Font Size
Domarboken 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Domarboken 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Israels misslyckande på slagfältet
(1:1—2:5)
1 När Josua hade dött, vände sig Israels folk till Herren för att fråga honom: ”Vilka av oss ska först gå ut i striden mot kanaanéerna?”
2 Herren svarade: ”Judas stam ska gå först och jag ska ge landet i hans hand.”
3 Då sa Juda till sin bror Simon: ”Följ med mig till mitt område och strid med oss mot kanaanéerna, så ska jag hjälpa dig att inta ert område!”
Simon följde alltså med Juda. 4 När Juda gick till anfall, gav Herren kanaanéerna och perisséerna i deras våld och 10 000 man blev slagna vid Besek. 5 Det var där de stötte på Adoni-Besek, stred mot honom och besegrade kanaanéerna och perisséerna. 6 Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och tog honom till fånga och högg av honom tummar och stortår.
7 ”Sjuttio kungar med avhuggna tummar och stortår har ätit av smulorna från mitt bord!” sa kung Adoni-Besek. ”Nu har Gud betalat tillbaka det jag gjort mot dem.” Man förde honom sedan till Jerusalem där han dog.
8 Därefter anföll Juda Jerusalem och intog det. Man dödade alla med svärd och satte eld på staden.
9 Sedan vände sig Judas män mot de kanaanéer som bodde i berglandskapen, i Negev och i Låglandet. 10 De ryckte fram mot kanaanéerna i Hebron, tidigare kallat Kirjat-Arba, och besegrade Sheshaj, Achiman och Talmaj. 11 Därifrån tågade de mot invånarna i Devir som förut kallades Kirjat-Sefer.
12 Kalev sa: ”Den som anfaller och intar Kirjat-Sefer ska jag ge min dotter Aksa till hustru.”
13 Otniel, son till Kalevs yngre bror, Kenas, intog staden och Kalev gav sin dotter Aksa till honom. 14 När hon kom till Otniel, uppmanade hon honom att be hennes far om ett stycke mark. När hon steg av från sin åsna, frågade Kalev henne: ”Är det något du önskar?”
15 Hon svarade: ”Ge mig en gåva! Du har gett mig land i Negev men ge mig några vattenkällor också!”
Då gav Kalev henne de övre och de nedre källorna.
16 Ättlingarna till Moses svärfar, kainéerna, hade följt med judéerna från Palmstaden mot Juda öken i Negev nära Arad. De slog sig ner där bland folket.
17 Därefter förenade sig Juda med sin bror Simon och de stred mot kanaanéerna vid staden Sefat. De vigde staden åt förintelse och därför kallas den Horma.[a] 18 Juda intog också städerna Gaza, Ashkelon och Ekron, med områdena runt omkring dem. 19 Herren hjälpte Juda att inta hela bergsbygden, men folket som bodde på slätten kunde de inte besegra, för de hade stridsvagnar av järn.
20 Kalev fick Hebron som Mose hade lovat och han drev bort Anaks tre söner därifrån.
21 Benjamins stam jagade inte iväg jevuséerna som bodde i Jerusalem och därför bor dessa kvar bland benjaminiterna än idag.
22 Josefs stam anföll Betel och Herren var med dem. 23 De sände ut spejare till Betel – som förut hette Lus – 24 vilka såg en man på väg ut ur staden. De lovade att skona honom, om han visade dem hur de skulle ta sig in i staden. 25 Han visade dem ingången och de dödade alla invånarna utom mannen och hans familj. 26 Han flyttade senare till hettiternas land och byggde upp en stad där som också fick namnet Lus, vilket den fortfarande heter.
27 Manasse lyckades inte driva bort det folk som bodde i Bet-Shean, Taanak, Dor, Jivleam och Megiddo, med deras respektive kringliggande orter. Kanaanéerna hade nämligen föresatt sig att bli kvar i landet. 28 När sedan israeliterna blev starkare, lät de kanaanéerna arbeta som slavar men tvingade dem aldrig att lämna landet. 29 På samma sätt förhöll det sig med kanaanéerna som levde i Geser. De bodde kvar bland folket i Efraims stam.
