Daniel 8
Authorized (King James) Version
8 In the third year of the reign of king Belshazzar a vision appeared unto me, even unto me Daniel, after that which appeared unto me at the first. 2 And I saw in a vision; and it came to pass, when I saw, that I was at Shushan in the palace, which is in the province of Elam; and I saw in a vision, and I was by the river of Ulai. 3 Then I lifted up mine eyes, and saw, and, behold, there stood before the river a ram which had two horns: and the two horns were high; but one was higher than the other, and the higher came up last. 4 I saw the ram pushing westward, and northward, and southward; so that no beasts might stand before him, neither was there any that could deliver out of his hand; but he did according to his will, and became great. 5 And as I was considering, behold, an he goat came from the west on the face of the whole earth, and touched not the ground: and the goat had a notable horn between his eyes. 6 And he came to the ram that had two horns, which I had seen standing before the river, and ran unto him in the fury of his power. 7 And I saw him come close unto the ram, and he was moved with choler against him, and smote the ram, and brake his two horns: and there was no power in the ram to stand before him, but he cast him down to the ground, and stamped upon him: and there was none that could deliver the ram out of his hand. 8 Therefore the he goat waxed very great: and when he was strong, the great horn was broken; and for it came up four notable ones toward the four winds of heaven. 9 And out of one of them came forth a little horn, which waxed exceeding great, toward the south, and toward the east, and toward the pleasant land. 10 And it waxed great, even to the host of heaven; and it cast down some of the host and of the stars to the ground, and stamped upon them. 11 Yea, he magnified himself even to the prince of the host, and by him the daily sacrifice was taken away, and the place of his sanctuary was cast down. 12 And an host was given him against the daily sacrifice by reason of transgression, and it cast down the truth to the ground; and it practised, and prospered.
13 Then I heard one saint speaking, and another saint said unto that certain saint which spake, How long shall be the vision concerning the daily sacrifice, and the transgression of desolation, to give both the sanctuary and the host to be trodden under foot? 14 And he said unto me, Unto two thousand and three hundred days; then shall the sanctuary be cleansed.
15 And it came to pass, when I, even I Daniel, had seen the vision, and sought for the meaning, then, behold, there stood before me as the appearance of a man. 16 And I heard a man’s voice between the banks of Ulai, which called, and said, Gabriel, make this man to understand the vision. 17 So he came near where I stood: and when he came, I was afraid, and fell upon my face: but he said unto me, Understand, O son of man: for at the time of the end shall be the vision. 18 Now as he was speaking with me, I was in a deep sleep on my face toward the ground: but he touched me, and set me upright. 19 And he said, Behold, I will make thee know what shall be in the last end of the indignation: for at the time appointed the end shall be. 20 The ram which thou sawest having two horns are the kings of Media and Persia. 21 And the rough goat is the king of Grecia: and the great horn that is between his eyes is the first king. 22 Now that being broken, whereas four stood up for it, four kingdoms shall stand up out of the nation, but not in his power. 23 And in the latter time of their kingdom, when the transgressors are come to the full, a king of fierce countenance, and understanding dark sentences, shall stand up. 24 And his power shall be mighty, but not by his own power: and he shall destroy wonderfully, and shall prosper, and practise, and shall destroy the mighty and the holy people. 25 And through his policy also he shall cause craft to prosper in his hand; and he shall magnify himself in his heart, and by peace shall destroy many: he shall also stand up against the Prince of princes; but he shall be broken without hand. 26 And the vision of the evening and the morning which was told is true: wherefore shut thou up the vision; for it shall be for many days. 27 And I Daniel fainted, and was sick certain days; afterward I rose up, and did the king’s business; and I was astonished at the vision, but none understood it.
Daniel 8
Svenska Folkbibeln 2015
Daniels syn av baggen och bocken
8 (A) I kung Belshassars tredje regeringsår[a] såg jag, Daniel, en syn efter den jag först hade sett. 2 I synen såg jag att jag var i Susas borg[b] i provinsen Elam. I synen såg jag att jag var vid floden Ulai.
3 När jag såg upp fick jag se en bagge med två horn stå framför floden. Båda hornen var höga, men det ena var högre än det andra, och det som var högre sköt upp sist. 4 Jag såg baggen stånga mot väster, norr och söder, och inget djur kunde stå emot honom och ingen kunde rädda någon ur hans våld. Han gjorde som han ville och blev mäktig.
5 Jag funderade över detta, och se, då kom en bock västerifrån. Han gick fram över hela jorden utan att röra vid marken, och han hade ett väldigt horn i pannan. 6 Han närmade sig baggen med de båda hornen som jag hade sett stå framför floden, och han rusade emot honom i stort raseri. 7 Jag såg honom komma ända inpå baggen och rasande störta sig över honom, och han stångade baggen och krossade hans båda horn så att baggen inte hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till marken och trampade på honom. Det fanns ingen som kunde rädda baggen ur hans våld.
8 (B) Bocken blev mycket mäktig. Men när han var som starkast, brast det stora hornet och fyra andra stora horn kom upp i dess ställe, riktade åt himlens fyra väderstreck.
9 (C) Från ett av dem sköt det ut ett nytt litet horn, som växte kraftigt mot söder och öster och mot det härliga landet[c]. 10 (D) Det växte ända upp till himlens här och kastade ner en del av hären och av stjärnorna till jorden och trampade på dem. 11 (E) Det förhävde sig till och med mot härens furste och tog ifrån honom det dagliga offret[d], och platsen där hans helgedom stod revs ner. 12 Tillsammans med det dagliga offret blev en härskara utlämnad på grund av avfallet. Och hornet slog sanningen till jorden och hade framgång i vad det gjorde.
13 Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan helig frågade den som talade: ”Hur lång tid avser synen om det dagliga offret och det förödande avfallet som gör att både helgedom och härskara förtrampas?” 14 Då svarade han mig: ”Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar[e]. Sedan ska helgedomen renas och återställas.”
Ängeln Gabriel förklarar synen
15 När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den, fick jag se en gestalt som såg ut som en man stå framför mig. 16 Och mitt över Ulai hörde jag rösten av en människa som ropade: ”Gabriel![f] Tyd synen för honom.”
17 Då kom han nära platsen där jag stod. Men jag blev förskräckt när han kom, och jag föll ner på mitt ansikte. Han sade till mig: ”Du människobarn, du bör förstå att synen syftar på den sista tiden.” 18 (F) Medan han talade med mig sjönk jag bedövad ner med mitt ansikte mot jorden. Men han rörde vid mig och reste mig upp igen.
19 Sedan sade han: ”Jag ska låta dig veta vad som ska ske vid slutet av vreden, för det syftar på den sista tiden. 20 Baggen som du såg, han med de två hornen, är Mediens och Persiens kungar. 21 Men den raggiga bocken är Greklands[g] kung, och det stora hornet mellan hans ögon är den förste kungen.
22 Men att det brast och att fyra andra uppstod i stället, det betyder att fyra riken ska uppstå av hans folk, men inte med samma kraft som hans.
23 Vid slutet av deras välde, när syndarna har fyllt sitt mått, ska det uppstå en fräck och listig kung. 24 Han ska bli stor i kraft, men inte genom egen styrka. Han ska orsaka ett fruktansvärt fördärv och lyckas med det han gör. Han ska fördärva mäktiga män och även det heliga folket. 25 Genom sin list ska han lyckas med sitt svek. Han ska se sig själv som överlägsen och fördärva många mitt i deras trygghet. Ja, han ska resa sig mot furstarnas Furste, men han ska krossas utan hjälp av människohand. 26 Synen om kvällar och morgnar som här har förkunnats är sann. Men du ska gömma synen, för den syftar på en avlägsen framtid.”
27 Men jag, Daniel, blev kraftlös och låg sjuk en tid. Sedan steg jag upp och utförde min tjänst hos kungen. Jag var förstummad av synen, men ingen förstod den.
Footnotes
- 8:1 Belshassars tredje regeringsår År 551 f Kr.
- 8:2 I synen såg jag att jag var i Susas borg Annan översättning: ”I synen såg jag – jag var då i Susas borg”. Susa låg 30 mil öster om Babel och blev längre fram en av perserrikets huvudstäder (Neh 1:1f, Est 1:2f).
- 8:9 det härliga landet Israel (jfr 11:41).
- 8:11 tog ifrån honom det dagliga offret Den grekiske kungen Antiokus IV Epifanes avskaffade brännoffren (4 Mos 28:3) i Jerusalems tempel någon gång under året 168 f Kr (1 Mack 1:44f).
- 8:14 Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar 2300 missade offertillfällen eller 1150 dagar, alltså tre år och två månader. Templet återinvigdes av mackabeerna i december 165 f Kr (1 Mack 4:52).
- 8:16 Gabriel Betyder ”Guds hjälte”, ärkeängel som senare frambar budskapet om Jesu födelse till Maria (Luk 1:26).
- 8:21 Grekland Hebr. Javán, jfr Jonien (även i 10:20, 11:2). Grekerna fick världsvälde genom Alexander den store (336-323 f Kr), som besegrade perserriket (baggen). Vid toppen av sin makt avled han 323 f Kr, varpå hans rike splittrades i fyra delar (vers 22).
KJV reproduced by permission of Cambridge University Press, the Crown’s patentee in the UK.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation