Daniel 2
Svenska 1917
2 I sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar drömmar av vilka han blev orolig till sinnes, och sömnen vek bort ifrån honom.
2 Då lät konungen tillkalla sina spåmän, besvärjare, trollkarlar och kaldéer, för att de skulle giva konungen till känna vad han hade drömt, och de kommo och trädde fram för konungen.
3 Och konungen sade till dem: »Jag har haft en dröm, och jag är orolig till sinnes och ville veta vad jag har drömt.»
4 Då talade kaldéerna till konungen på arameiska: »Må du leva evinnerligen, o konung! Förtälj drömmen för dina tjänare, så skola vi meddela uttydningen.»
5 Konungen svarade och sade till kaldéerna: »Nej, mitt oryggliga beslut är, att om I icke sägen mig drömmen och dess uttydning, skolen I huggas i stycken, och edra hus skola göras till platser för orenlighet.
6 Men om I meddelen drömmen och dess uttydning, så skolen I få gåvor och skänker och stor ära av mig. Meddelen mig alltså nu drömmen och dess uttydning.»
7 De svarade för andra gången och sade: »Konungen må förtälja drömmen för sina tjänare, så skola vi meddela uttydningen.»
8 Konungen svarade och sade: »Jag märker nogsamt att I viljen vinna tid, eftersom I sen att mitt beslut är oryggligt,
9 att om I icke sägen mig drömmen, domen över eder icke kan bliva annat än en. Ja, I haven kommit överens om att inför mig föra lögnaktigt och bedrägligt tal, i hopp att tiderna skola förändra sig. Sägen mig alltså nu vad jag har drömt, så märker jag att I ock kunnen meddela mig uttydningen därpå.»
10 Då svarade kaldéerna konungen och sade: »Det finnes ingen människa på jorden, som förmår meddela konungen det som han vill veta; aldrig har ju heller någon konung, huru stor och mäktig han än var, begärt sådant som detta av någon spåman eller besvärjare eller kaldé.
11 Ty det som konungen begär är alltför svårt, och ingen finnes, som kan meddela konungen det, förutom gudarna; och de hava icke sin boning ibland de dödliga.
12 Då blev konungen vred och mycket förtörnad och befallde att man skulle förgöra alla de vise i Babel.
13 När alltså påbudet härom hade blivit utfärdat och man skulle döda de vise, sökte man ock efter Daniel och hans medbröder för att döda dem.
14 Då vände sig Daniel med kloka och förståndiga ord till Arjok, översten för konungens drabanter, vilken hade dragit ut för att döda de vise i Babel.
15 Han tog till orda och frågade Arjok, konungens hövitsman: »Varför har detta stränga påbud blivit utfärdat av konungen?» Då omtalade Arjok för Daniel vad som var på färde.
16 Och Daniel gick in och bad konungen att tid måtte beviljas honom, så skulle han meddela konungen uttydningen.
17 Därefter gick Daniel hem och omtalade för Hananja, Misael och Asarja, sina medbröder, vad som var på färde,
18 och han uppmanade dem att bedja himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet bleve uppenbarad, på det att icke Daniel och hans medbröder måtte förgöras tillika med de övriga vise Babel.
19 Då blev hemligheten uppenbarad för Daniel i en syn om natten. Och Daniel lovade himmelens Gud därför;
20 Daniel hov upp sin röst och sade: »Lovat vare Guds namn från evighet till evighet! Ty vishet och makt höra honom till.
21 Han låter tider och stunder omskifta, han avsätter konungar och tillsätter konungar, han giver åt de visa deras vishet och åt de förståndiga deras förstånd.
22 Han uppenbarar det som är djupt och förborgat, han vet vad i mörkret är, och hos honom bor ljuset.
23 Dig, mina fäders Gud, tackar och prisar jag för att du har givit mig vishet och förmåga, och för att du nu har uppenbarat för mig det vi bådo dig om; ty det som konungen ville veta har du uppenbarat för oss.»
24 I följd härav gick Daniel in till Arjok, som av konungen hade fått befallning att förgöra de vise i Babel; han gick åstad och sade till honom så: »De vise i Babel må du icke förgöra. För mig in till konungen, så skall jag meddela konungen uttydningen.»
25 Då förde Arjok med hast Daniel inför konungen och sade till honom så: »Jag har bland de judiska fångarna funnit en man som kan säga konungen uttydningen.»
26 Konungen svarade och sade till Daniel, som hade fått namnet Beltesassar: »Förmår du säga mig den dröm som jag har haft och dess uttydning?»
27 Daniel svarade konungen och sade: »Den hemlighet som konungen begär att få veta kunna inga vise, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela konungen.
28 Men det finnes en Gud i himmelen, som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad som skall ske i kommande dagar. Detta var din dröm och den syn du hade på ditt läger:
29 När du, o konung, låg på ditt läger, uppstego hos dig tankar på vad som skall ske i framtiden; och han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som skall ske.
30 Och för mig har denna hemlighet blivit uppenbarad, icke i kraft av någon vishet som jag äger framför alla andra levande varelser, utan på det att uttydningen må bliva kungjord för konungen, så att du förstår ditt hjärtas tankar.
31 Du, o konung, såg i din syn en stor bildstod stå framför dig, och den stoden var hög och dess glans övermåttan stor, och den var förskräcklig att skåda.
32 Bildstodens huvud var av bästa guld, dess bröst och armar voro av silver, dess buk och länder av koppar; dess ben voro av järn,
33 dess fötter delvis av järn och delvis av lera.
34 Medan du nu betraktade den, blev en sten lösriven, dock icke genom människohänder, och den träffade bildstoden på fötterna, som voro av järn och lera, och krossade dem.
35 Då blev på en gång alltsammans krossat, järnet, leran, kopparen, silvret och guldet, och det blev såsom agnar på en tröskloge om sommaren, och vinden förde bort det, så att man icke mer kunde finna något spår därav. Men av stenen som hade träffat bildstoden blev ett stort berg, som uppfyllde hela jorden.
36 Detta var drömmen; och vi vilja nu säga konungen uttydningen:
37 Du, o konung, konungarnas konung, åt vilken himmelens Gud har givit rike, väldighet, makt och ära,
38 och i vilkens hand han har givit människors barn och djuren på marken och fåglarna under himmelen, varhelst varelser bo, och som han har satt till herre över allasammans, du är det gyllene huvudet.
39 Men efter dig skall uppstå ett annat rike, ringare än ditt, och därefter ännu ett tredje rike, ett som är av koppar, och det skall råda över hela jorden.
40 Ett fjärde rike skall ock uppstå och vara starkt såsom järn, ty järnet krossar och sönderslår ju allt; och såsom järnet förstör allt annat, så skall ock detta krossa och förstöra.
41 Men att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett söndrat rike, dock så att det har något av järnets fasthet, ty du såg ju järn vara där, blandat med lerjord.
42 Och att tårna på fötterna voro delvis av järn och delvis av lera, det betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt.
43 Och att du såg järnet vara blandat med lerjord, det betyder att väl en beblandning där skall äga rum genom människosäd, men att delarna likväl icke skola hålla ihop med varandra, lika litet som järn kan förbinda sig med lera.
44 Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;
45 ty du såg ju att en sten blev lösriven från berget, dock icke genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparen, leran, silvret och guldet. Så har en stor Gud uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är viss, och dess uttydning är tillförlitlig.»
46 Då föll konung Nebukadnessar på sitt ansikte och tillbad inför Daniel, och befallde att man skulle offra åt honom spisoffer och rökoffer.
47 Och konungen svarade Daniel och sade: »I sanning, eder Gud är en Gud över andra gudar och en herre över konungar och en uppenbarare av hemligheter, eftersom du har kunnat uppenbara denna hemlighet.»
48 Därefter upphöjde konungen Daniel och gav honom många stora skänker och satte honom till herre över hela Babels hövdingdöme och till högste föreståndare för alla de vise i Babel.
49 Och på Daniels bön förordnade konungen Sadrak, Mesak och Abed-Nego att förvalta Babels hövdingdöme; men Daniel själv stannade vid konungens hov.
Daniel 2
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Daniel tyder kungens dröm
2 En natt under sitt andra regeringsår hade Nebukadnessar en fruktansvärd mardröm, och när han vaknade var han rädd och bekymrad. Till råga på allt kunde han inte komma ihåg vad det var han hade drömt!
2 Han kallade in sina spåmän, trollkonstnärer, häxmästare och astrologer och bad dem tala om för honom vad det var han hade drömt.
3 Jag hade en fruktansvärd mardröm, men jag kan inte minnas den, sa han när de kommit in till honom. Den bekymrar mig och jag vill veta vad den innebär.
4 Då sa astrologerna till kungen på arameiska: Tala om drömmen för oss, Ers Majestät, så ska vi sedan förklara vad den betyder.
5 Men kungen svarade: Jag säger er ju att jag har glömt den. Jag kan inte komma ihåg den. Tala nu om för mig vad det var jag drömde och vad det betyder, annars ska jag se till att ni slits i stycken och att era hus förvandlas till grushögar!
6 Men ni ska få både dyrbara gåvor och många hedersbevis, om ni talar om för mig vad jag drömde och vad drömmen betyder. Så sätt i gång nu!
7 De sa än en gång: Hur ska vi kunna tala om för Ers Majestät vad drömmen betyder, om vi inte får höra vad det var för dröm?
8-9 Kungen svarade dem mycket skarpt: Jag kan nog genomskåda er! Ni försöker vinna tid. Men om ni inte kan tala om vad jag drömde, kan ni givetvis inte räkna med att jag ska tro på er förklaring heller!
10 De vise männen svarade kungen: Det finns inte en levande människa som kan tala om för en annan vad hon har drömt. Ingen kung har någonsin bett om något liknande!
11 Det Ers Majestät begär är en omöjlighet. Ingen utom gudarna kan tala om drömmen för Ers Majestät, och de är ju inte här så att de kan hjälpa oss.
12 När kungen hörde detta blev han rasande och skickade ut en order att alla visa män och rådgivare i Babylon skulle avrättas,
13 och man sökte även efter Daniel och hans kamrater, för att döda också dem.
14 Men när Arjok, befälhavaren över kungens livvakt, kom för att döda dem, handlade Daniel mycket klokt och frågade försiktigt:
15 Varför är kungen så rasande? Vad är det som har hänt? Då berättade Arjok för Daniel vad som hade hänt.
16 Daniel gick genast in till kungen och sa: Om jag får lite tid på mig så ska jag berätta vad drömmen betyder.
17 Sedan gick han hem och talade om för Hananja, Misael och Asarja hur det låg till.
18 De bad himlens Gud visa dem barmhärtighet och avslöja drömmen för dem så att ingen skulle behöva dö.
19 Och den natten talade Gud i en syn om för Daniel vad kungen hade drömt.Daniel prisade då himlens Gud
20 och sa: Lovat vare Guds namn i all evighet, för han är den ende som har all vishet och all makt.
21 Världshändelserna är under hans kontroll. Han flyttar undan kungar och sätter andra på deras troner. Han ger visa män deras visdom och de förståndiga deras förstånd.
22 Han avslöjar det som är dolt för människor. Han är ljus, och han vet vad som gömmer sig i mörkret.
23 Jag tackar och prisar dig, mina förfäders Gud, för du har gett mig vishet och kraft, och nu också kunskap om kungens dröm och förmåga att förstå vad den betyder!
24 Sedan gick Daniel till Arjok, som fått befallningen att döda Babylons alla visa män och sa: Gör inget än. Visa bara in mig till kungen, så ska jag berätta för honom allt han vill veta.
