11 Så bröt de upp från Sorga och Eshtaol, sexhundra beväpnade män av Dans släkt. 12 (A) De drog upp och slog läger vid Kirjat-Jearim i Juda. Därför kallar man än i dag den platsen för Dans läger. Det ligger väster om Kirjat-Jearim. 13 Därifrån drog de vidare till Efraims bergsbygd och kom till Mikas hus.

14 De fem männen som hade varit ute för att speja i landet vid Laish sade då till sina bröder: ”Vet ni att i ett av husen här finns en efod och husgudar och en snidad och en gjuten gudabild? Så överväg nu vad ni bör göra.” 15 Då gav de sig av och kom till den unge levitens hus, Mikas hus, och hälsade honom. 16 Men de sexhundra männen av Dans barn ställde sig beväpnade vid ingången till porten. 17 De fem män som hade spejat i landet gick upp till huset. De gick in och tog den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden, medan prästen stod vid ingången till porten tillsammans med de sexhundra beväpnade männen. 18 När de fem männen hade gått in i Mikas hus och tagit den snidade gudabilden, efoden, husgudarna och den gjutna gudabilden, sade prästen till dem: ”Vad är det ni gör?” 19 De svarade honom: ”Var tyst, sätt handen för munnen! Följ med oss och bli vår fader och präst. Är det bättre för dig att vara präst för en enda mans hus, eller att vara präst för en hel stam och släkt i Israel?” 20 Då gladdes prästen i sitt hjärta, och han tog efoden, husgudarna och den snidade gudabilden och följde med folket.

21 Sedan vek de av och fortsatte sin väg och lät barn och boskap och det dyrbaraste godset gå främst. 22 Men när de hade kommit en bit ifrån Mikas hus, blev de upphunna av män som bodde nära hans hus och som hade samlats under tiden. 23 När dessa ropade på dem, vände sig Dans barn om och frågade Mika: ”Hur är det fatt, eftersom du kommer med en sådan skara?” 24 Han svarade: ”Ni har tagit gudarna som jag har gjort och dessutom prästen och sedan går ni er väg. Vad mer har jag kvar? Och så frågar ni mig: Hur är det fatt?” 25 Men Dans barn sade till honom: ”Vi vill inte höra ett ord till från dig! Annars kanske några män blir arga och går till anfall mot er och ni mister era liv, både du och ditt husfolk.” 26 Därefter fortsatte Dans barn sin väg. Och när Mika såg att de var starkare än han, vände han tillbaka hem.

27 (B) Sedan de tagit både det som Mika hade gjort och hans präst anföll de folket i Laish, som levde stilla och i trygghet. De slog dem med svärd och brände staden. 28 Och ingen hjälpte den, för den låg långt från Sidon och folket hade inget att göra med andra människor. Staden låg i Bet-Rehobs dal. Daniterna byggde upp staden och bosatte sig där. 29 De kallade staden Dan efter sin fader Dan, som var son till Israel. Tidigare hette staden Laish. 30 (C) Där ställde Dans barn upp den snidade gudabilden åt sig. Jonatan, son till Gershom, Moses[a] son, och hans söner var präster åt Dans stam ända till dess att landet fördes bort i fångenskap. 31 (D) De ställde upp åt sig den snidade gudabild som Mika hade gjort, och den var kvar där hela den tid Guds hus var i Shilo.[b]

Read full chapter

Footnotes

  1. 18:30 Moses   Andra handskrifter: ”Manasses” (men jfr 2 Mos 2:22).
  2. 18:31 hela den tid Guds hus var i Shilo   Fram till Samuels tid ca 1075 f Kr (1 Sam 4), möjligen längre.