Amos 1-3
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Guds dom över Israels grannfolk
1 Amos var herde och bodde i Tekoa. En dag talade Gud till honom i en syn och lät honom se vad som skulle hända med hans folk. Han fick denna syn två år före jordbävningen, när Ussia var kung i Juda och Joas son Jerobeam var kung i Israel.
2 Detta är vad han såg och hörde: Herren talade från templet på berget Sion, och det lät som när ett lejon ryter. Och plötsligt vissnade och torkade alla betesmarker på berget Karmel till herdarnas stora sorg.
3 Herren sa: Folket i Damaskus har syndat gång på gång, och jag kan inte glömma det. Jag ska inte längre avhålla mig från att straffa staden. Folket där har farit alltför hårt fram med mitt folk i Gilead. De har tröskat dem som säd med sitt förtryck av dem.
4 Därför ska jag låta kung Hasaels slott brinna ner och förstöra Ben-Hadads starka fästningar.
5 Jag ska bryta sönder bommen på Damaskus stadsport och döda kungarna i Aven, och Bet-Eden och Arams folk ska återvända till Kir som slavar. Herren har talat.
6 Herren säger: Gasa har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta det bli ostraffat, för folket där skickade mitt folk i landsflykt och sålde dem som slavar i Edom.
7 Därför ska jag sätta eld på Gasas murar, och riva ner dess befästningar.
8 Jag tänker döda kungarna i Asdod och Askelon, och jag ska utplåna Ekron och filisteerna till sista man. Herren har talat.
9 Herren säger: Folket i Tyrus har begått så många brott att jag inte kan glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade, för de bröt överenskommelsen om vänskap med sin bror Israel. De anföll och besegrade honom och förde bort honom i slaveri till Edom.
10 Därför ska jag sätta eld på Tyrus murar, och stadens alla palats och befästningar ska brinna ner.
11 Herren säger: Edom har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta honom gå ostraffad längre, för han jagade sin bror Israel med svärd. Han var obarmhärtig i sin grymhet.
12 Därför ska jag sätta eld på Teman och bränna ner Bosras alla fästningar.
13 Herren säger: Ammons folk har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem förbli ostraffade.Under krigen i Gilead, då de ville utvidga sina gränser, begick de fruktansvärda brott. De sprättade upp havande kvinnor med sina svärd.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas murar och bränna ner dess befästningar. Striderna ska bli hårda och skriken höras långt.
15 Rabbas kung och furstar måste gå i landsflykt. Herren har talat.
2 Herren säger: Folket i Moab har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta det vara ostraffat. De har vanhelgat Edoms kungs grav utan respekt för de döda.
2 Därför tänker jag nu sända en eld över Moab, och den ska förstöra alla Keriots palats. Moab ska duka under till ljudet av krigsrop och trumpetsignaler.
3 Jag ska döda kungen och alla hans furstar. Herren har talat.
4 Herren säger: Folket i Juda har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte längre låta dem vara ostraffade. De har förkastat Guds lagar och vägrat att lyda honom. De avgudar som deras förfäder dyrkade har lett dem vilse.
5 Därför ska jag utplåna Juda med eld och bränna ner Jerusalems alla palats och befästningar.
Guds dom över Israel
6 Herren säger: Folket i Israel har syndat gång på gång, och jag tänker inte glömma det. Jag ska inte låta dem vara ostraffade längre. De har korrumperat rätt och rättvisa genom att ta mutor och sälja den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga och driver undan de hjälplösa.Far och son ligger med samma tjänsteflicka och vanärar mitt heliga namn.
8 Vid högtiderna styr de ut sig i kläder som de behållit i pant trots att detta är förbjudet, och i mitt eget tempel bär de fram offer av vin som de också orättfärdigt lagt beslag på.
9 Tänk samtidigt på allt jag har gjort för dem! Jag fördrev amoreerna åt dem, amoreerna som var ståtliga som cedrar och starka som ekar! Men jag högg ner deras frukt och ryckte upp dem med rötterna.
10 Jag förde ut er ur Egypten och ledde er genom öknen i fyrtio år, för att ni skulle kunna ta amoreernas land i besittning.
11 Jag utsåg era söner till nasirer och profeter. Kan du förneka detta, Israel? frågar Herren.
12 Men ni fick nasirerna att synda genom att tvinga dem att dricka ert vin, och ni tystade profeterna med era befallningar!
