Domarboken 1
Svenska Folkbibeln
Juda och Simeon griper Adoni-Besek
1 Efter Josuas död frågade Israels barn Herren: "Vem bland oss skall först dra upp mot kananeerna och strida mot dem?" 2 Herren svarade: "Juda skall göra det. Se, jag har givit landet i hans hand." 3 Då sade Juda till sin bror Simeon: "Kom med mig till mitt område och låt oss strida mot kananeerna, så skall jag sedan gå med dig till ditt område." Och Simeon gick med honom.
4 När Juda drog dit upp gav Herren kananeerna och perisseerna i deras hand, så att de slog dem vid Besek, tiotusen man. 5 Vid Besek fann de Adoni-Besek, och de stred mot honom och besegrade kananeerna och perisseerna. 6 Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och grep honom och högg av hans tummar och stortår. 7 Då sade Adoni-Besek: "Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår hämtade upp smulorna under mitt bord. Efter mina gärningar har Gud vedergällt mig." Sedan förde de honom till Jerusalem, och där dog han.
Juda intar Jerusalem och Hebron
8 Juda barn belägrade Jerusalem och intog det. De slog invånarna med svärd och satte eld på staden. 9 Därefter drog Juda barn ner för att strida mot de kananeer som bodde i Bergsbygden, i Negev och i Låglandet. 10 Och Juda gick mot de kananeer som bodde i Hebron - som förr hette Kirjat-Arba - och de slog Sesaj, Ahiman och Talmaj.
Otniel intar Debir
11 Därifrån gick de mot Debirs invånare - Debir hette tidigare Kirjat-Sefer. 12 Och Kaleb sade: "Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intar det skall jag ge min dotter Aksa till hustru. 13 Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas, intog staden, och Kaleb gav honom sin dotter Aksa till hustru. 14 När hon kom till honom intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes far. Hon steg ner från åsnan och Kaleb sade till henne: "Vad vill du?" 15 Hon svarade: "Låt mig få en avskedsgåva. Eftersom du har gett mig det torra Negev, så låt mig få vattenkällor." Kaleb gav henne då de övre och de nedre källorna.
Juda och Benjamin segrar
16 Barn till keniten, Moses svärfar, hade dragit upp från Palmstaden[a] med Juda barn till Juda öken söder om Arad. Där bosatte de sig bland folket. 17 Men Juda drog ut med sin bror Simeon, och de slog de kananeer som bodde i Sefat och förstörde staden helt och hållet. Så fick den namnet Horma.[b] 18 Juda intog Gaza med dess område, Askelon med dess område och Ekron med dess område. 19 Herren var med Juda, och de erövrade bergsbygden. Men de kunde inte driva bort dem som bodde i dalbygden, eftersom dessa hade vagnar av järn. 20 Och de gav Hebron åt Kaleb, som Mose hade lovat, och han drev bort Anaks tre söner därifrån. 21 Men jebusiterna som bodde i Jerusalem blev inte fördrivna av Benjamins barn. Därför bodde jebusiterna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, så som de gör än i dag.
Efraim och Manasse intar Betel
22 Och Josefs hus drog upp till Betel, och Herren var med dem. 23 De bespejade Betel, den stad som förr hette Luz. 24 Då fick deras spejare se en man gå ut ur staden, och de sade till honom: "Visa oss var vi kan komma in i staden, så skall vi visa barmhärtighet mot dig." 25 När han hade visat dem var de kunde ta sig in i staden, slog de invånarna där med svärd. Men den mannen och hela hans släkt lät de gå. 26 Han begav sig till hetiternas land, där han byggde en stad som han gav namnet Luz, så som den heter än i dag.
Folk som inte drevs bort av israeliterna
27 Men Manasse intog inte Bet-Shan eller Taanak eller Dor eller Jibleam eller Megiddo, och inte heller deras underlydande orter, utan kananeerna kunde hålla sig kvar där i landet. 28 När israeliterna blev starkare tvingade de kananeerna att utföra arbete åt sig. Men de drev inte bort dem.
