Add parallel Print Page Options

När jag på den tjugofjärde dagen i första månaden stod vid den stora floden Tigris

5-6 fick jag plötsligt se en man stå framför mig, klädd i en linneklädnad, med ett bälte av renaste guld runt midjan och med en underbar utstrålning. Hans ansikte lyste och hans ögon var som eldslågor. Hans armar och fötter sken som av polerad koppar, och hans röst var som sorlet från många människor.

Jag, Daniel, såg ensam denna syn. Männen som var med mig såg ingenting, men de blev oerhört rädda. De sprang och gömde sig

och lämnade mig ensam kvar. När jag såg denna mäktiga syn vek kraften från mig så att jag blev matt och alldeles hjälplös.

När han talade till mig föll jag till marken i djup sömn.

Read full chapter