Daniel 2
Svenska Folkbibeln
Nebukadnessars dröm
2 I sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar drömmar som gjorde honom orolig och sömnlös. 2 Då kallade kungen till sig sina spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldeer, för att de skulle tala om för honom vad han hade drömt. Och de kom och trädde fram inför kungen.
3 Kungen sade till dem: "Jag har haft en dröm och är orolig och vill veta vad jag har drömt." 4 Då sade kaldeerna till kungen på arameiska: "Må konungen leva för evigt! Berätta drömmen för dina tjänare så skall vi tyda den." 5 Kungen svarade kaldeerna: "Detta är mitt orubbliga beslut: Om ni inte säger mig drömmen och tyder den skall ni huggas i stycken och era hus göras till sophögar. 6 Men om ni låter mig veta drömmen och hur den skall tydas, skall ni få gåvor och lön och stor ära av mig. Meddela mig därför drömmen och uttyd den för mig." 7 De svarade för andra gången: "Konungen må berätta drömmen för sina tjänare, så skall vi tala om vad den betyder." 8 Kungen svarade: "Jag märker tydligt att ni vill vinna tid, eftersom ni ser att detta är mitt orubbliga beslut. 9 Om ni inte säger mig drömmen kan domen över er bara bli en. Ni har kommit överens om att ljuga och bedra, i hopp om att tiderna skall förändras. Säg mig nu vad jag har drömt, så vet jag att ni också kan tyda drömmen för mig."
10 Kaldeerna svarade kungen: "Det finns ingen människa på jorden som kan meddela konungen det han vill veta. Det har aldrig hänt att någon kung, hur stor och mäktig han än varit, har begärt något sådant av någon spåman eller besvärjare eller kaldé. 11 Det som konungen begär är alltför svårt, och det finns ingen som kan meddela konungen det, ingen utom gudarna. Men de bor inte bland de dödliga."
12 Detta gjorde kungen så vred och förbittrad att han befallde att man skulle förgöra alla de vise i Babel. 13 När påbudet om detta hade utfärdats och man skulle döda alla de vise männen, sökte man också efter Daniel och hans vänner för att döda dem. 14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för kungens drabanter, han som hade dragit ut för att döda de vise i Babel. 15 Han frågade Arjok, kungens befälhavare: "Varför har kungen utfärdat denna stränga befallning?" Då talade Arjok om för Daniel hur det var. 16 Daniel gick då in till kungen och bad att få tid på sig, så skulle han ge kungen uttydningen.
17 Sedan gick Daniel hem och talade om för sina vänner Hananja, Misael och Asarja vad som höll på att hända. 18 Han uppmanade dem att be himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet blev uppenbarad för att Daniel och hans vänner inte skulle dödas tillsammans med de övriga vise i Babel.
19 Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten, och Daniel prisade himmelens Gud 20 och sade:
"Lovat vare Guds namn från evighet till evighet.
Ty vishet och makt tillhör honom.
21 Han låter tider och stunder skifta,
han avsätter kungar och tillsätter kungar,
han ger de visa deras vishet
och de förståndiga deras förstånd.
22 Han uppenbarar det som är djupt och fördolt,
han vet vad som finns i mörkret
och hos honom bor ljuset.
23 Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag
för att du har gett mig vishet och förmåga
och för att du nu har uppenbarat för mig
det vi bad dig om.
Ty vad kungen ville veta
har du uppenbarat för oss."
24 Sedan gick Daniel in till Arjok, som hade fått order av kungen att förgöra de vise i Babel. Han gick in och sade till honom: "Du skall inte döda de vise i Babel. För mig in till kungen, så skall jag ge honom uttydningen." 25 Genast förde Arjok Daniel till kungen och sade till honom: "Jag har funnit en man bland de judiska fångarna som kan ge konungen uttydningen." 26 Kungen sade till Daniel, som hade fått namnet Beltesassar: "Kan du verkligen låta mig veta den dröm som jag har sett och vad den betyder?" 27 Daniel svarade kungen:
"Den hemlighet som konungen vill veta, kan inga vise män, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela konungen. 28 Men det finns en Gud i himlen som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar. Detta var din dröm och den syn du hade på din bädd: 29 När du, o konung, låg på din bädd, började du tänka på vad som kommer att ske i framtiden, och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som skall ske. 30 För mig har denna hemlighet uppenbarats, inte för att jag är visare än alla andra levande varelser, utan för att uttydningen skulle kungöras för konungen så att du förstår ditt hjärtas tankar.
31 Du, o konung, såg i din syn en stor staty framför dig, och den var hög och dess glans överväldigande. Den var förskräcklig att se på. 32 Huvudet på statyn var av fint guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar. 33 Benen var av järn, och fötterna delvis av järn och delvis av lera. 34 Medan du såg på den revs en sten loss, men inte genom människohänder, och den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. 35 Då krossades alltsammans, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet, och allt blev som agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det så att man inte längre kunde finna något spår av det. Men av stenen som hade träffat statyn blev det ett stort berg som uppfyllde hela jorden.
36 Detta var drömmen, och nu vill vi säga konungen vad den betyder: 37 Du, o konung, konungarnas konung, som himmelens Gud har givit rike, väldighet, makt och ära, 38 i din hand har han gett människorna, djuren på marken och fåglarna under himlen, var de än bor, och han har satt dig till herre över alltsammans. Du är det gyllene huvudet. 39 Men efter dig skall det uppstå ett annat rike, obetydligare än ditt, och därefter ett tredje rike av koppar, och det skall regera över hela jorden. 40 Det fjärde riket skall vara starkt som järn, för järnet krossar och slår sönder allt. Så som järnet förstör allt annat, skall också detta krossa och förstöra. 41 Och att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett splittrat rike, men med något av järnets fasthet. Du såg ju att där var järn blandat med lerjord. 42 Att tårna på fötterna delvis var av järn och delvis av lera betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt. 43 Att du såg järnet vara blandat med lerjord betyder att människor skall blanda sig med varandra genom giftermål men att de inte skall hålla samman, lika lite som järn kan förenas med lera.
44 Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike, som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt inte skall överlämnas till något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men själv skall det bestå för evigt. 45 Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet.
Den store Guden har nu uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är sann och uttydningen tillförlitlig."
46 Då föll kung Nebukadnessar ner på sitt ansikte och tillbad Daniel och befallde att man skulle offra matoffer och rökelseoffer åt honom. 47 Och kungen sade till Daniel: "Er Gud är i sanning en Gud över andra gudar, en Herre över kungar och en som uppenbarar hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet."
48 Därefter upphöjde kungen Daniel och gav honom många stora gåvor och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de vise i Babel. 49 På Daniels begäran utsåg kungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme, men Daniel själv stannade vid kungens hov.
Daniel 2
Reina-Valera 1960
Daniel interpreta el sueño de Nabucodonosor
2 En el segundo año del reinado de Nabucodonosor, tuvo Nabucodonosor sueños, y se perturbó su espíritu, y se le fue el sueño. 2 Hizo llamar el rey a magos, astrólogos, encantadores y caldeos, para que le explicasen sus sueños. Vinieron, pues, y se presentaron delante del rey. 3 Y el rey les dijo: He tenido un sueño, y mi espíritu se ha turbado por saber el sueño. 4 Entonces hablaron los caldeos al rey en lengua aramea: Rey, para siempre vive; di el sueño a tus siervos, y te mostraremos la interpretación. 5 Respondió el rey y dijo a los caldeos: El asunto lo olvidé; si no me mostráis el sueño y su interpretación, seréis hechos pedazos, y vuestras casas serán convertidas en muladares. 6 Y si me mostrareis el sueño y su interpretación, recibiréis de mí dones y favores y gran honra. Decidme, pues, el sueño y su interpretación. 7 Respondieron por segunda vez, y dijeron: Diga el rey el sueño a sus siervos, y le mostraremos la interpretación. 8 El rey respondió y dijo: Yo conozco ciertamente que vosotros ponéis dilaciones, porque veis que el asunto se me ha ido. 9 Si no me mostráis el sueño, una sola sentencia hay para vosotros. Ciertamente preparáis respuesta mentirosa y perversa que decir delante de mí, entre tanto que pasa el tiempo. Decidme, pues, el sueño, para que yo sepa que me podéis dar su interpretación. 10 Los caldeos respondieron delante del rey, y dijeron: No hay hombre sobre la tierra que pueda declarar el asunto del rey; además de esto, ningún rey, príncipe ni señor preguntó cosa semejante a ningún mago ni astrólogo ni caldeo. 11 Porque el asunto que el rey demanda es difícil, y no hay quien lo pueda declarar al rey, salvo los dioses cuya morada no es con la carne.
12 Por esto el rey con ira y con gran enojo mandó que matasen a todos los sabios de Babilonia. 13 Y se publicó el edicto de que los sabios fueran llevados a la muerte; y buscaron a Daniel y a sus compañeros para matarlos. 14 Entonces Daniel habló sabia y prudentemente a Arioc, capitán de la guardia del rey, que había salido para matar a los sabios de Babilonia. 15 Habló y dijo a Arioc capitán del rey: ¿Cuál es la causa de que este edicto se publique de parte del rey tan apresuradamente? Entonces Arioc hizo saber a Daniel lo que había. 16 Y Daniel entró y pidió al rey que le diese tiempo, y que él mostraría la interpretación al rey.