30 Sebulon lyckades inte driva bort kanaanéerna i Kitron och Nahalol men gjorde dem till slavar. 31 Inte heller drev Asher ut invånarna från Acko, Sidon, Achlav, Aksiv, Helba, Afik och Rechov. 32 Asheriterna bodde alltså bland de kanaanéer som redan fanns i landet när de kom dit och som de inte kunde driva bort. 33 Naftali drev inte heller bort invånarna från Bet Shemesh eller från Bet-Anat utan fick bo bland kanaanéerna i landet. Invånarna i Bet Shemesh och Bet-Anat blev israeliternas slavar.
34 Amoréerna tvingade Dans stam tillbaka till bergsbygden och hindrade dem från att komma ner på slätten. 35 Amoréerna lyckades också till en början hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Shaalvim, men när Josefs stam senare växte i styrka gjorde man dem till slavar. 36 Amoréernas område började vid Akrabbimhöjden, sträckte sig till Sela och fortsatte därifrån vidare uppåt.[b]
Domarboken 1
Svenska 1917
Domarboken 1
Svenska 1917
1 Efter Josuas död frågade Israels barn HERREN och sade: »Vem bland oss skall först draga upp mot kananéerna och strida mot dem?»
2 HERREN sade: »Juda skall göra det; se, jag har givit landet i hans hand.»
3 Då sade Juda till sin broder Simeon: »Drag upp med mig in i min arvslott, och låt oss strida mot kananéerna, så skall jag sedan tåga med dig in i din arvslott.» Så tågade då Simeon med honom.
4 När nu Juda drog ditupp, gav HERREN kananéerna och perisséerna i deras hand, så att de slogo dem vid Besek, tio tusen man.
5 Ty vid Besek träffade de på Adoni-Besek och stridde mot honom och slogo så kananéerna och perisséerna.
6 Och Adoni-Besek flydde, men de förföljde honom och grepo honom och höggo av honom hans tummar och stortår.
7 Då sade Adoni-Besek: »Sjuttio konungar med avhuggna tummar och stortår hämtade upp smulorna under mitt bord; efter mina gärningar har Gud nu vedergällt mig.» Sedan förde de honom till Jerusalem, och där dog han.
8 Men Juda barn belägrade Jerusalem och intogo det och slogo dess invånare med svärdsegg; därefter satte de eld på staden.
9 Sedan drogo Juda barn ned för att strida mot de kananéer som bodde i Bergsbygden, i Sydlandet och i Låglandet.
10 Och Juda tågade åstad mot de kananéer som bodde i Hebron -- vilket fordom hette Kirjat-Arba -- och de slogo Sesai, Ahiman och Talmai.
11 Därifrån tågade de åstad mot Debirs invånare. Men Debir hette fordom Kirjat-Sefer.
12 Och Kaleb sade: »Åt den som angriper Kirjat-Sefer och intager det vill jag giva min dotter Aksa till hustru.»
13 När då Otniel, son till Kenas, Kalebs yngre broder, intog det, gav han honom sin dotter Aksa till hustru.
14 Och när hon kom till honom, intalade hon honom att begära ett stycke åkermark av hennes fader; och hon steg hastigt ned från åsnan. Då sade Kaleb till henne: »Vad önskar du?»
15 Hon sade till honom: »Låt mig få en avskedsskänk; eftersom du har gift bort mig till det torra Sydlandet, må du giva mig vattenkällor.» Då gav Kaleb henne Illitkällorna och Tatitkällorna.
16 Och kainéens, Moses svärfaders, barn hade dragit upp från Palmstaden med Juda barn till Juda öken, söder om Arad; de gingo åstad och bosatte sig bland folket där.
17 Men Juda tågade åstad med sin broder Simeon, och de slogo de kananéer som bodde i Sefat; och de gåvo staden till spillo; så fick den namnet Horma.
18 Därefter intog Juda Gasa med dess område, Askelon med dess område och Ekron med dess område.
19 Och HERREN var med Juda, så att de intogo bergsbygden; men de kunde icke fördriva dem som bodde i dalbygden, därför att dessa hade stridsvagnar av järn.
20 Och de gåvo Hebron åt Kaleb, såsom Mose hade föreskrivit; och han fördrev därifrån Anaks tre söner.
21 Men jebuséerna, som bodde i Jerusalem, blevo icke fördrivna av Benjamins barn; därför bodde ock jebuséerna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, såsom de göra ännu dag.