29 Efraim drev inte heller bort de kananeer som bodde i Gezer, utan kananeerna bodde kvar bland dem i Gezer.
30 Sebulon drev inte undan invånarna i Kitron eller invånarna i Nahalol, utan kananeerna bodde kvar bland dem men blev tvingade att utföra arbete åt dem.
31 Aser drev inte bort invånarna i Acko eller invånarna i Sidon, inte heller dem i Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob. 32 Alltså bodde aseriterna kvar bland kananeerna, landets inbyggare, ty de fördrev dem inte.
33 Naftali drev inte bort invånarna i Bet-Semes, inte heller invånarna i Bet-Anat, utan bodde bland kananeerna, landets inbyggare. Men invånarna i Bet-Semes och Bet-Anat blev arbetspliktiga åt dem.
34 Amoreerna trängde undan Dans barn till bergsbygden, ty de tillät dem inte att komma ner till dalbygden. 35 Och amoreerna kunde hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim. Men Josefs barns hand blev tung över dem, så att de blev tvingade att utföra arbete åt dem.
36 Amoreernas område sträckte sig från Skorpionhöjden, från Sela och vidare uppåt.
Footnotes
- Domarboken 1:16 Palmstaden Jeriko.
- Domarboken 1:17 Horma betyder "förstörelse".
Domarboken 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
1 När Josua hade dött vände sig Israels folk till Herren för att få råd av honom och frågade: Vilken av våra stammar ska först gå ut i striden mot kananeerna?
2 Herren svarade: Judas stam ska gå först, och jag ska låta dem vinna en stor seger.
3 Då bad ledarna i Judas stam Simeons stam att hjälpa dem. Strid med oss mot kananeerna så ska vi hjälpa er att inta ert område, sa de.Simeons armé följde alltså med Juda.
4-6 Herren hjälpte dem att besegra kananeerna och perisseerna, och 10.000 man blev slagna vid Besek. Det var där de stötte på Adoni-Besek. Han flydde, men Israels armé förföljde honom och tog honom till fånga och högg av honom tummar och stortår.
7 Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår har ätit av smulorna från mitt bord! sa kung Adoni-Besek. Nu har Gud betalat tillbaka det jag gjort mot dem. Man förde honom sedan till Jerusalem, där han dog.
8 Därefter anföll Juda Jerusalem och intog det. Man dödade alla och satte eld på staden.
9 Sedan vände sig Judas män mot de kananeer som bodde i berglandskapen, i Negev och på kustslätten.
10 De ryckte fram mot kananeerna i Hebron, tidigare kallat Kirjat-Arba, och besegrade Sesai, Ahiman och Talmai.
11 Därifrån tågade de mot staden Debir, som förut kallades Kirjat-Sefer.
12 Vem vill leda anfallet mot Debir? frågade Kaleb. Den som intar staden ska få min dotter Aksa till hustru!
13 Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas, intog staden och Kaleb gav sin dotter Aksa till honom.
14 En dag när hon kom till Otniel uppmanade hon honom ivrigt att begära ett stycke mark av sin far. När hon satt av från sin åsna frågade Kaleb henne: Är det något du önskar?
15 Hon svarade: Du har varit så vänlig och gett mig land i Negev, men skulle du kunna ge oss några vattenkällor också? Då gav Kaleb henne de övre och de nedre källorna.
Israel lyckas inte driva ut fienden
16 När Judas stam drog in i sitt nya land i Juda öken, söder om Arad, följde ättlingarna till Moses svärfar, kaineerna, med dem. De lämnade sina hem i Jeriko, Palmstaden, och bosatte sig på Judas område.
17 Därefter förenade sig Judas armé med Simeons. De stred mot kananeerna vid staden Sefat och dödade dess invånare. Därför kallas staden Horma, som betyder sönderslagen.
18 Judas armé intog också städerna Gasa, Askelon och Ekron med omkringliggande byar.
19 Herren hjälpte Juda att inta hela bergsbygden, men folket som bodde i dalen kunde de inte besegra, för de hade stridsvagnar av järn.
20 Kaleb fick staden Hebron, som Herren hade lovat genom Mose, och han drev bort stadens invånare, som var ättlingar till Anaks tre söner.
