Domarboken 3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
3 Här följer en förteckning över de folk som Herren lämnade kvar i landet för att pröva dem i Israel som inte varit med om krigen i Kanaan 2 och det gjorde han för att ge de kommande generationerna i Israel tillfälle att lära sig kriga, de som saknade erfarenhet av det: 3 filistéernas fem hövdingadömen, alla kanaanéer och sidonier, samt hivéerna som bodde i Libanons bergsbygd från Baal Hermon till Levo-Hamat.
4 Dessa folk fanns kvar för att Israel skulle prövas, för att det skulle visa sig om de skulle lyda de befallningar som Herren hade gett deras förfäder genom Mose. 5 Israeliterna bodde därför bland kanaanéerna, hettiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna. 6 De tog deras unga kvinnor till hustrur och flickorna i Israel gifte sig med deras unga män och de tillbad deras avgudar.
Otniel
7 Israeliterna gjorde det som var ont i Herrens ögon. De glömde Herren, sin Gud, och tillbad avgudar som baalerna och asherorna.
8 Herrens vrede riktades därför mot Israel och han lät Kushan Rishatajim, kungen av Aram Naharajim, besegra dem. I åtta år fick de tjäna Kushan Rishatajim, 9 men när folket ropade till Herren, utsåg han Kalevs brorson Otniel, son till Kenas, Kalevs yngre bror, till att rädda dem.
10 Herrens Ande kom över Otniel. Han blev Israels domare och drog ut i strid. Herren gav Arams kung Kushan Rishatajim i hans hand, så att han kunde besegra honom.
11 Sedan blev det fred i landet i fyrtio år ända tills Otniel, Kenas son, dog.
Ehud
12 När israeliterna på nytt gjorde det som var ont i Herrens ögon, lät han kung Eglon i Moab ta makten över dem på grund av deras ondska. 13 Denne allierade sig med ammoniterna och amalekiterna och de besegrade Israel och intog Palmstaden[a]. 14 Under arton år tvingades Israels folk tjäna Moabs kung Eglon.
15 Men när israeliterna i sin nöd ropade till Herren, sände han dem en räddare, den vänsterhänte Ehud, en benjaminit som var son till Gera och som hade utsetts att resa till Moabs kung Eglon med Israels skatt. 16 Han tillverkade ett tveeggat svärd som var en knapp halv meter långt och som han kunde binda fast vid högra låret och dölja under sina kläder. 17 När han hade överlämnat skatten till Moabs kung Eglon, en mycket tjock man, 18 sände han iväg dem som burit den. 19 Vid bildstoderna vid Gilgal vände han själv tillbaka till kungen.
”Jag har ett hemligt budskap till dig”, sa han till kungen. ”Var tysta”, sa kungen och skickade då genast ut de övriga. 20 Ehud närmade sig kungen som satt ensam i sitt svala rum på sommarpalatsets övervåning och sa till honom: ”Jag har ett budskap från Gud!”
Kung Eglon reste sig från sin stol. 21 Då grep Ehud med sin vänstra hand svärdet som han hade vid sitt högra lår och körde det så djupt in i kungens buk 22 att klingan kom ut på andra sidan och skaftet försvann och doldes helt av fettet. Ehud lät svärdet sitta kvar, 23 skyndade sig ut och låste dörren efter sig.
24 När han hade gått och kungens tjänare kom tillbaka och såg att dörrarna var låsta, tänkte de: ”Han är nog på toaletten längre in i huset.” 25 Men när han inte öppnade dörren efter en lång väntan, tog de en nyckel och öppnade själva. Då fann de sin herre död på golvet.
26 Under tiden de väntade hade Ehud hunnit undan. Han tog sig förbi bildstoderna och flydde till Seira. 27 När han kom fram till Efraims bergsbygd, blåste han i horn till samling och då drog israeliterna ner från bergsbygden med honom i spetsen.
28 ”Följ mig!” sa han till dem. ”Herren ska lämna moabiterna, era fiender, i ert våld!”
De drog fram till floden Jordan och besatte alla vadställen över Jordan till Moab, så att ingen kunde ta sig över. 29 Sedan anföll de moabiterna och dödade omkring 10 000 av deras starka och tappra män och lät ingen av dem komma undan. 30 Den dagen blev Moab besegrat av Israel som sedan hade fred under åttio år.
Shamgar
31 Ehud efterträddes av Shamgar, son till Anat, han som dödade 600 filistéer med en oxpik och den gången räddade Israel.
Footnotes
- 3:13 Jeriko.
Domarboken 3
Svenska Folkbibeln
Folk som blev kvar i landet
3 Dessa var de folk som Herren lät bli kvar för att med dem sätta alla de israeliter på prov som inte hade varit med om alla krigen i Kanaan, 2 detta för att han skulle lära Israels barn att föra krig, men bara dem som förut inte hade varit med om sådana: 3 filisteernas fem furstar och alla kananeer och sidonier samt de hiveer som bodde i Libanons bergsbygd, från berget Baal-Hermon ända till sista vägstycket mot Hamat. 4 Med dessa ville Herren sätta Israel på prov för att få veta om de ville följa de bud som han hade givit deras fäder genom Mose.
5 Så bodde Israels barn bland kananeerna, hetiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebusiterna, 6 och de tog deras döttrar till hustrur och gav sina döttrar åt deras söner och tjänade deras gudar.
Otniel
7 Israel gjorde det som var ont i Herrens ögon. De glömde Herren, sin Gud, och tjänade baalerna och aserorna. 8 Då upptändes Herrens vrede mot Israel, och han sålde dem i Kusan-Risatajims hand, kungen i Aram-Naharajim. Och Israels barn tjänade Kusan-Risatajim i åtta år. 9 Men Israels barn ropade till Herren, och Herren lät då en frälsare uppstå bland dem som räddade dem, nämligen Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre bror. 10 Herrens Ande kom över honom, och han blev domare i Israel. När han drog ut i strid, gav Herren Kusan-Risatajim, kungen i Aram, i hans hand så att han blev Kusan-Risatajim övermäktig. 11 Sedan hade landet ro i fyrtio år. Därefter dog Otniel, Kenas son.
Ehud
12 Men Israels barn gjorde åter det som var ont i Herrens ögon. Herren gav då Eglon, kungen i Moab, makt över Israel, eftersom de gjorde det som var ont i Herrens ögon. 13 Eglon förenade sig med Ammons barn och Amalek. Han drog ut och slog Israel, och de intog Palmstaden. 14 Och Israels barn tjänade Eglon, kungen i Moab, i arton år.
15 Men Israel ropade till Herren, och Herren lät en frälsare uppstå bland dem, benjaminiten Ehud, Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn sände honom med gåvor till Eglon, kungen i Moab, 16 gjorde Ehud ett tveeggat svärd åt sig, en fot långt. Detta band han fast under sina kläder vid sin högra höft. 17 Han överlämnade gåvorna till Eglon, kungen i Moab. Denne var en mycket fet man. 18 När han hade överlämnat gåvorna, sände han i väg folket som hade burit dem. 19 Själv vände han tillbaka vid bildstoderna nära Gilgal och sade: "Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung." Kungen sade: "Var tysta!" Alla som stod omkring honom gick ut därifrån.
20 Ehud gick fram till honom, där han satt i sommarsalen som han hade för sig själv och Ehud sade: "Jag har ett ord från Gud till dig." När kungen reste sig från sin stol, 21 räckte Ehud ut sin vänstra hand, tog svärdet från sin högra höft och stötte det i hans buk, 22 så att fästet följde med in efter klingan, och klingan omslöts av fettet, ty han drog inte ut svärdet ur hans buk. Sedan gick Ehud ut i försalen, 23 och då han hade kommit dit, stängde han igen dörrarna till salen efter sig och låste dem.
24 När han hade gått kom Eglons tjänare och såg att dörrarna till salen var låsta. De tänkte: "Han har helt säkert något privat bestyr i sin sommarkammare." 25 Men sedan de hade väntat länge och han ändå inte öppnade dörrarna till salen, tog de nyckeln och öppnade själva, och se, där låg deras herre död på golvet.
26 Medan de dröjde hade Ehud flytt. Han hade hunnit förbi bildstoderna och flydde till Seira. 27 Så snart han kom dit, lät han stöta i hornet i Efraims bergsbygd. Då drog Israels barn ner från bergsbygden med honom i spetsen. 28 Han sade till dem: "Följ mig, för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand." Då följde de honom och intog vadställena över Jordan till Moabs land och lät ingen komma över. 29 Vid detta tillfälle slog de omkring tiotusen moabiter, alla starka och tappra män. Inte en enda kom undan. 30 På den dagen blev Moab kuvat under Israels hand, och landet hade ro i åttio år.
Samgar
31 Efter Ehud kom Samgar, Anats son. Han slog filisteerna, sexhundra man, med en oxpik. Också han räddade Israel.
Domarboken 3
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
1-3 Här följer en förteckning över de folk som Herren lämnade kvar i landet för att pröva den nya generationen i Israel, som inte varit med om krigen i Kanaan. Gud ville ge de unga i Israel tillfälle att lära sig både tro och lydnad genom att besegra sina fiender:Filisteerna med sina fem städer, kananeerna, sidonierna och hiveerna, som bodde i Libanons bergsbygd från Baal-Hermon till Hamat.
4 Dessa folk fanns kvar, för att Herren skulle kunna sätta den nya generationen i Israel på prov. Han ville se om den skulle lyda de befallningar som Herren hade gett deras förfäder genom Mose.
Otniel, den förste domaren
5 Israels barn bodde därför bland kananeerna, hetiterna, amoreerna, perisseerna, hiveerna och jebuseerna.
6 De unga männen i Israel tog deras unga kvinnor till hustrur, och flickorna i Israel gifte sig med deras unga män. Snart började Israel också att tillbe deras avgudar.
7 Israels barn var alltså mycket olydiga i Guds ögon. De glömde Herren, sin Gud, och tillbad avgudar som Baalerna och Aserorna.
8 Herrens vrede riktades därför mot Israel, och han lät kung Kusan-Risataim från östra Syrien besegra dem. I åtta år fick de vara slavar under hans välde,
9 men när folket ropade till Herren, utsåg han Kalebs brorson Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre bror, att rädda dem.
10 Herrens Ande kom över Otniel. Han blev Israels domare, och Herren hjälpte Israel att fullständigt besegra sin fiende, med Otniel som anförare mot kung Kusan-Risataims armé.
11 Sedan blev det fred i landet i fyrtio år, ända tills Otniel dog.
12 När Israel på nytt började med sin syndfulla avgudadyrkan, lät Gud kung Eglon i Moab ta makten över landet.
13 Denne allierade sig med ammoniterna och amalekiterna, och de besegrade Israel och intog Jeriko, Palmstaden.
14 Under arton år tvingades Israels folk att betala skatt till kung Eglon.
Ehud
15 Men när israeliterna i sin nöd ropade till Herren, sände han dem en befriare, den vänsterhänte Ehud, en benjaminit som var son till Gera och som hade utsetts att resa till kung Eglon med Israels skatt.
16 Innan han gav sig iväg på sin resa tillverkade han en tveeggad dolk, som var en halv meter lång, och som han kunde binda fast vid högra låret under sina kläder.
17-19 När han hade överlämnat pengarna till kung Eglon, en mycket tjock man, vände han hem igen. Men utanför staden, vid stenbrotten vid Gilgal, lät han de övriga i sällskapet fortsätta medan han själv vände tillbaka till kungen.Jag har ett hemligt budskap till dig, sa han till kungen. Kungen skickade då genast ut de övriga ur det svala rummet i övre våningen i hans sommarpalats.
20 Ehud närmade sig försiktigt kungen och viskade till honom: Jag har ett budskap från Gud!Kung Eglon blev ivrig och reste sig upp för att lyssna.
21 Då grep Ehud med sin vänstra hand dolken som han hade vid sitt högra lår och körde den så djupt in i kungens buk
22-23 att klingan kom ut på andra sidan och skaftet försvann och doldes helt av fettet. Ehud lät dolken sitta kvar, skyndade sig ut, låste dörren efter sig och flydde sedan genom övre porten.
24 När kungens tjänare kom tillbaka och såg att dörrarna var låsta, vågade de inte annat än att vänta utanför och tänkte: Han är nog på toaletten längre in i huset.
25 Men när han inte kommit ut efter en lång stund blev de oroliga och skaffade fram en nyckel. När de öppnade dörren och steg in i rummet fann de kungen död på golvet.
26 Under tiden hade Ehud hunnit undan. Han tog sig förbi avgudarna och flydde till Seira.
27 När han kom fram till Efraims bergsbygd blåste han till samling och mönstrade en armé, som han ställde sig i spetsen för.
28 Följ mig! ropade han till dem. Herren ska låta oss segra över moabiterna, våra fiender.Soldaterna drog fram till floden Jordan och besatte alla vadställen, så att inga fiender kunde ta sig över.
29 Sedan anföll de moabiterna och dödade omkring 10.000 av deras bästa soldater och lät ingen av dem fly.
30 Den dagen blev Moab besegrat av Israel, som sedan hade fred under åttio år.
Samgar
31 Domaren som efterträdde Ehud hette Samgar och var son till Anat. Det var Samgar som dödade 600 filisteer med en oxpik och den gången räddade Israel från undergång.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica