Paulus blir ormbiten på Malta

^1-2 Vi fick snart reda på att vi var på ön Malta. Öns befolkning var mycket vänlig mot oss och gjorde i ordning en brasa på stranden för att välkomna oss, och för att vi skulle kunna värma oss i regnet och kylan.

³ Medan Paulus samlade ett fång grenar för att lägga på elden, blev han plötsligt biten av en huggorm. Den hade lockats fram av värmen, och nu högg den sig fast i hans hand.

⁴ Öborna såg den hänga där och sa till varandra: Han är säkert en mördare! Fastän han har klarat sig undan havet låter inte rättvisan honom leva.

⁵ Paulus skakade av sig ormen i elden och verkade helt oskadd.

⁶ Men människorna väntade att hans hand skulle svullna upp eller att han skulle falla ner död. När de hade väntat länge och väl och inget hade hänt med Paulus, ändrade de uppfattning och betraktade honom som en gud.

⁷ Nära stranden där vi kom i land fanns en stor gård som tillhörde öns landshövding, Publius. Han välkomnade oss artigt och gav oss mat, och vi var hans gäster i tre dagar.

⁸ Nu visade det sig att Publius far var sjuk i feber och dysenteri. Paulus gick in och bad för honom och lade sina händer på honom och botade honom.

⁹ Då kom alla andra sjuka människor på ön till Paulus, och de blev också botade.

¹⁰ De visade sin tacksamhet genom att överhopa oss med gåvor. Och när det var dags för oss att segla iväg, kom folk ombord med allt möjligt som vi kunde behöva för resan.

¹¹ Det dröjde tre månader efter skeppsbrottet innan vi hissade segel igen, och den här gången var det med Tvillingbröderna från Alexandria, ett skepp som hade övervintrat på ön.

¹² Vi lade först till i Syrakusa där vi stannade tre dagar.

¹³ Därifrån for vi längs kusten till Regium. En dag senare började det blåsa sydlig vind, och följande dag anlände vi till Puteoli,

¹⁴ där vi fann några troende. De bad oss att stanna hos dem i sju dagar, och det gjorde vi. Sedan seglade vi vidare till Rom.

Paulus hålls under bevakning i Rom

¹⁵ Bröderna i Rom hade hört att vi var på väg och kom och mötte oss redan vid Forum Appii. Andra förenade sig med oss vid Tres Tabernae, och när Paulus såg dem tackade han Gud och fick nytt mod.

¹⁶ När vi kom fram till Rom fick Paulus lov att bo var han ville, men han vaktades av en soldat.

¹⁷ Tre dagar efter ankomsten samlade han de judiska ledarna i staden till ett möte och talade till dem och sa:Bröder, jag blev arresterad av judarna i Jerusalem och överlämnades till den romerska staten för att ställas inför rätta, fastän jag inte har gjort något illa eller handlat emot någon av våra förfäders seder.

¹⁸ Romarna ställde mig inför rätta men ville frige mig, för de fann inget skäl till att döma mig till döden, vilket de judiska ledarna ville.

¹⁹ Men när judarna protesterade mot deras beslut, fann jag det nödvändigt att vända mig till kejsaren, för min avsikt var inte att anklaga mitt eget folk för något.

²⁰ Det är anledningen till att jag bett er komma hit i dag för att vi skulle lära känna varandra. Jag ville tala om för er att det är därför att jag tror att Messias har kommit som jag är bunden med dessa kedjor.

²¹ De svarade: Vi har inte hört något ont om dig! Vi har inte fått något brev från Judeen eller några rapporter från dem som kommit från Jerusalem.

²² Vi vill gärna veta vad du tror på, för det enda vi vet om dessa kristna är att man överallt är emot dem.

²³ Vi kom överens om att träffas igen en viss dag, och den dagen samlades ännu fler människor i det hus där Paulus bodde. Han berättade för dem om Guds rike och undervisade dem från Skriften om Jesus - både från de fem Moseböckerna och från profeternas böcker. Han började på morgonen och fortsatte sin undervisning ända till kvällen.

²⁴ Några kom till tro, andra gjorde det inte.

²⁵ Men sedan de diskuterat med varandra fram och tillbaka, gick de därifrån med Paulus sista ord ringande i sina öron: Den helige Ande hade rätt när han sa genom profeten Jesaja:

²⁶ Säg till judarna: 'Ni ska höra och se, men inte förstå,

²⁷ för era hjärtan är alltför tröga, och era öron lyssnar inte, och ni har tillslutit era ögon så att ni inte ser, för ni vill inte se och höra och förstå och vända er till mig för att bli botade.'

^28-29 Därför vill jag att ni ska inse att denna frälsning är tillgänglig också för andra än judar och att de kommer att ta emot den.'

³⁰ Paulus bodde två år i det hus han hade hyrt och välkomnade alla som kom på besök.

³¹ Och han berättade frimodigt för dem om Herren Jesus Kristus, och ingen försökte hindra honom.