Amos 2
Svenska 1917
2 Så säger HERREN: Eftersom Moab har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har förbränt Edoms konungs ben till aska.
2 Därför skall jag sända en eld mot Moab, och den skall förtära Keriots palatser; och Moab skall omkomma under stridslarm, under härskri vid basuners ljud,
3 Och jag skall utrota ur landet den som är domare där, och alla dess furstar skall jag dräpa jämte honom säger HERREN.
4 Så säger HERREN: Eftersom Juda har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava förkastat HERRENS lag och icke hållit hans stadgar, utan låtit förleda sig av sina lögngudar, dem som ock deras fäder vandrade efter.
5 Därför skall jag sända en eld mot Juda, och den skall förtära Jerusalems palatser.
6 Så säger HERREN: Eftersom Israel har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de sälja den oskyldige för penningar och den fattige för ett par skor.
7 Ty de längta efter att se stoft på de armas huvuden, och de vränga de ödmjukas sak. Son och fader gå tillsammans till tärnan och ohelga så mitt heliga namn.
8 På pantade kläder sträcker man sig invid vart altare, och bötfälldas vin dricker man i sin Guds hus
9 Och dock var det jag som förgjorde för dem amoréerna, ett folk så högrest som cedrar och så väldigt som ekar; jag förgjorde deras frukt ovantill och deras rötter nedantill.
10 Det var jag som förde eder upp ur Egyptens land, och som ledde eder i öknen i fyrtio år, så att I intogen amoréernas land.
11 Och jag uppväckte somliga bland edra söner till profeter och somliga bland edra unga män till nasirer. Är det icke så, I Israels barn? säger HERREN.
12 Men I gåven nasirerna vin att dricka, och profeterna bjöden I: »Profeteren icke.»
13 Se, därför skall jag låta ett gnissel uppstå i edert land, likt gnisslet av en vagn som är fullastad med kärvar.
14 Då skall ej ens den snabbaste finna någon undflykt, den starkaste har då intet gagn av sin kraft, och hjälten kan icke rädda sitt liv.
15 Bågskytten håller då icke stånd, den snabbfotade kan icke rädda sitt liv, ej heller kan ryttaren rädda sitt.
16 Ja, den som var modigast bland hjältarna skall på den dagen fly undan naken, säger HERREN.
Amos 2
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
2 Herren säger: Folket i Moab har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta det vara ostraffat. De har vanhelgat Edoms kungs grav utan respekt för de döda.
2 Därför tänker jag nu sända en eld över Moab, och den ska förstöra alla Keriots palats. Moab ska duka under till ljudet av krigsrop och trumpetsignaler.
3 Jag ska döda kungen och alla hans furstar. Herren har talat.
4 Herren säger: Folket i Juda har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade. De har förkastat Guds lagar och vägrat att lyda honom. De avgudar som deras förfäder dyrkade har lett dem vilse.
5 Därför ska jag utplåna Juda med eld och bränna ner Jerusalems alla palats och befästningar.
Guds dom över Israel
6 Herren säger: Folket i Israel har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta dem vara ostraffade längre. De har korrumperat rätt och rättvisa genom att ta mutor och sälja den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga och driver undan de hjälplösa.Far och son ligger med samma tjänsteflicka och vanärar mitt heliga namn.
8 Vid högtiderna styr de ut sig i kläder som de behållit i pant trots att detta är förbjudet, och i mitt eget tempel bär de fram offer av vin som de också orättfärdigt lagt beslag på.
9 Tänk samtidigt på allt jag har gjort för dem! Jag fördrev amoreerna åt dem, amoreerna som var ståtliga som cedrar och starka som ekar! Men jag högg ner deras frukt och ryckte upp dem med rötterna.
10 Jag förde ut er ur Egypten och ledde er genom öknen i fyrtio år, för att ni skulle kunna ta amoreernas land i besittning.
11 Jag utsåg era söner till nasirer och profeter. Kan du förneka detta, Israel? frågar Herren.
12 Men ni fick nasirerna att synda genom att tvinga dem att dricka ert vin, och ni tystade profeterna med era befallningar!
13 Därför ska jag låta det uppstå problem i landet. Det ska knaka i fogarna som i en gammal vagn fullastad med säd.
14 Era snabbaste krigare ska snubbla i flykten. De starka ska alla bli svaga, och inte heller de mäktiga ska kunna försvara sig.
15 Bågskytten ska missa sitt mål, den snabbaste ska inte hinna fly och inte ens den bäste ryttaren ska klara sig undan.
16 De modigaste av era män ska kasta sina vapen och springa för livet på den dagen. Herren Gud har talat.
Amos 2
Hoffnung für Alle
2 So spricht der Herr: Die Leute von Moab begehen ein abscheuliches Verbrechen nach dem anderen. Sie haben die Gebeine des Königs von Edom zu feiner Asche[a] verbrannt. Das werde ich nicht ungestraft lassen! 2 Das ganze Land und auch die Paläste von Kerijot werden ein Raub der Flammen. Die Feinde blasen zum Angriff, sie stimmen das Kriegsgeschrei an, und die Moabiter fallen im lauten Getöse der Schlacht. 3 Den Herrscher von Moab bringe ich um, mitsamt den führenden Männern. Darauf gebe ich, der Herr, mein Wort!«
Auch Juda und Israel kommen nicht davon
4 »So spricht der Herr: Die Leute von Juda begehen ein abscheuliches Verbrechen nach dem anderen. Sie treten mein Gesetz mit Füßen und leben nicht nach den Geboten, die ich, der Herr, ihnen gegeben habe. Sie ließen sich von den falschen Göttern verführen, denen schon ihre Vorfahren nachgelaufen sind. Das werde ich nicht ungestraft lassen! 5 Ich brenne das ganze Land nieder, und Jerusalems Paläste werden ein Raub der Flammen.
6 So spricht der Herr: Die Leute von Israel begehen ein abscheuliches Verbrechen nach dem anderen. Das werde ich nicht ungestraft lassen! Ehrbare Menschen, die ihnen Geld schulden, verkaufen sie in die Sklaverei, ja, sie verkaufen einen Armen schon, wenn er ein Paar Schuhe nicht bezahlen kann! 7 Den Wehrlosen treten sie in den Staub, und dem Schwachen verweigern sie sein Recht. Vater und Sohn gehen mit ein und demselben Mädchen ins Bett und ziehen damit meinen heiligen Namen in den Schmutz. 8 Neben jedem Altar machen sie sich weiche Polster aus den Kleidern, die sie den Armen als Pfand wegnehmen. Im Tempel ihres Gottes[b] saufen sie Wein, den sie für nicht bezahlte Schulden gefordert haben!
9 Dabei war ich es doch, der die Amoriter vernichtet hat, um ihr Land den Israeliten zu geben! Sie waren so groß wie Zedern und so stark wie Eichen, aber ich habe sie mit Stumpf und Stiel ausgerottet. 10 Ja, ich habe euch aus Ägypten befreit und vierzig Jahre lang durch die Wüste geleitet, bis ihr das Land der Amoriter in Besitz nehmen konntet. 11 Einige von euch habe ich als Propheten erwählt und junge Männer berufen, sich mir zum Dienst zu weihen. Ich, der Herr, frage euch Israeliten: Habe ich nicht dies alles für euch getan? 12 Ihr aber habt diejenigen, die sich mir geweiht hatten, gezwungen, ihr Gelübde zu brechen und Wein zu trinken. Den Propheten habt ihr verboten, euch meine Botschaft weiterzusagen.
13 Darum werde ich euch eine Last aufbürden, unter der ihr hin- und herschwankt wie ein zu voller Erntewagen![c] 14 Sogar der Schnellste unter euch kann dann nicht mehr entfliehen, dem Stärksten hilft seine Kraft nicht mehr, und der beste Soldat verliert sein Leben. 15 Die Bogenschützen werden überrannt, die besten Läufer und schnellsten Reiter auf der Flucht getötet. 16 Selbst der mutigste Soldat lässt an jenem Tag die Waffen fallen und rennt um sein Leben. Darauf gebe ich, der Herr, mein Wort!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Hoffnung für Alle® (Hope for All) Copyright © 1983, 1996, 2002 by Biblica, Inc.®