17 Luego se fue Daniel a su casa e hizo saber lo que había a Ananías, Misael y Azarías, sus compañeros, 18 para que pidiesen misericordias del Dios del cielo sobre este misterio, a fin de que Daniel y sus compañeros no pereciesen con los otros sabios de Babilonia. 19 Entonces el secreto fue revelado a Daniel en visión de noche, por lo cual bendijo Daniel al Dios del cielo. 20 Y Daniel habló y dijo: Sea bendito el nombre de Dios de siglos en siglos, porque suyos son el poder y la sabiduría. 21 Él muda los tiempos y las edades; quita reyes, y pone reyes; da la sabiduría a los sabios, y la ciencia a los entendidos. 22 Él revela lo profundo y lo escondido; conoce lo que está en tinieblas, y con él mora la luz. 23 A ti, oh Dios de mis padres, te doy gracias y te alabo, porque me has dado sabiduría y fuerza, y ahora me has revelado lo que te pedimos; pues nos has dado a conocer el asunto del rey.
24 Después de esto fue Daniel a Arioc, al cual el rey había puesto para matar a los sabios de Babilonia, y le dijo así: No mates a los sabios de Babilonia; llévame a la presencia del rey, y yo le mostraré la interpretación.
25 Entonces Arioc llevó prontamente a Daniel ante el rey, y le dijo así: He hallado un varón de los deportados de Judá, el cual dará al rey la interpretación. 26 Respondió el rey y dijo a Daniel, al cual llamaban Beltsasar: ¿Podrás tú hacerme conocer el sueño que vi, y su interpretación? 27 Daniel respondió delante del rey, diciendo: El misterio que el rey demanda, ni sabios, ni astrólogos, ni magos ni adivinos lo pueden revelar al rey. 28 Pero hay un Dios en los cielos, el cual revela los misterios, y él ha hecho saber al rey Nabucodonosor lo que ha de acontecer en los postreros días. He aquí tu sueño, y las visiones que has tenido en tu cama: 29 Estando tú, oh rey, en tu cama, te vinieron pensamientos por saber lo que había de ser en lo por venir; y el que revela los misterios te mostró lo que ha de ser. 30 Y a mí me ha sido revelado este misterio, no porque en mí haya más sabiduría que en todos los vivientes, sino para que se dé a conocer al rey la interpretación, y para que entiendas los pensamientos de tu corazón.
31 Tú, oh rey, veías, y he aquí una gran imagen. Esta imagen, que era muy grande, y cuya gloria era muy sublime, estaba en pie delante de ti, y su aspecto era terrible. 32 La cabeza de esta imagen era de oro fino; su pecho y sus brazos, de plata; su vientre y sus muslos, de bronce; 33 sus piernas, de hierro; sus pies, en parte de hierro y en parte de barro cocido. 34 Estabas mirando, hasta que una piedra fue cortada, no con mano, e hirió a la imagen en sus pies de hierro y de barro cocido, y los desmenuzó. 35 Entonces fueron desmenuzados también el hierro, el barro cocido, el bronce, la plata y el oro, y fueron como tamo de las eras del verano, y se los llevó el viento sin que de ellos quedara rastro alguno. Mas la piedra que hirió a la imagen fue hecha un gran monte que llenó toda la tierra.
36 Este es el sueño; también la interpretación de él diremos en presencia del rey. 37 Tú, oh rey, eres rey de reyes; porque el Dios del cielo te ha dado reino, poder, fuerza y majestad. 38 Y dondequiera que habitan hijos de hombres, bestias del campo y aves del cielo, él los ha entregado en tu mano, y te ha dado el dominio sobre todo; tú eres aquella cabeza de oro. 39 Y después de ti se levantará otro reino inferior al tuyo; y luego un tercer reino de bronce, el cual dominará sobre toda la tierra. 40 Y el cuarto reino será fuerte como hierro; y como el hierro desmenuza y rompe todas las cosas, desmenuzará y quebrantará todo. 41 Y lo que viste de los pies y los dedos, en parte de barro cocido de alfarero y en parte de hierro, será un reino dividido; mas habrá en él algo de la fuerza del hierro, así como viste hierro mezclado con barro cocido. 42 Y por ser los dedos de los pies en parte de hierro y en parte de barro cocido, el reino será en parte fuerte, y en parte frágil. 43 Así como viste el hierro mezclado con barro, se mezclarán por medio de alianzas humanas; pero no se unirán el uno con el otro, como el hierro no se mezcla con el barro. 44 Y en los días de estos reyes el Dios del cielo levantará un reino que no será jamás destruido, ni será el reino dejado a otro pueblo; desmenuzará y consumirá a todos estos reinos, pero él permanecerá para siempre, 45 de la manera que viste que del monte fue cortada una piedra, no con mano, la cual desmenuzó el hierro, el bronce, el barro, la plata y el oro. El gran Dios ha mostrado al rey lo que ha de acontecer en lo por venir; y el sueño es verdadero, y fiel su interpretación.