13 Därför ska jag låta det uppstå problem i landet. Det ska knaka i fogarna som i en gammal vagn fullastad med säd.
14 Era snabbaste krigare ska snubbla i flykten. De starka ska alla bli svaga, och inte heller de mäktiga ska kunna försvara sig.
15 Bågskytten ska missa sitt mål, den snabbaste ska inte hinna fly och inte ens den bäste ryttaren ska klara sig undan.
16 De modigaste av era män ska kasta sina vapen och springa för livet på den dagen. Herren Gud har talat.
Synden skiljer folket från Gud
3 Lyssna! Detta är er dom! Herren uttalar den över hela Israel, över allt det folk jag förde ut ur Egypten:
2 Bland alla folk på jorden har jag utvalt just er. Det är därför jag måste straffa er för all er synd.
3 Hur ska vi kunna vandra tillsammans om vi inte är överens?
4 Skulle jag ryta som ett lejon, om jag inte hade orsak till det? Faktum är att jag är beredd att utplåna er. Till och med det unga lejonet ryter när det sätter tänderna i sitt byte.
5 En fälla slår inte igen om man inte trampat på den. Ert straff är välförtjänt.
6 Larmet har redan gått. Ni har skäl att oroa er! Jag, Herren, ska sända olycka över ert land.
7 Men först varnar jag er alltid genom att mina tjänare profeterna får reda på mina planer.
8 När lejonet ryter, vem blir då inte rädd? Herren Gud har talat, och jag måste föra hans budskap vidare.
9 Låt budet gå till befästningarna i Asdod och Egypten: Inta era platser på Samariens berg för att bevittna Israels brott.
10 Mitt folk har glömt vad som menas med att handla rätt, säger Herren. Deras hus är fulla av byte från stölder och plundringar.
11 Därför, säger Herren Gud, ska en fiende komma över dem! Han ska bryta ner deras fästningar och plundra deras vackra hem.
12 Herren säger: En herde försökte rädda sitt får från ett lejon, men det var för sent. Han lyckades bara dra till sig ett par ben och en bit av ett öra ur lejonets käkar. Så ska det vara när israeliterna i Samarien slutligen räddas, de som nu lever så väl.
13 Låt detta meddelande gå ut över hela Israel, säger Herren, härskarornas Gud.
14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd ska jag också bryta ner avgudarnas altaren vid Betel, och altarets horn ska huggas av och falla till marken.
15 Jag ska förstöra de rikas vackra hem, både deras vinter- och sommarbostäder, och riva deras elfenbenspalats.
Amos 1-3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Guds dom över Israels grannfolk
1 Detta är Amos ord, som var en av herdarna från Tekoa, vad han såg angående Israel, när Ussia var kung i Juda och Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel, två år före jordbävningen[a].
2 Amos sa:
”Herren ryter från Sion,
från Jerusalem dånar hans röst.
Herdarnas betesmarker vissnar
och Karmels topp torkar bort.”
3 Så säger Herren:
”För Damaskus tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de med trösksläden av järn
har krossat Gilead.
4 Jag ska sända eld mot Hasaels slott,
och den ska förtära Ben-Hadads fästningar.
5 Jag ska bryta sönder bommen i Damaskus
och utplåna den som bor i Bikat-Aven
och den som bär spiran i Bet Eden.
Arams folk ska föras bort till Kir, säger Herren.”
6 Så säger Herren:
”För Gazas tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de fört bort hela samhällen till exil
och sålt dem till Edom.
7 Jag ska sända eld mot Gazas mur,
och den ska förtära dess fästningar.
8 Jag ska utplåna den som bor i Ashdod
och den som bär spiran i Ashkelon.
Jag ska vända mig mot Ekron,
tills filistéerna är döda till sista man, säger Herren, Herren.”
9 Så säger Herren:
”För Tyros tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt hela samhällen åt Edom
och inte tänkt på sitt broderskapsförbund.
10 Jag ska sända eld mot Tyros mur,
och den ska förtära dess fästningar.”
11 Så säger Herren:
”För Edoms tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom han har förföljt sin bror med svärd
och förkvävt sin barmhärtighet,
låtit sin vrede ständigt brinna
och sitt raseri fortsätta okontrollerat.
12 Jag ska sända eld mot Teman,
och den ska förtära Bosras fästningar.”
13 Så säger Herren:
”För Ammons tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de skurit upp gravida kvinnor i Gilead,
då de ville utvidga sina gränser.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas mur,
och den ska förtära dess fästningar
under krigsrop på stridens dag,
under en våldsam vind på stormens dag.
15 Deras kung måste gå till exil,
han och hans furstar tillsammans, säger Herren.”
2 Så säger Herren:
”För Moabs tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förbränt
benen av Edoms kung till kalk.
2 Därför ska jag sända eld mot Moab,
och den ska förtära Keriots fästningar.
Moab ska dö i tumultet,
under krigsrop och hornsignaler.
3 Jag ska utplåna domaren från dess mitt
och alla furstarna tillsammans med honom, säger Herren.”
Guds dom över Juda
4 Så säger Herren:
”För Judas tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förkastat Herrens lag
och inte hållit hans bud.
De har letts vilse av de falska gudar
som deras förfäder följde.
5 Därför ska jag sända eld mot Juda,
och den ska förtära Jerusalems fästningar.”
Guds dom över Israel
6 Så säger Herren:
”För Israels tre, ja, fyra överträdelsers skull
kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt den rättfärdige för pengar
och den fattige för ett par skor.
7 De trampar ner de svaga i jordens stoft[b]
och vägrar de förtryckta deras rätt.
Far och son går till samma flicka
och vanhelgar så mitt heliga namn.
8 På kläder som de tagit som pant
lägger de sig vid varje altare,
och vin som tagits i böter
dricker de i sina gudars hus.
9 Jag förgjorde amoréerna för dem,
som var ståtliga som cedrar
och starka som ekar.
Jag förgjorde dem från deras frukt upptill
ända ner till rötterna där nere.
10 Jag förde ut er ur Egypten
och ledde er i öknen i fyrtio år,
för att ni skulle ta amoréernas land i besittning.
11 Jag gjorde några av era söner till profeter
och några av era unga män till nasirer.
Var det inte så, israeliter? säger Herren.
12 Men ni fick nasirerna att dricka vin,
och förbjöd profeterna att profetera.
13 Jag ska få er att svaja,
så som en vagn fullastad med säd svajar.[c]
14 Den snabbaste har ingenstans att fly,
den starke kan inte utnyttja sin styrka,
och hjälten kan inte rädda sitt liv.
15 Bågskytten kan inte hålla stånd,
den snabbfotade hinner inte fly,
och ryttaren kan inte rädda sitt liv.
16 Den modigaste av krigarna ska på den dagen
fly undan naken, säger Herren.”
Det utvalda och förkastade folket
3 Hör vad Herren har talat mot er, israeliter, mot hela det släkte som jag förde ut ur Egypten:
2 ”Endast er har jag utvalt[d]
bland alla släkten på jorden.
Därför ska jag straffa er
för alla era synder.”
3 Vandrar två tillsammans
om de inte är överens om det?
4 Ryter ett lejon i snåren
om det inte har något byte?
Morrar ett ungt lejon i sin håla
om det inte har fångat något?
5 Faller en fågel i en snara på marken
om ingen fälla är gillrad för den?
Springer en snara upp från marken
om det inte finns något att fånga?
6 Om man stöter i horn i en stad,
blir inte folket förskräckt?
Om något ont händer i en stad,
har inte Herren orsakat det?
7 Herren, Herren, gör ingenting
utan att avslöja sina planer
för sina tjänare profeterna.
8 När lejonet ryter,
vem blir då inte rädd?
När Herren, Herren har talat,
vem skulle inte profetera?
Samarias dom
9 Låt budet gå till fästningarna i Ashdod
och i Egypten, säg:
”Samla er på Samarias berg,
se vilket tumult som råder där,
och förtrycket mitt ibland dem!”
10 ”De förstår inte att handla rätt,
säger Herren,
dessa som lagrar byten och rövat gods
i sina fästningar.
11 Därför, säger Herren, Herren,
ska en fiende omringa landet.
Han ska bryta ner dina borgar
och plundra dina fästningar.”
12 Så säger Herren:
”Som en herde räddar ur lejonets gap
ett par benpipor eller en bit av ett öra,
så ska israeliterna räddas,
de som nu sitter i Samaria
på sängkanten och i mjuka soffor.[e]
13 Hör och vittna mot Jakobs släkt! säger Herren, Herren, härskarornas Gud.
14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd
ska jag också låta straffet drabba Betels altaren,
och altarets horn ska huggas av
och falla till marken.
15 Jag ska slå ner
både vinter- och sommarbostäderna.
Elfenbenspalatsen ska förstöras
och de många husen utplånas, säger Herren.”
Uppenbarelseboken 6
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Sex av sigillen bryts
6 Medan jag såg på bröt Lammet det första sigillet, och började öppna boken. Med en röst som liknade åskan sa då en av de fyra levande väsendena: Kom!
2 Då fick jag se att det stod en vit häst framför mig. Och ryttaren som satt på den bar en båge, och man satte en segerkrans på hans huvud. Han kom som segrare för att segra på nytt!
3 När han bröt sigillet till den andra boken, hörde jag det andra av de fyra väsendena ropa: Kom!
4 Nu fick jag se en röd häst. Dess ryttare fick makt att ta bort freden från jorden och få människorna att slakta varandra. Och han fick ett långt svärd.
5 När han hade brutit det tredje sigillet, hörde jag det tredje av de fyra väsendena säga: Kom! Då såg jag en svart häst, och dess ryttare höll en vågskål i sin hand.
6 Och en röst bland de fyra väsendena sa: Ett kilo vete för en hel dagslön, eller tre kilo korn, men skada inte olivoljan och vinet.
7 Och när det fjärde sigillet bröts, hörde jag det fjärde väsendet säga: Kom!
8 Och nu såg jag en likblek häst, vars ryttare hette Döden och han följdes av en här av döda från avgrunden. De fick kontroll över en fjärdedel av jorden, för att döda människorna genom krig och svält och sjukdom och vilda djur.
9 Och när Lammet bröt det femte sigillet, såg jag ett altare. Under det fanns alla de människors själar, som hade lidit martyrdöden för att de hade förkunnat Guds ord och trofast vittnat om Jesus.
10 De ropade högt till Herren: Allsmäktige Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för vad de gjort mot oss?
11 Var och en av dem fick då vita kläder, och blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills dess att deras medtjänare och bröder - som skulle bli dödade liksom de själva - hade blivit fulltaliga.
12 Sedan såg jag honom bryta det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev blodröd.
13 Sedan såg det ut som om himlens stjärnor föll till jorden som gröna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar.
14 Himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och togs bort. Och alla berg och öar skakade och flyttades från sina platser.
15 Jordens kungar och världens ledare och de rika männen och de höga militärerna och alla människor, stora och små, slavar och fria greps av ångest och skräck och gömde sig i grottor och bland bergsklippor,
16 och de ropade till bergen: Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen, och för Lammets vrede,
17 för deras stora vredes dag har nu kommit och vem kan överleva den?
Uppenbarelseboken 6
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Sex av sigillen bryts
6 Medan jag såg på bröt Lammet det första av de sju sigillen. Jag hörde en av de fyra levande varelserna säga med en röst som liknade åskan: ”Kom!” 2 Då fick jag se en vit häst. Ryttaren som satt på den hade en pilbåge, och man gav honom en segerkrans. Som en segrare red han sedan ut för att segra.
3 När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag nästa levande varelse säga: ”Kom!” 4 Då kom det fram en annan, en eldröd häst. Ryttaren på den hästen fick makt att ta bort freden från jorden så att människorna skulle döda varandra, och han fick ett långt svärd.
5 När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje av de fyra levande varelserna säga: ”Kom!” Då fick jag se en svart häst. Ryttaren på den hästen höll en våg i handen, 6 och jag hörde något som lät som en röst bland de fyra varelserna säga: ”Ett kilo vete för en denar[a] och tre kilo korn för samma pris, men skada inte oljan och vinet.”
7 När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande varelsen säga: ”Kom!” 8 Nu fick jag se en likblek häst. Ryttaren på den hästen hette Döden, och efter honom följde dödsriket[b]. De fick makt över en fjärdedel av jorden, så att de kunde döda människorna med svärd och svält och sjukdomar och vilda djur.
9 När Lammet bröt det femte sigillet, fick jag se under altaret de människoliv som hade dödats för Guds ord och för sitt vittnesbörd. 10 De ropade med hög röst: ”Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?” 11 Då fick var och en av dem vita dräkter, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av deras medtjänare, deras troende syskon, också hade blivit dödade.
12 Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev som blod. 13 Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar. 14 Himlen veks undan, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser.
15 Jordens kungar och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria, gömde sig i grottor och bland klippor i bergen, 16 och de sa till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. 17 För nu har dagen kommit för deras stora vrede, och vem kan då överleva?”
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.