25 Arjok skyndade iväg med Daniel till kungen och sa: Jag har hittat en av de judiska landsflyktiga som kan berätta drömmen som Ers Majestät haft!
26 Kungen sa till Daniel: Är det sant? Kan du tala om för mig vad jag drömde och vad det betyder?
27 Daniel svarade: Ingen vis man, astrolog, magiker eller trollkarl kan avslöja sådant,
28 men det finns en Gud i himlen som uppenbarar hemligheter, och han har i en dröm talat om för mig vad som ska hända i framtiden. Så här var kungens dröm:
29 Du drömde om kommande händelser. Han som uppenbarar hemligheter talade till dig.
30 Men kom ihåg att det inte är därför att jag skulle vara visare än andra som jag vet hemligheten med din dröm, utan därför att Gud har uppenbarat den för mig för din skull.
31 Ers Majestät såg en stor, ja, en väldig staty. Den strålade och glänste men var samtidigt fruktansvärd och skrämmande.
32 Dess huvud var av guld, bröstet och armarna av silver, magen och höfterna av koppar,
33 benen av järn och fötterna dels av järn och dels av lera.
34 Medan du tittade på den lossnade en sten från berget genom en övernaturlig kraft. Den träffade statyn och krossade dess fötter av järn och lera.
35 Då föll hela statyn omkull och blev en enda hög av järn, lera, koppar, silver och guld, och dess olika delar krossades till smulor som sopades bort av vinden. Men stenen som träffade statyn blev ett väldigt berg som uppfyllde hela jorden.
36 Så var drömmen, och detta är vad den betyder:
37 Ers Majestät är kung över många kungar, och det är himlens Gud som gett dig kungarike, makt, styrka och ära.
38 Du regerar över avlägsna provinser, och till och med fåglar och djur har Gud satt under ditt välde. Det är du som är huvudet av guld.
39 Men när ditt kungadöme upphört ska ett annat rike uppstå och ta din plats. Det kungadömet ska inte bli lika mäktigt - det är bröstet och armarna av silver. När även det kungariket har fallit, ska ännu en stormakt uppstå för att regera över hela världen - det är de delar i statyn som är av koppar.
40 Sedan kommer ett fjärde kungadöme. Det riket ska bli starkt som järn och krossa, slå sönder och förstöra.
41-43 Statyns fötter och tår, dels av järn och dels av lera, visar att riket visserligen ska ha järnets styrka, men också lerans bräcklighet. Det kommer inte att vara ett enat rike, lika lite som järn och lera kan ingå förening med varandra.
44 Under dessa kungars regering kommer himlens Gud att upprätta ett kungadöme som aldrig ska förstöras. Ingen ska någonsin kunna besegra det. Det ska krossa alla andra riken och bestå för evigt.
45 Det är stenen, som på ett övernaturligt sätt slets loss från berget och smulade sönder både lera, järn, koppar, silver och guld.Genom detta vill den store Guden visa vad som kommer att hända i framtiden, och tolkningen av drömmen är lika säker och viss som att du har drömt vad jag har beskrivit för dig.
46 Då föll Nebukadnessar ner inför Daniel och tillbad honom och befallde sitt folk att bära fram offer och tända rökelse inför honom.
47 Daniel, din Gud är större än alla andra gudar. Han råder över kungar och uppenbarar hemligheter, eftersom han har avslöjat denna hemlighet för dig, sa kungen.
48 Han utnämnde Daniel till ett högt ämbete och överöste honom med dyrbara gåvor. Daniel blev en mäktig man och härskade över hela provinsen Babylon, och han blev chef för alla kungens rådgivare och visa män.
49 På Daniels begäran utsåg kungen dessutom Sadrak, Mesak och Abed-Nego till hans assistenter i förvaltningen av Babylon. Daniel själv hade sin plats vid kungens hov.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica