² Jungfrun Israel har fallit
    och kan inte resa sig igen.
Hon ligger övergiven på sin mark,
    ingen vill hjälpa henne upp.

Den stad som tågar ut med tusen man
    ska bara ha hundra kvar,
och den som tågar ut med hundra
    ska bara ha tio kvar för israeliterna^[a].

Sök mig, så ni får leva.
⁵     Men sök mig inte i Betel,
gå inte till Gilgal,
    färdas inte till Beer Sheva!
För Gilgal måste föras bort i fångenskap,
    och Betel ska bli till intet.
⁶ Sök Herren, så ni får leva,
    annars ska han gå fram som en eld
över Josefs ätt,
    och den ska ingen kunna släcka,
utan den ska förtära Betel.

⁷ Ni förvandlar rätten till malört
    och kastar rättfärdigheten till marken.

⁸ Han som gjorde Sjustjärnorna och Orion^[b],
    han som förvandlar mörkret till morgon
och får dagen att mörkna till natt,
    han som kallar på havets vatten
och häller ut det över jordytan,
    Herren är hans namn.
⁹ Det är han som låter förödelse blixtra
    över fästningen,
förödelse över den befästa staden.

¹⁰ De hatar rättvisa domare i porten
    och ser med förakt på den som talar sanning.

¹¹ Därför, ni som trampar på den fattige
    och tar ifrån honom hans säd i skatt:
Ni bygger hus av huggen sten
    men får aldrig bo i dem,
ni planterar underbara vingårdar
    men får aldrig dricka vinet från dem.
¹² Jag vet att era överträdelser är många
    och era synder stora.

Ni förtrycker den rättfärdige,
    tar mutor och låter inte de fattiga få sin rätt.
¹³ Därför tiger den förståndige i denna tid,
    för det är en ond tid.

¹⁴ Sök det goda, inte det onda,
    så får ni leva!
Då ska Herren, härskarornas Gud,
    vara med er,
som ni har sagt att han är.
¹⁵     Hata det onda och älska det goda!
Låt rätten råda när man dömer i porten!
    Då kanske Herren, härskarornas Gud,
ska vara nådig mot det som återstår av Josefs ätt.

Dödsklagan ska höras på alla gator
    och verop på alla torg.
Bönderna kallas till att sörja
    och de som kan sjunga sorgesång till att klaga.
¹⁷ I alla vingårdar ska det bli klagan,
    när jag går fram bland er, säger Herren.

²¹ Jag hatar, jag avskyr era fester,
    jag står inte ut med era högtider.
²² Även om ni bär fram
    era brännoffer och matoffer till mig
vill jag inte ta emot dem.
    Jag vill inte se era gemenskapsoffer av gödkalvar.
²³ Bort med larmet från dina sånger!
    Jag vill inte höra ditt harpospel.
²⁴ Låt rätten flöda fram som vatten
    och rättfärdigheten som en alltid rinnande ström.

²⁵ Frambar ni slaktoffer eller matoffer åt mig
    under de fyrtio åren i öknen, ni Israels folk?
²⁶ Ni bar väl omkring Sackut, er kung,
    och Kevan, er stjärngud,
    era avgudabilder som ni gjort åt er själva.^[c]
27 Därför ska jag föra er bort i fångenskap
    bortom Damaskus,
säger Herren, vars namn är härskarornas Gud.”