På Malta

28 (A) När vi väl var räddade fick vi veta att ön hette Malta.[a] Lokalbefolkningen visade oss en ovanligt stor vänlighet. De tände en eld och tog hand om oss alla, eftersom det hade börjat regna och var kallt.

Paulus hade just samlat ett fång kvistar och lagt på elden när en huggorm kröp ut på grund av hettan och högg sig fast i hans hand. När de infödda såg ormen hänga från hans hand, sade de till varandra: "Den där mannen är säkert en mördare. Trots att han blev räddad från havet lät inte Rättvisan[b] honom leva." (B) Men Paulus skakade av sig ormen ner i elden och tog ingen skada. (C) Folket väntade sig att han skulle svullna upp eller plötsligt falla ner död. När de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud.

I trakten runt den platsen fanns det lantgårdar som tillhörde Publius, stormannen på ön. Han tog vänligt emot oss som sina gäster i tre dagar. Publius far låg just då sjuk i feber och svår diarré[c]. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. Efter den händelsen kom också andra sjuka på ön till honom och blev botade. 10 De visade oss sin uppskattning på många sätt, och när vi skulle segla försåg de oss med vad vi behövde.

Till Rom

11 Efter tre månader seglade vi ut med ett skepp som hade övervintrat vid ön. Det kom från Alexandria och hade Tvillingarna[d] som galjonsfigur. 12 Vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar. 13 Därifrån följde vi kusten och kom till Regium. En dag senare fick vi sydlig vind, och den andra dagen kom vi till Puteoli. 14 Där fann vi bröder som bjöd in oss att stanna hos dem i sju dagar. Och så fortsatte vi till Rom.

Paulus i Rom

15 Bröderna där hade fått besked om oss, och de kom ut ända till Forum Appii och Tres Tabernae[e] för att möta oss. Då Paulus fick se dem tackade han Gud och fick nytt mod. 16 (D) När vi kom fram till Rom fick Paulus tillstånd att bo för sig själv tillsammans med den soldat som skulle bevaka honom.

17 (E) Tre dagar senare kallade han till sig de ledande bland judarna, och när de var samlade sade han till dem: "Bröder, jag har inte gjort något ont mot vårt folk eller våra fäderneärvda seder. Trots det blev jag fängslad i Jerusalem och utlämnad i romarnas händer. 18 (F) När de hade förhört mig ville de frige mig, eftersom jag inte var skyldig till något som förtjänade döden. 19 (G) Men judarna var emot det, och då var jag tvungen att vädja till kejsaren, dock utan att anklaga mitt folk. 20 (H) Så det är därför jag kallat hit er för att träffa er och tala med er. Det är nämligen för Israels hopp som jag bär dessa bojor."

21 De svarade honom: "Vi har inte fått något brev om dig från Judeen, och ingen av bröderna som kommit har berättat eller sagt något ont om dig. 22 (I) Men vi vill gärna höra från dig vad du tänker, för vi vet att den här sekten blir motsagd överallt."

23 (J) De bestämde en dag för honom, och då kom ännu fler till hans bostad. Från morgon till kväll förklarade han för dem och vittnade om Guds rike och försökte övertyga dem om Jesus utifrån både Mose lag och profeterna. 24 (K) Vissa lät sig övertygas av hans ord, men andra ville inte tro. 25 (L) När de inte kunde komma överens skildes de åt, efter att Paulus hade sagt detta enda ord: "Den helige Ande talade rätt genom profeten Jesaja till era fäder 26 (M) när han sade:[f]

Gå till detta folk och säg:
    Ni ska höra men inte förstå,
        och ni ska se men inte inse,

27 för detta folks hjärta är förhärdat.

    De hör illa med sina öron
        och sluter sina ögon,
så att de inte ser med ögonen
    eller hör med öronen
        eller förstår med hjärtat
    och vänder om
        så att jag får hela dem.

28 (N) Därför ska ni veta att denna Guds frälsning är sänd till hedningarna, och de kommer att lyssna."[g]

30 I två hela år[h] bodde Paulus i den bostad som han hade hyrt, och han tog emot alla som kom till honom. 31 Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad.

Footnotes

  1. 28:1 Malta   Grek. Melíte. Det fanns två öar som kallades Melite, dels Malta och dels ön Kefallenia vid Greklands västkust. Traditionen pekar ut Malta som Paulus landningsplats.
  2. 28:4 Rättvisan   Grek. Díke, i den grekiska mytologin namnet på rättvisans gudinna.
  3. 28:8 svår diarré   Annan översättning: "dysenteri", en tarmsjukdom som ofta var dödlig före antibiotikans tid.
  4. 28:11 Tvillingarna   Castor och Pollux, Jupiters tvillingsöner, ansågs vara sjömännens skyddsgudar.
  5. 28:15 Forum Appii och Tres Tabernae   Två mindre samhällen vid Via Appia, ca 50-60 km söder om Rom.
  6. 28:26f Jes 6:9f.
  7. 28:28 Några handskrifter tillägger (vers 29): "När han hade sagt detta gick judarna iväg under häftig diskussion med varandra."
  8. 28:30 I två hela år   Under sin tid i husarrest skrev Paulus Efesierbrevet, Kolosserbrevet och Filemonbrevet, troligen vid ungefär samma tillfälle. Längre fram under samma tid skrev han även Filipperbrevet. Efter de två åren blev Paulus antingen ställd inför rätta och frikänd eller också kom målet aldrig upp. Ett mål inför kejsaren kunde nämligen avskrivas om det inte hade kommit upp till behandling inom två år. Efter de två åren i fångenskap gjorde Paulus enligt traditionen nya resor, först till Spanien och Kreta och därefter till Grekland där han skrev Titusbrevet och Första Timoteusbrevet. Till sist återvände han till Rom, där han skrev Andra Timoteusbrevet innan han led martyrdöden under kejsar Nero i mitten eller andra halvan av 60-talet e Kr.

