⁹ Jag såg hur troner blev utplacerade och den Evige bortom all tid^[a] tog plats.

¹¹ Jag fortsatte att betrakta det för hornets skrytsamma ords skull. Medan jag betraktade det blev djuret dödat, och dess kropp förstördes och kastades i den brinnande elden. ¹² De andra djurens makt togs ifrån dem, men de tilläts att leva ännu en bestämd tid och stund.

¹³ I mina syner om natten fick jag sedan se någon som liknade en människoson komma på himlens moln. Han närmade sig den Evige bortom all tid och fördes fram inför honom. ¹⁴ Åt honom gavs makt, ära och rike. Människor från alla folk, nationer och språk tillbad honom. Hans välde är evigt och ska aldrig ta slut, och hans rike ska aldrig gå under.

Uttydning av drömmen

¹⁵ Jag, Daniel, var djupt omskakad inombords, och synerna jag hade sett skrämde mig. ¹⁶ Jag gick fram till en av dem som stod där och frågade honom vad alltsammans betydde. Han förklarade det för mig: ¹⁷ ’De fyra stora djuren är fyra riken som ska uppstå på jorden. ¹⁸ Men den Högstes heliga ska få riket och äga det för evigt, i evigheters evigheter.’

¹⁹ Sedan ville jag veta den sanna innebörden av det fjärde djuret, det som var olikt alla de andra, så fruktansvärt skräckinjagande, med tänder av järn och klor av koppar, och som slukade och krossade och trampade under sina fötter det som fanns kvar. ²⁰ Jag ville också veta om de tio hornen på dess huvud och om det nya hornet som sköt upp och för vilket de tre andra föll – hornet med ögon och en skrytsam mun och som såg större ut än de övriga. ²¹ Jag såg att hornet förde krig mot de heliga och besegrade dem, ²² tills den Evige bortom all tid kom och domen avkunnades och gav den Högstes heliga rätt, och de heliga fick ta riket i besittning.

²³ Han sa vidare: ’Det fjärde djuret är ett fjärde rike som ska uppstå på jorden, olikt alla de andra rikena. Det ska uppsluka hela världen, trampa ner den och krossa den.^{[b] 24} De tio hornen är tio kungar som ska uppstå i detta rike, och efter dem ytterligare en, som är olik de övriga och som ska slå ner tre kungar. ²⁵ Han ska tala mot den Högste, förfölja den Högstes heliga och försöka att förändra tider och lagar. De ska lämnas i hans händer under en tid och två tider och en halv tid^[c].

²⁶ Men en domstol ska sammanträda och ta ifrån honom hans välde och förgöra och utplåna det för all framtid. ²⁷ Sedan ska väldet, makten och rikenas storhet under hela himlen ges till det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla härskare ska tjäna och lyda honom.’

²⁸ Detta är slutet på skildringen. Jag, Daniel, var djupt oroad av mina tankar, och jag bleknade, men jag behöll allt detta för mig själv.”

Den slutliga domen

³¹ När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. ³² Alla folk ska samlas inför honom, och han ska dela in människorna i två grupper, som när en herde skiljer fåren från getterna. ³³ Fåren ska han ställa på sin högra sida och getterna på sin vänstra.

³⁴ Sedan ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: ’Kom alla ni som min Fader har välsignat. Gå in i det rike som ända från världens skapelse har gjorts i ordning åt er. ³⁵ Jag var hungrig, och ni gav mig mat. Jag var törstig, och ni gav mig att dricka. Jag var en främling, och ni öppnade era hem för mig. ³⁶ Jag var naken, och ni gav mig kläder. Jag var sjuk, och ni tog hand om mig. Jag var i fängelse, och ni besökte mig.’

³⁷ Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig något att dricka? ³⁸ När såg vi dig som främling och hjälpte dig, eller naken och gav dig kläder? ³⁹ När såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’

⁴⁰ Och Kungen ska svara dem: ’Sannerligen säger jag er: när ni gjorde detta för någon av mina minsta bröder^[a], då gjorde ni det för mig.’

⁴¹ Efter det ska Kungen vända sig till dem som står på den vänstra sidan och säga: ’Gå bort från mig alla ni som är förbannade. Gå bort till den eviga eld som har gjorts i ordning åt djävulen och hans änglar. ⁴² Jag var hungrig, men ni gav mig ingen mat. Jag var törstig, men ni gav mig inget att dricka. ⁴³ Jag var främling, men ni gav mig inget husrum. Jag var naken, men ni gav mig inga kläder. Jag var sjuk och i fängelse, men ni besökte mig inte.’

⁴⁴ Då kommer de också att fråga: ’Herre, har vi någonsin sett att du var hungrig eller törstig, eller att du var en främling, eller att du var naken eller sjuk eller i fängelse utan att vi hjälpte dig?’

⁴⁵ Och Kungen ska svara dem: ’Sannerligen säger jag er: vad ni inte gjorde för någon av mina minsta, det gjorde ni inte för mig.’

⁴⁶ Och de ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv.”