46 Entonces el rey Nabucodonosor se postró sobre su rostro y se humilló ante Daniel, y mandó que le ofreciesen presentes e incienso. 47 El rey habló a Daniel, y dijo: Ciertamente el Dios vuestro es Dios de dioses, y Señor de los reyes, y el que revela los misterios, pues pudiste revelar este misterio. 48 Entonces el rey engrandeció a Daniel, y le dio muchos honores y grandes dones, y le hizo gobernador de toda la provincia de Babilonia, y jefe supremo de todos los sabios de Babilonia. 49 Y Daniel solicitó del rey, y obtuvo que pusiera sobre los negocios de la provincia de Babilonia a Sadrac, Mesac y Abed-nego; y Daniel estaba en la corte del rey.
Daniel 2
New International Version
Nebuchadnezzar’s Dream
2 In the second year of his reign, Nebuchadnezzar had dreams;(A) his mind was troubled(B) and he could not sleep.(C) 2 So the king summoned the magicians,(D) enchanters, sorcerers(E) and astrologers[a](F) to tell him what he had dreamed.(G) When they came in and stood before the king, 3 he said to them, “I have had a dream that troubles(H) me and I want to know what it means.[b]”
4 Then the astrologers answered the king,[c](I) “May the king live forever!(J) Tell your servants the dream, and we will interpret it.”
5 The king replied to the astrologers, “This is what I have firmly decided:(K) If you do not tell me what my dream was and interpret it, I will have you cut into pieces(L) and your houses turned into piles of rubble.(M) 6 But if you tell me the dream and explain it, you will receive from me gifts and rewards and great honor.(N) So tell me the dream and interpret it for me.”
7 Once more they replied, “Let the king tell his servants the dream, and we will interpret it.”
8 Then the king answered, “I am certain that you are trying to gain time, because you realize that this is what I have firmly decided: 9 If you do not tell me the dream, there is only one penalty(O) for you. You have conspired to tell me misleading and wicked things, hoping the situation will change. So then, tell me the dream, and I will know that you can interpret it for me.”(P)
10 The astrologers(Q) answered the king, “There is no one on earth who can do what the king asks! No king, however great and mighty, has ever asked such a thing of any magician or enchanter or astrologer.(R) 11 What the king asks is too difficult. No one can reveal it to the king except the gods,(S) and they do not live among humans.”
12 This made the king so angry and furious(T) that he ordered the execution(U) of all the wise men of Babylon. 13 So the decree was issued to put the wise men to death, and men were sent to look for Daniel and his friends to put them to death.(V)
14 When Arioch, the commander of the king’s guard, had gone out to put to death the wise men of Babylon, Daniel spoke to him with wisdom and tact. 15 He asked the king’s officer, “Why did the king issue such a harsh decree?” Arioch then explained the matter to Daniel. 16 At this, Daniel went in to the king and asked for time, so that he might interpret the dream for him.
17 Then Daniel returned to his house and explained the matter to his friends Hananiah, Mishael and Azariah.(W) 18 He urged them to plead for mercy(X) from the God of heaven(Y) concerning this mystery,(Z) so that he and his friends might not be executed with the rest of the wise men of Babylon. 19 During the night the mystery(AA) was revealed to Daniel in a vision.(AB) Then Daniel praised the God of heaven(AC) 20 and said:
“Praise be to the name of God for ever and ever;(AD)
wisdom and power(AE) are his.
21 He changes times and seasons;(AF)
he deposes(AG) kings and raises up others.(AH)
He gives wisdom(AI) to the wise
and knowledge to the discerning.(AJ)
22 He reveals deep and hidden things;(AK)
he knows what lies in darkness,(AL)
and light(AM) dwells with him.
23 I thank and praise you, God of my ancestors:(AN)
You have given me wisdom(AO) and power,
you have made known to me what we asked of you,
you have made known to us the dream of the king.(AP)”
Daniel Interprets the Dream
24 Then Daniel went to Arioch,(AQ) whom the king had appointed to execute the wise men of Babylon, and said to him, “Do not execute the wise men of Babylon. Take me to the king, and I will interpret his dream for him.”
25 Arioch took Daniel to the king at once and said, “I have found a man among the exiles(AR) from Judah(AS) who can tell the king what his dream means.”
26 The king asked Daniel (also called Belteshazzar),(AT) “Are you able to tell me what I saw in my dream and interpret it?”
27 Daniel replied, “No wise man, enchanter, magician or diviner can explain to the king the mystery he has asked about,(AU) 28 but there is a God in heaven who reveals mysteries.(AV) He has shown King Nebuchadnezzar what will happen in days to come.(AW) Your dream and the visions that passed through your mind(AX) as you were lying in bed(AY) are these:(AZ)
29 “As Your Majesty was lying there, your mind turned to things to come, and the revealer of mysteries showed you what is going to happen.(BA) 30 As for me, this mystery has been revealed(BB) to me, not because I have greater wisdom than anyone else alive, but so that Your Majesty may know the interpretation and that you may understand what went through your mind.
31 “Your Majesty looked, and there before you stood a large statue—an enormous, dazzling statue,(BC) awesome(BD) in appearance. 32 The head of the statue was made of pure gold, its chest and arms of silver, its belly and thighs of bronze, 33 its legs of iron, its feet partly of iron and partly of baked clay. 34 While you were watching, a rock was cut out, but not by human hands.(BE) It struck the statue on its feet of iron and clay and smashed(BF) them.(BG) 35 Then the iron, the clay, the bronze, the silver and the gold were all broken to pieces and became like chaff on a threshing floor in the summer. The wind swept them away(BH) without leaving a trace. But the rock that struck the statue became a huge mountain(BI) and filled the whole earth.(BJ)
36 “This was the dream, and now we will interpret it to the king.(BK) 37 Your Majesty, you are the king of kings.(BL) The God of heaven has given you dominion(BM) and power and might and glory; 38 in your hands he has placed all mankind and the beasts of the field and the birds in the sky. Wherever they live, he has made you ruler over them all.(BN) You are that head of gold.
39 “After you, another kingdom will arise, inferior to yours. Next, a third kingdom, one of bronze, will rule over the whole earth.(BO) 40 Finally, there will be a fourth kingdom, strong as iron—for iron breaks and smashes everything—and as iron breaks things to pieces, so it will crush and break all the others.(BP) 41 Just as you saw that the feet and toes were partly of baked clay and partly of iron, so this will be a divided kingdom; yet it will have some of the strength of iron in it, even as you saw iron mixed with clay. 42 As the toes were partly iron and partly clay, so this kingdom will be partly strong and partly brittle. 43 And just as you saw the iron mixed with baked clay, so the people will be a mixture and will not remain united, any more than iron mixes with clay.
44 “In the time of those kings, the God of heaven will set up a kingdom that will never be destroyed, nor will it be left to another people. It will crush(BQ) all those kingdoms(BR) and bring them to an end, but it will itself endure forever.(BS) 45 This is the meaning of the vision of the rock(BT) cut out of a mountain, but not by human hands(BU)—a rock that broke the iron, the bronze, the clay, the silver and the gold to pieces.
“The great God has shown the king what will take place in the future.(BV) The dream is true(BW) and its interpretation is trustworthy.”
46 Then King Nebuchadnezzar fell prostrate(BX) before Daniel and paid him honor and ordered that an offering(BY) and incense be presented to him. 47 The king said to Daniel, “Surely your God is the God of gods(BZ) and the Lord of kings(CA) and a revealer of mysteries,(CB) for you were able to reveal this mystery.(CC)”
48 Then the king placed Daniel in a high(CD) position and lavished many gifts on him. He made him ruler over the entire province of Babylon and placed him in charge of all its wise men.(CE) 49 Moreover, at Daniel’s request the king appointed Shadrach, Meshach and Abednego administrators over the province of Babylon,(CF) while Daniel himself remained at the royal court.(CG)
Footnotes
- Daniel 2:2 Or Chaldeans; also in verses 4, 5 and 10
- Daniel 2:3 Or was
- Daniel 2:4 At this point the Hebrew text has in Aramaic, indicating that the text from here through the end of chapter 7 is in Aramaic.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Reina-Valera 1960 ® © Sociedades Bíblicas en América Latina, 1960. Renovado © Sociedades Bíblicas Unidas, 1988. Utilizado con permiso. Si desea más información visite americanbible.org, unitedbiblesocieties.org, vivelabiblia.com, unitedbiblesocieties.org/es/casa/, www.rvr60.bible
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.