Paulus på Malta

28 När alla kommit välbehållna iland, fick vi reda på att ön hette Malta. Öns befolkning var mycket vänlig mot oss och gjorde i ordning en brasa och tog hand om oss alla, för det hade börjat regna och var kallt. Paulus samlade ett fång grenar och då han lade det på elden, lockades en huggorm fram av värmen och högg sig fast i hans hand. När öborna såg ormen hänga där, sa de till varandra: ”Han är säkert en mördare! Han lyckades rädda sig ur havet, men rättvisans gudinna vill inte låta honom leva.”

Men Paulus skakade av sig ormen i elden och var helt oskadd. Alla väntade att han skulle svullna upp eller att han plötsligt skulle falla ner död, men när de hade väntat länge och väl och inget hände, ändrade de uppfattning och sa att han var en gud.

Nära denna plats fanns en stor egendom som tillhörde Publius, öns främsta man. Han välkomnade oss och gav oss mat och husrum i tre dagar. Hans far låg sjuk i feber och svår diarré. Paulus gick därför in och bad för mannen och lade sina händer på honom och botade honom. Efter detta kom alla sjuka på ön dit och blev botade. 10 De visade sedan sin tacksamhet på många sätt. Och när det var dags för oss att segla iväg, kom folk ombord med allt möjligt som vi kunde behöva för resan.

Paulus anländer till Rom

11 Det dröjde tre månader innan vi seglade iväg, nu med fartyget ”Tvillinggudarna”[a] från Alexandria som hade övervintrat på ön. 12 Vi lade först till i Syrakusa där vi stannade i tre dagar. 13 Därifrån for vi över till Regium. En dag senare fick vi sydlig vind och kom efter två dagar fram till Puteoli. 14 Där fann vi några troende som bad oss att stanna hos dem i en vecka vilket vi gjorde. Så kom vi till Rom.

15 De troende i Rom hade hört att vi var på väg och kom och mötte oss redan vid Forum Appii[b] och Tres Tabernae[c] och när Paulus såg dem, tackade han Gud och fick nytt mod.

16 När vi till slut kom fram till Rom, fick Paulus lov att bo i en egen bostad tillsammans med den soldat som vaktade honom.

Paulus tal till judarna i Rom

17 Tre dagar efter ankomsten kallade Paulus till sig de judiska ledarna och när de var samlade, sa han till dem:

”Bröder, jag blev arresterad i Jerusalem och överlämnad till romarna, trots att jag inte hade gjort något mot vårt folk eller brutit mot någon av våra förfäders traditioner. 18 Romarna ställde mig sedan inför rätta och ville frige mig eftersom det inte fanns något skäl att döma mig till döden. 19 Men judarna protesterade och jag blev därför tvungen att vädja till kejsaren. Fast min avsikt är inte att på något sätt anklaga mitt eget folk. 20 Det här är alltså bakgrunden till att jag bett er komma hit idag, så att vi kan träffas och talas vid. Jag är bunden med dessa kedjor för Israels hopp.”

21 De svarade: ”Vi har inte fått några brev från Judeen eller några som helst dåliga rapporter om dig av de bröder som kommit hit. 22 Tvärtom vill vi gärna veta vad du tror på, för det vi vet om denna sekt är att den stöter på motstånd överallt.”

23 De kom därför överens om att träffas en annan dag och vid det tillfället samlades ännu fler människor där Paulus bodde. Han började tidigt på morgonen och höll på ända till kvällen med att vittna och undervisa om Guds rike och han försökte med hjälp av Moses lag och profeterna övertyga dem om Jesus.

24 Några av dem blev övertygade av vad han sa men andra trodde inte. 25 Efter en häftig diskussion skildes de sedan åt och Paulus skickade med dem ett sista ord:

”Den heliga Anden hade rätt när han talade genom profeten Jesaja till era förfäder:

26 ’Gå och säg till det här folket:
”Ni lyssnar och lyssnar men fattar inget.
    Ni tittar och tittar men ser inget.”
27 Det här folkets hjärta är hårt.
Deras hörsel är avtrubbad,
    så att de inte kan höra,
och de har slutit sina ögon,
    så att de inte kan se med sina ögon eller höra med sina öron.
Därför kan de inte förstå i sitt hjärta
    och inte vända om och bli botade av mig.’[d]

28 Ni måste därför ha klart för er att Gud nu också vill rädda andra folk än judar. Och de kommer att lyssna.”[e]

30 Paulus bodde sedan i hela två år i det hus han hade hyrt. Han tog emot alla som kom på besök 31 och förkunnade Guds rike och undervisade frimodigt om Herren Jesus Kristus och ingen försökte hindra honom.

Footnotes

  1. 28:11 Eller Dioskurerna; det är gudarna Castor och Pollux som åsyftas och som betraktades som sjöfartens beskyddare.
  2. 28:15 Forum Appii var en stad som låg 7 mil söder om Rom.
  3. 28:15 Tres Tabernae (Tre tavernor) var en stad cirka 6 mil söder om Rom.
  4. 28:27 Se Jes 6:9-10.
  5. 28:28 En del handskrifter har med en extra vers: 29 Och när han hade sagt detta skildes judarna åt, djupt oeniga.