21 Benjamins stam misslyckades med att jaga iväg jebuseerna som bodde i Jerusalem, och därför bor dessa kvar bland israeliterna än idag.
22-23 Josefs stam anföll staden Betel, som förut hette Lus, och Herren var med dem. Först sände de ut spejare,
24 som tillfångatog en man som var på väg ut ur staden. De lovade att skona honom och hans familj om han visade dem hur de skulle ta sig in i staden.
25 Han hjälpte dem, och de dödade alla invånarna utom mannen och hans familj.
26 Han flyttade senare till Syrien och byggde upp en stad där, som också fick namnet Lus, vilket den fortfarande heter.
27 Manasses stam lyckades inte driva bort det folk som bodde i Bet-Sean, Taanak, Dor, Jibleam och Megiddo med kringliggande orter. Kananeerna hade nämligen föresatt sig att bli kvar i landet.
28 När sedan israeliterna blev starkare lät de kananeerna arbeta som slavar men tvingade dem aldrig att lämna landet.
29 På samma sätt förhöll det sig med kananeerna som levde i Geser. De bodde kvar bland folket i Efraims stam.
30 Sebulons stam lyckades inte driva bort kananeerna i Kitron och Nahalol men gjorde dem till slavar.
31-32 Inte heller drev Asers stam ut invånarna från Acko, Sidon, Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob. Israeliterna bodde alltså bland de kananeer som redan fanns i landet när de kom dit.
33 Naftalis stam drev inte heller bort invånarna från Bet-Semes eller från Bet-Anat. De fick bo kvar men blev israeliternas slavar.
34 Amoreerna tvingade Dans stam tillbaka till bergsbygden och hindrade dem från att komma ner i dalen.
35 Amoreerna lyckades också till en början hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim, men när Josefs stam senare växte i styrka gjorde man dem till slavar.
36 Amoreernas område började vid Skorpionhöjden, sträckte sig till en plats som kallas Klippan och fortsatte därifrån vidare uppåt.
Domarboken 1
Svenska 1917
1 Efter Josuas död frågade Israels barn HERREN och sade: »Vem bland oss skall först draga upp mot kananéerna och strida mot dem?»
2 HERREN sade: »Juda skall göra det; se, jag har givit landet i hans hand.»
3 Då sade Juda till sin broder Simeon: »Drag upp med mig in i min arvslott, och låt oss strida mot kananéerna, så skall jag sedan tåga med dig in i din arvslott.» Så tågade då Simeon med honom.
4 När nu Juda drog ditupp, gav HERREN kananéerna och perisséerna i deras hand, så att de slogo dem vid Besek, tio tusen man.
5 Ty vid Besek träffade de på Adoni-Besek och stridde mot honom och slogo så kananéerna och perisséerna.
6 Och Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och grepo honom och höggo av honom hans tummar och stortår.
7 Då sade Adoni-Besek: »Sjuttio konungar med avhuggna tummar och stortår hämtade upp smulorna under mitt bord; efter mina gärningar har Gud nu vedergällt mig.» Sedan förde de honom till Jerusalem, och där dog han.
8 Men Juda barn belägrade Jerusalem och intogo det och slogo dess invånare med svärdsegg; därefter satte de eld på staden.
9 Sedan drogo Juda barn ned för att strida mot de kananéer som bodde i Bergsbygden, i Sydlandet och i Låglandet.
10 Och Juda tågade åstad mot de kananéer som bodde i Hebron -- vilket fordom hette Kirjat-Arba -- och de slogo Sesai, Ahiman och Talmai.
11 Därifrån tågade de åstad mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
12 Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»
13 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
14 Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»
15 Hon sade till honom: »Låt mig få en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav Kaleb henne Illitkällorna och Tatitkällorna.
16 Och kainéens, Moses svärfaders, barn hade dragit upp från Palmstaden med Juda barn till Juda öken, söder om Arad; de gingo åstad och bosatte sig bland folket där.
17 Men Juda tågade åstad med sin broder Simeon, och de slogo de kananéer som bodde i Sefat; och de gåvo staden till spillo; så fick den namnet Horma.
18 Därefter intog Juda Gasa med dess område, Askelon med dess område och Ekron med dess område.
19 Och HERREN var med Juda, så att de intogo bergsbygden; men de kunde icke fördriva dem som bodde i dalbygden, därför att dessa hade stridsvagnar av järn.
20 Och de gåvo Hebron åt Kaleb, såsom Mose hade föreskrivit; och han fördrev därifrån Anaks tre söner.
21 Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, blevo icke fördrivna av Benjamins barn; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, såsom de göra ännu dag.
22 Så drogo ock männen av Josefs hus upp till Betel, och HERREN var med dem.
23 Och männen av Josefs hus läto bespeja Betel, samma stad som fordom hette Lus.
24 Då fingo deras kunskapare se en man gå ut ur staden, och de sade till honom: »Visa oss var vi kunna komma in i staden, så vilja vi sedan göra barmhärtighet med dig.»
25 När han sedan hade visat dem var de kunde komma in i staden, slog de stadens invånare med svärdsegg; men den mannen och hela hans släkt läto de gå.
26 Och mannen begav sig till hetiternas land; där byggde han en stad och gav den namnet Lus, såsom den heter ännu i dag.
27 Men Manasse intog icke Bet-Sean med underlydande orter, ej heller Taanak med underlydande orter; och ej heller fördrevo de invånarna i Dor och underlydande orter, ej heller invånarna i Jibleam och underlydande orter, ej heller invånarna i Megiddo och underlydande orter, utan kananéerna förmådde hålla sig kvar där i landet.
28 När sedan israeliterna blevo de starkare, läto de kananéerna bliva arbetspliktiga under sig; de fördrevo dem icke heller då.
29 Icke heller fördrev Efraim de kananéer som bodde i Geser, utan kananéerna bodde kvar bland dem där i Geser.
30 Sebulon fördrev icke invånarna i Kitron och invånarna i Nahalol, utan kananéerna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under dem.
31 Aser fördrev icke invånarna i Acko eller invånarna i Sidon, ej heller dem i Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob.
32 Alltså bodde aseriterna bland kananéerna, landets gamla inbyggare; ty de fördrevo dem icke.
33 Naftali fördrev icke invånarna i Bet-Semes, ej heller invånarna i Bet-Anat, utan bodde ibland kananéerna, landets gamla inbyggare; men invånarna i Bet-Semes och Bet-Anat blevo arbetspliktiga åt dem.
34 Men amoréerna trängde undan Dans barn till bergsbygden, ty de tillstadde dem icke att komma ned till dalbygden.
35 Och amoréerna förmådde hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim; men Josefs barns hand blev tung över dem, så att de blevo arbetspliktiga under dessa.
36 Och amoréernas område sträckte sig från Skorpionhöjden, från Sela vidare uppåt.
Judges 1
New International Version
Israel Fights the Remaining Canaanites(A)
1 After the death(B) of Joshua, the Israelites asked the Lord, “Who of us is to go up first(C) to fight against the Canaanites?(D)”
2 The Lord answered, “Judah(E) shall go up; I have given the land into their hands.(F)”
3 The men of Judah then said to the Simeonites their fellow Israelites, “Come up with us into the territory allotted to us, to fight against the Canaanites. We in turn will go with you into yours.” So the Simeonites(G) went with them.
4 When Judah attacked, the Lord gave the Canaanites and Perizzites(H) into their hands, and they struck down ten thousand men at Bezek.(I) 5 It was there that they found Adoni-Bezek(J) and fought against him, putting to rout the Canaanites and Perizzites. 6 Adoni-Bezek fled, but they chased him and caught him, and cut off his thumbs and big toes.
7 Then Adoni-Bezek said, “Seventy kings with their thumbs and big toes cut off have picked up scraps under my table. Now God has paid me back(K) for what I did to them.” They brought him to Jerusalem,(L) and he died there.
8 The men of Judah attacked Jerusalem(M) also and took it. They put the city to the sword and set it on fire.
9 After that, Judah went down to fight against the Canaanites living in the hill country,(N) the Negev(O) and the western foothills. 10 They advanced against the Canaanites living in Hebron(P) (formerly called Kiriath Arba(Q)) and defeated Sheshai, Ahiman and Talmai.(R) 11 From there they advanced against the people living in Debir(S) (formerly called Kiriath Sepher).
12 And Caleb said, “I will give my daughter Aksah in marriage to the man who attacks and captures Kiriath Sepher.” 13 Othniel son of Kenaz, Caleb’s younger brother, took it; so Caleb gave his daughter Aksah to him in marriage.
14 One day when she came to Othniel, she urged him[a] to ask her father for a field. When she got off her donkey, Caleb asked her, “What can I do for you?”
15 She replied, “Do me a special favor. Since you have given me land in the Negev, give me also springs of water.” So Caleb gave her the upper and lower springs.(T)
16 The descendants of Moses’ father-in-law,(U) the Kenite,(V) went up from the City of Palms[b](W) with the people of Judah to live among the inhabitants of the Desert of Judah in the Negev near Arad.(X)
17 Then the men of Judah went with the Simeonites(Y) their fellow Israelites and attacked the Canaanites living in Zephath, and they totally destroyed[c] the city. Therefore it was called Hormah.[d](Z) 18 Judah also took[e] Gaza,(AA) Ashkelon(AB) and Ekron—each city with its territory.
19 The Lord was with(AC) the men of Judah. They took possession of the hill country,(AD) but they were unable to drive the people from the plains, because they had chariots fitted with iron.(AE) 20 As Moses had promised, Hebron(AF) was given to Caleb, who drove from it the three sons of Anak.(AG) 21 The Benjamites, however, did not drive out(AH) the Jebusites, who were living in Jerusalem;(AI) to this day the Jebusites live there with the Benjamites.
22 Now the tribes of Joseph(AJ) attacked Bethel,(AK) and the Lord was with them. 23 When they sent men to spy out Bethel (formerly called Luz),(AL) 24 the spies saw a man coming out of the city and they said to him, “Show us how to get into the city and we will see that you are treated well.(AM)” 25 So he showed them, and they put the city to the sword but spared(AN) the man and his whole family. 26 He then went to the land of the Hittites,(AO) where he built a city and called it Luz,(AP) which is its name to this day.
27 But Manasseh did not(AQ) drive out the people of Beth Shan or Taanach or Dor(AR) or Ibleam(AS) or Megiddo(AT) and their surrounding settlements, for the Canaanites(AU) were determined to live in that land. 28 When Israel became strong, they pressed the Canaanites into forced labor but never drove them out completely.(AV) 29 Nor did Ephraim(AW) drive out the Canaanites living in Gezer,(AX) but the Canaanites continued to live there among them.(AY) 30 Neither did Zebulun drive out the Canaanites living in Kitron or Nahalol, so these Canaanites lived among them, but Zebulun did subject them to forced labor. 31 Nor did Asher(AZ) drive out those living in Akko or Sidon(BA) or Ahlab or Akzib(BB) or Helbah or Aphek(BC) or Rehob.(BD) 32 The Asherites lived among the Canaanite inhabitants of the land because they did not drive them out. 33 Neither did Naphtali drive out those living in Beth Shemesh(BE) or Beth Anath(BF); but the Naphtalites too lived among the Canaanite inhabitants of the land, and those living in Beth Shemesh and Beth Anath became forced laborers for them. 34 The Amorites(BG) confined the Danites(BH) to the hill country, not allowing them to come down into the plain.(BI) 35 And the Amorites were determined also to hold out in Mount Heres,(BJ) Aijalon(BK) and Shaalbim,(BL) but when the power of the tribes of Joseph increased, they too were pressed into forced labor. 36 The boundary of the Amorites was from Scorpion Pass(BM) to Sela(BN) and beyond.(BO)
Footnotes
- Judges 1:14 Hebrew; Septuagint and Vulgate Othniel, he urged her
- Judges 1:16 That is, Jericho
- Judges 1:17 The Hebrew term refers to the irrevocable giving over of things or persons to the Lord, often by totally destroying them.
- Judges 1:17 Hormah means destruction.
- Judges 1:18 Hebrew; Septuagint Judah did not take
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
