites cried out(D) to the Lord, because Jabin had nine hundred iron chariots, and he harshly oppressed them twenty years.

Deborah, a prophetess(E) and the wife of Lappidoth, was judging Israel at that time. She would sit under the palm tree of Deborah between Ramah and Bethel in the hill country of Ephraim, and the Israelites went up to her to settle disputes.(F)

She summoned Barak son of Abinoam from Kedesh in Naphtali and said to him, “Hasn’t the Lord, the God of Israel,(G) commanded you, ‘Go, deploy the troops on Mount Tabor,(H) and take with you ten thousand men from the Naphtalites(I) and Zebulunites?(J) Then I will lure Sisera commander of Jabin’s army, his chariots, and his infantry at the Wadi Kishon(K) to fight against you, and I will hand him over to you.’”(L)

Barak said to her, “If you will go with me, I will go. But if you will not go with me, I will not go.”

“I will gladly go with you,” she said, “but you will receive no honor on the road you are about to take, because the Lord will sell Sisera to a woman.” So Deborah got up and went with Barak to Kedesh. 10 Barak summoned Zebulun and Naphtali to Kedesh; ten thousand men followed him, and Deborah also went with him.

11 Now Heber the Kenite had moved away from the Kenites, the sons of Hobab,(M) Moses’s father-in-law,(N) and pitched his tent beside the oak tree of Zaanannim,(O) which was near Kedesh.

12 It was reported to Sisera that Barak son of Abinoam had gone up Mount Tabor. 13 Sisera summoned all his nine hundred iron chariots and all the troops who were with him from Harosheth of the Nations to the Wadi Kishon. 14 Then Deborah said to Barak, “Go! This is the day the Lord has handed Sisera over to you. Hasn’t the Lord gone before you?” So Barak came down from Mount Tabor with ten thousand men following him.

15 The Lord threw Sisera, all his charioteers, and all his army into a panic(P) before Barak’s assault. Sisera left his chariot and fled on foot. 16 Barak pursued the chariots and the army as far as Harosheth of the Nations, and the whole army of Sisera fell by the sword; not a single man was left.

17 Meanwhile, Sisera had fled on foot to the tent of Jael, the wife of Heber the Kenite, because there was peace between King Jabin of Hazor and the family of Heber the Kenite. 18 Jael went out to greet Sisera and said to him, “Come in, my lord. Come in with me. Don’t be afraid.” So he went into her tent, and she covered him with a blanket. 19 He said to her, “Please give me a little water to drink for I am thirsty.” She opened a container of milk, gave him a drink, and covered him again. 20 Then he said to her, “Stand at the entrance to the tent. If a man comes and asks you, ‘Is there a man here?’ say, ‘No.’” 21 While he was sleeping from exhaustion, Heber’s wife, Jael, took a tent peg, grabbed a hammer, and went silently to Sisera. She hammered the peg into his temple and drove it into the ground, and he died.

22 When Barak arrived in pursuit of Sisera, Jael went out to greet him and said to him, “Come and I will show you the man you are looking for.” So he went in with her, and there was Sisera lying dead with a tent peg through his temple!

23 That day God subdued King Jabin of Canaan before the Israelites. 24 The power of the Israelites continued to increase against King Jabin of Canaan until they destroyed him.

Footnotes

  1. 4:2 Or Harosheth-ha-goiim, also in vv. 13,16