22 Så drogo ock männen av Josefs hus upp till Betel, och HERREN var med dem.
23 Och männen av Josefs hus läto bespeja Betel, samma stad som fordom hette Lus.
24 Då fingo deras kunskapare se en man gå ut ur staden, och de sade till honom: »Visa oss var vi kunna komma in i staden, så vilja vi sedan göra barmhärtighet med dig.»
25 När han sedan hade visat dem var de kunde komma in i staden, slog de stadens invånare med svärdsegg; men den mannen och hela hans släkt läto de gå.
26 Och mannen begav sig till hetiternas land; där byggde han en stad och gav den namnet Lus, såsom den heter ännu i dag.
27 Men Manasse intog icke Bet-Sean med underlydande orter, ej heller Taanak med underlydande orter; och ej heller fördrevo de invånarna i Dor och underlydande orter, ej heller invånarna i Jibleam och underlydande orter, ej heller invånarna i Megiddo och underlydande orter, utan kananéerna förmådde hålla sig kvar där i landet.
28 När sedan israeliterna blevo de starkare, läto de kananéerna bliva arbetspliktiga under sig; de fördrevo dem icke heller då.
29 Icke heller fördrev Efraim de kananéer som bodde i Geser, utan kananéerna bodde kvar bland dem där i Geser.
30 Sebulon fördrev icke invånarna i Kitron och invånarna i Nahalol, utan kananéerna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under dem.
31 Aser fördrev icke invånarna i Acko eller invånarna i Sidon, ej heller dem i Alab, Aksib, Helba, Afik och Rehob.
32 Alltså bodde aseriterna bland kananéerna, landets gamla inbyggare; ty de fördrevo dem icke.
33 Naftali fördrev icke invånarna i Bet-Semes, ej heller invånarna i Bet-Anat, utan bodde ibland kananéerna, landets gamla inbyggare; men invånarna i Bet-Semes och Bet-Anat blevo arbetspliktiga åt dem.
34 Men amoréerna trängde undan Dans barn till bergsbygden, ty de tillstadde dem icke att komma ned till dalbygden.
35 Och amoréerna förmådde hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Saalbim; men Josefs barns hand blev tung över dem, så att de blevo arbetspliktiga under dessa.
36 Och amoréernas område sträckte sig från Skorpionhöjden, från Sela vidare uppåt.
Judges 1
New International Version
Judges 1
New International Version
Israel Fights the Remaining Canaanites(A)
1 After the death(B) of Joshua, the Israelites asked the Lord, “Who of us is to go up first(C) to fight against the Canaanites?(D)”
2 The Lord answered, “Judah(E) shall go up; I have given the land into their hands.(F)”
3 The men of Judah then said to the Simeonites their fellow Israelites, “Come up with us into the territory allotted to us, to fight against the Canaanites. We in turn will go with you into yours.” So the Simeonites(G) went with them.
4 When Judah attacked, the Lord gave the Canaanites and Perizzites(H) into their hands, and they struck down ten thousand men at Bezek.(I) 5 It was there that they found Adoni-Bezek(J) and fought against him, putting to rout the Canaanites and Perizzites. 6 Adoni-Bezek fled, but they chased him and caught him, and cut off his thumbs and big toes.
7 Then Adoni-Bezek said, “Seventy kings with their thumbs and big toes cut off have picked up scraps under my table. Now God has paid me back(K) for what I did to them.” They brought him to Jerusalem,(L) and he died there.
8 The men of Judah attacked Jerusalem(M) also and took it. They put the city to the sword and set it on fire.
9 After that, Judah went down to fight against the Canaanites living in the hill country,(N) the Negev(O) and the western foothills. 10 They advanced against the Canaanites living in Hebron(P) (formerly called Kiriath Arba(Q)) and defeated Sheshai, Ahiman and Talmai.(R) 11 From there they advanced against the people living in Debir(S) (formerly called Kiriath Sepher).
12 And Caleb said, “I will give my daughter Aksah in marriage to the man who attacks and captures Kiriath Sepher.” 13 Othniel son of Kenaz, Caleb’s younger brother, took it; so Caleb gave his daughter Aksah to him in marriage.
14 One day when she came to Othniel, she urged him[a] to ask her father for a field. When she got off her donkey, Caleb asked her, “What can I do for you?”
15 She replied, “Do me a special favor. Since you have given me land in the Negev, give me also springs of water.” So Caleb gave her the upper and lower springs.(T)
16 The descendants of Moses’ father-in-law,(U) the Kenite,(V) went up from the City of Palms[b](W) with the people of Judah to live among the inhabitants of the Desert of Judah in the Negev near Arad.(X)
17 Then the men of Judah went with the Simeonites(Y) their fellow Israelites and attacked the Canaanites living in Zephath, and they totally destroyed[c] the city. Therefore it was called Hormah.[d](Z) 18 Judah also took[e] Gaza,(AA) Ashkelon(AB) and Ekron—each city with its territory.
19 The Lord was with(AC) the men of Judah. They took possession of the hill country,(AD) but they were unable to drive the people from the plains, because they had chariots fitted with iron.(AE) 20 As Moses had promised, Hebron(AF) was given to Caleb, who drove from it the three sons of Anak.(AG) 21 The Benjamites, however, did not drive out(AH) the Jebusites, who were living in Jerusalem;(AI) to this day the Jebusites live there with the Benjamites.
22 Now the tribes of Joseph(AJ) attacked Bethel,(AK) and the Lord was with them. 23 When they sent men to spy out Bethel (formerly called Luz),(AL) 24 the spies saw a man coming out of the city and they said to him, “Show us how to get into the city and we will see that you are treated well.(AM)” 25 So he showed them, and they put the city to the sword but spared(AN) the man and his whole family. 26 He then went to the land of the Hittites,(AO) where he built a city and called it Luz,(AP) which is its name to this day.
27 But Manasseh did not(AQ) drive out the people of Beth Shan or Taanach or Dor(AR) or Ibleam(AS) or Megiddo(AT) and their surrounding settlements, for the Canaanites(AU) were determined to live in that land. 28 When Israel became strong, they pressed the Canaanites into forced labor but never drove them out completely.(AV) 29 Nor did Ephraim(AW) drive out the Canaanites living in Gezer,(AX) but the Canaanites continued to live there among them.(AY) 30 Neither did Zebulun drive out the Canaanites living in Kitron or Nahalol, so these Canaanites lived among them, but Zebulun did subject them to forced labor. 31 Nor did Asher(AZ) drive out those living in Akko or Sidon(BA) or Ahlab or Akzib(BB) or Helbah or Aphek(BC) or Rehob.(BD) 32 The Asherites lived among the Canaanite inhabitants of the land because they did not drive them out. 33 Neither did Naphtali drive out those living in Beth Shemesh(BE) or Beth Anath(BF); but the Naphtalites too lived among the Canaanite inhabitants of the land, and those living in Beth Shemesh and Beth Anath became forced laborers for them. 34 The Amorites(BG) confined the Danites(BH) to the hill country, not allowing them to come down into the plain.(BI) 35 And the Amorites were determined also to hold out in Mount Heres,(BJ) Aijalon(BK) and Shaalbim,(BL) but when the power of the tribes of Joseph increased, they too were pressed into forced labor. 36 The boundary of the Amorites was from Scorpion Pass(BM) to Sela(BN) and beyond.(BO)
Footnotes
- Judges 1:14 Hebrew; Septuagint and Vulgate Othniel, he urged her
- Judges 1:16 That is, Jericho
- Judges 1:17 The Hebrew term refers to the irrevocable giving over of things or persons to the Lord, often by totally destroying them.
- Judges 1:17 Hormah means destruction.
- Judges 1:18 Hebrew; Septuagint Judah did not take
Judges 1
Amplified Bible, Classic Edition
Judges 1
Amplified Bible, Classic Edition
1 After the death of Joshua, the Israelites asked the Lord, Who shall go up first for us against the Canaanites to fight against them?
2 And the Lord said, Judah shall go up; behold, I have delivered the land into his hand.
3 And Judah [the tribe] said to [the tribe of] Simeon his brother, Come up with me into my allotted territory, so that we may fight against the Canaanites; and I likewise will go with you into your territory. So Simeon went with him.
4 Then Judah went up and the Lord delivered the Canaanites and the Perizzites into their hand, and they smote 10,000 of them in Bezek.
5 And they found Adoni-bezek in Bezek and fought against him, and they smote the Canaanites and the Perizzites.
6 Adoni-bezek fled, but they pursued him and caught him and cut off his thumbs and his big toes.
7 Adoni-bezek said, Seventy kings with their thumbs and big toes cut off had to gather their food under my table. As I have done, so God has repaid me. And they brought him to Jerusalem, and there he died.
8 And the men of Judah fought against [Jebusite] Jerusalem and took it, and smote it with the edge of the sword and set the city on fire.
9 Afterward the men of Judah went down to fight against the Canaanites who dwelt in the hill country, in the South (the Negeb), and in the lowland.
10 And Judah went against the Canaanites who dwelt in Hebron. The name of Hebron before was Kiriath-arba. And they defeated Sheshai and Ahiman and Talmai.
11 From there [Judah] went against the inhabitants of Debir. The name of Debir before was Kiriath-sepher [city of books and scribes].
12 And Caleb said, Whoever attacks Kiriath-sepher and takes it, to him will I give Achsah, my daughter, as wife.
13 And Othniel son of Kenaz, Caleb’s younger brother, took it; and he gave him Achsah, his daughter, as wife.
14 And when she came to [Othniel], she got his consent to ask her father for a [sloping] field. And she alighted off her donkey, and Caleb said to her, What do you want?
15 And she said to him, Give me a present; since you have set me in the land of the South (the Negeb), give me also springs of water. And Caleb gave her the upper and lower springs.
16 And the descendants of the Kenite, Moses’ father-in-law, went up with the Judahites from the City of Palms (Jericho) into the Wilderness of Judah, which lies in the South (the Negeb) near Arad; and they went and dwelt with the people.
17 And [the tribe of] Judah went with Simeon his brother, and they slew the Canaanites who inhabited Zephath and utterly destroyed it. So the city was called Hormah [destruction].
18 Also Judah took Gaza, Askelon, and Ekron—each with its territory.
19 The Lord was with Judah, and [Judah] drove out the inhabitants of the hill country, but he could not drive out those inhabiting the [difficult] valley basin because they had chariots of iron.
20 Hebron was given to Caleb as Moses said, and he expelled from there the three sons of Anak.(A)
21 But the Benjamites did not drive out the Jebusites who inhabited Jerusalem; the Jebusites dwell with the Benjamites in Jerusalem to this day.
22 The house of Joseph also went up against Bethel, and the Lord was with them.
23 And the house of Joseph was sent to spy out Bethel. The name of the city formerly had been Luz.
24 And the spies saw a man coming out of the city and they said to him, Show us, we pray you, the way into the city and we will show you mercy.
25 When he showed them the entrance to the city, they smote the city with the sword, but they let the man and all his family go.
26 And the man went into the land of the Hittites and built a city and called it Luz, which is its name to this day.
27 Neither did Manasseh drive out the inhabitants of Beth-shean and its villages, or of Taanach or Dor or Ibleam or Megiddo and their villages, but the Canaanites remained in that land.
28 When Israel became strong, they put the Canaanites to forced labor but did not utterly drive them out.
29 Neither did Ephraim drive out the Canaanites who dwelt in Gezer, but the Canaanites dwelt in Gezer among them.
30 Neither did Zebulun drive out the inhabitants of Kitron or of Nahalol, but the Canaanites dwelt among them and were put to forced labor.
31 Neither did Asher drive out the inhabitants of Acco or of Sidon or of Ahlab or of Achzib or of Helbah or of Aphik or of Rehob;
32 But the Asherites dwelt among the Canaanites, the inhabitants of the land, for they did not drive them out.
33 Neither did Naphtali drive out the inhabitants of Beth-shemesh or of Beth-anath, but dwelt among the Canaanites, the inhabitants of the land; but the inhabitants of Beth-shemesh and of Beth-anath became subject to forced labor for them.
34 The Amorites forced the Danites back into the hill country, for they would not allow them to come down into the plain;
35 The Amorites remained fixed in Mount Heres [mountain of the sun], in Aijalon, and in Shaalbim; yet the hand of the house of Joseph prevailed, so that they became subject to forced labor.
36 And the border of the Amorites was from the ascent of Akrabbim, from the rock Sela and onward.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska 1917 (SV1917)
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
Amplified Bible, Classic Edition (AMPC) 
Copyright © 1954, 1958, 1962, 1964, 1965, 1987 by The Lockman Foundation