5 Moseboken 3
Svenska Folkbibeln 2015
Kung Og besegras
3 (A) Sedan vek vi av och drog upp mot Bashan[a]. Och Og, kungen i Bashan, kom ut med allt sitt folk för att strida mot oss vid Edrei. 2 (B) bMen Herren sade till mig: ”Var inte rädd för honom, för jag har gett honom och allt hans folk och hans land i din hand. Du ska göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Heshbon.” 3 Herren vår Gud gav också Og, kungen i Bashan, och allt hans folk i vår hand. Vi slog honom och lät ingen överleva. 4 Och vi intog vid den tiden alla hans städer. Det fanns ingen stad som vi inte tog ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Bashan. 5 Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. 6 Vi vigde dem åt förintelse, liksom vi hade gjort med kung Sichon i Heshbon. I varje stad vigde vi alla män, kvinnor och barn åt förintelse, 7 (C) men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.
8 Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon[b] 9 – sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. 10 Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Bashan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Bashan. 11 Og, kungen i Bashan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng[c] var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.
Stammarna öster om Jordan
12 (D) Av det land som vi hade erövrat vid den tiden gav jag den del som breder ut sig från Aroer, vid Arnons dalsänka, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna. 13 Resten av Gilead och hela Bashan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam: hela landsträckan Argob och hela Bashan. Detta kallas rafaeernas land. 14 (E) Jair, Manasses son, tog hela landsträckan Argob ända till geshureernas och maakateernas område, och efter sitt eget namn kallade han Bashan för Jairs byar, som det heter än i dag. 15 (F) Åt Makir gav jag Gilead. 16 Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dalsänka – gränsen gick mitt i floden – och till Jabboks dalsänka som är ammoniternas gräns, 17 (G) vidare Hedmarken[d] med Jordan som gräns från Kinneret[e] ända till Hedmarkshavet, Salthavet nedanför Pisgas sluttningar i öster.
18 (H) Jag befallde er på den tiden och sade: ”Herren er Gud har gett er detta land till besittning. Men nu ska ni, alla tappra stridsmän, beväpna er och gå över i spetsen för era bröder, Israels barn. 19 Men era hustrur och barn och er boskap – jag vet att ni har mycket boskap – ska stanna kvar i de städer som jag har gett er 20 (I) tills Herren har låtit era bröder få ro, liksom ni har fått ro, när också de har tagit i besittning det land som Herren er Gud vill ge dem på andra sidan Jordan. Sedan kan ni vända tillbaka till de besittningar jag har gett var och en av er.”
Mose får inte komma in i Kanaan
21 På den tiden befallde jag Josua och sade: ”Du har med egna ögon sett allt som Herren er Gud har gjort med dessa båda kungar. Så ska också Herren göra med alla riken där du drar fram. 22 (J) Var inte rädda för dem, för Herren er Gud ska själv strida för er.”
23 På den tiden bad jag så till Herren: 24 (K) ”Herre Gud, du har börjat att låta din tjänare se din storhet och din starka hand. Vilken gud i himlen eller på jorden kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du? 25 Låt mig nu få gå över dit och se det goda landet på andra sidan Jordan, detta vackra bergiga land och Libanon.”
26 (L) Men Herren hade blivit vred på mig för er skull, och han lyssnade inte på mig utan sade till mig: ”Det är nog. Tala inte mer till mig om denna sak. 27 (M) Stig upp på toppen av Pisga[f] och lyft upp dina ögon mot väster och norr, mot söder och öster. Se med dina ögon, för du ska inte gå över denna Jordan. 28 (N) Anförtro Josua ditt uppdrag och styrk honom och ge honom mod. Det är han som ska gå över dit i spetsen för detta folk, och han ska ge dem i arv det land du ser.”
29 Vi stannade sedan i dalen mitt emot Bet-Peor.
Footnotes
- 3:1 Bashan Området öster om Galileiska sjön, nuvarande Golanhöjderna.
- 3:8 berget Hermon Bergsområde med regionens högsta berg, landets naturliga nordgräns.
- 3:11 Hans säng Kan möjligen syfta på hans sarkofag (kista). Mätte nästan 4,5 x 2 meter och var troligen av trä med beslag av järn, som under bronsåldern betraktades som en dyrbar metall.
- 3:17 Hedmarken Den torra Jordansänkan både norr och söder om Döda havet (”Hedmarkshavet”).
- 3:17 Kinneret Gennesarets sjö (formad som en harpa, hebr. kinnór).
- 3:27 Pisga Lägre topp bredvid Nebo (34:1), ca en mil öster om Döda havets nordspets. Härifrån ser man till Hermon i norr, Tabor och Gerissim i nordväst, Olivberget i väst och En-Gedi i sydväst.
5 Mosebok 3
Svenska 1917
3 Sedan vände vi oss åt annat håll och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut i strid mot oss, till Edrei.
2 Men HERREN sade till mig: »Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon.»
3 Så gav HERREN, vår GUD, i vår hand också Og, konungen i Basan, och allt hans folk, och vi slogo honom och läto ingen av dem slippa undan.
4 Och vi intogo då alla hans städer, ingen stad fanns, som vi icke togo ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan.
5 Alla dessa städer voro befästa med höga murar, med portar och bommar. Därtill kom en stor mängd småstäder.
6 Och vi gåvo dem till spillo, likasom vi hade gjort med Sihon, konungen i Hesbon; hela den manliga stadsbefolkningen gåvo vi till spillo, så ock kvinnor och barn.
7 Men all boskapen och rovet från städerna togo vi såsom byte.
8 Från amoréernas två konungar, som härskade på andra sidan Jordan, togo vi alltså då deras land, från bäcken Arnon ända till berget Hermon
9 -- vilket av sidonierna kallas för Sirjon, men av amoréerna kallas för Senir --
10 alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike, i Basan.
11 Ty Og, konungen i Basan, var den ende som fanns kvar av de sista rafaéerna; hans gravkista, gjord av basalt, finnes, såsom känt är, i Rabba i Ammons barns land; den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter längden av en mans underarm.
12 När vi då hade intagit detta land, gav jag den del därav, som sträcker sig från Aroer vid bäcken Arnon, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna.
13 Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam, hela landsträckan Argob, hela Basan; detta kallas rafaéernas land.
14 Jair, Manasses son, fick hela landsträckan Argob, ända till gesuréernas och maakatéernas område, och efter sitt eget namn kallade han landet -- nämligen Basan -- för Jairs byar, såsom det heter ännu i dag.
15 Och åt Makir gav jag Gilead.
16 Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dal, till dalens mitt -- den utgjorde gränsen -- och till bäcken Jabbok, som är Ammons barns gräns,
17 vidare Hedmarken med Jordan, som utgör gränsen, från Kinneret ända till Pisgas sluttningar, på östra sidan.
18 Och jag bjöd eder på den tiden och sade: »HERREN, eder Gud, har givit eder detta land till besittning. Men nu skolen alla I som ären stridbara män draga väpnade åstad i spetsen för edra bröder, Israels barn.
19 Allenast edra hustrur och barn och eder boskap -- jag vet ju att I haven mycken boskap -- må stanna kvar i de städer som jag har givit eder,
20 till dess att HERREN har låtit edra bröder komma till ro, såväl som eder, när också de hava tagit i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva dem på andra sidan Jordan; sedan mån I vända tillbaka till de besittningar jag har givit eder, var och en till sin besittning.»
21 Och jag bjöd Josua på den tiden och sade: »Du har med egna ögon sett allt vad HERREN, eder Gud, har gjort med dessa två konungar. På samma sätt skall HERREN göra med alla riken där du drager fram.
22 Frukten icke för dem, ty HERREN, eder Gud, skall själv strida för eder.»
23 Och på den tiden bad jag till HERREN och sade:
24 »Herre, HERRE, du har begynt att låta sin tjänare se din storhet och din starka hand; ty vilken är den gud i himmelen eller på jorden, som kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du?
25 Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon.»
26 Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: »Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak.
27 Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma.
28 Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser.»
29 Och så stannade vi i dalen mitt emot Bet-Peor.
5 Mosebok 3
Svenska Folkbibeln
Kung Og besegras
3 Sedan vek vi av och drog upp mot Basan. Och Og, kungen i Basan, kom ut med allt sitt folk för att strida mot oss vid Edrei. 2 Men Herren sade till mig: "Var inte rädd för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och hans land. Du skall göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Hesbon." 3 Herren, vår Gud, gav också Og, kungen i Basan, och allt hans folk i vår hand. Vi slog honom och lät ingen överleva. 4 Och vi intog vid den tiden alla hans städer. Det fanns ingen stad som vi inte tog ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan. 5 Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. 6 Vi gav dem till spillo, liksom vi hade gjort med Sichon, kungen i Hesbon. I varje stad gav vi till spillo alla män, kvinnor och barn, 7 men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.
8 Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon 9 - sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. - 10 Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Basan. 11 Ty Og, kungen i Basan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.
Stammarna öster om Jordan
12 Av det land som vi hade erövrat vid den tiden gav jag den del som breder ut sig från Aroer, vid Arnons dalsänka, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna. 13 Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam: hela landsträckan Argob och hela Basan. Detta kallas rafaeernas land. 14 Jair, Manasses son, tog hela landsträckan Argob ända till gesureernas och maakateernas område, och efter sitt eget namn kallade han Basan för Jairs byar, som det heter än i dag. 15 Åt Makir gav jag Gilead. 16 Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dalsänka - gränsen gick mitt i floden - och till Jabboks dalsänka som är ammoniternas gräns, 17 vidare Hedmarken med Jordan som gräns från Kinneret[a] ända till Hedmarkshavet, Salthavet nedanför Pisgas sluttningar öster därom.
18 Jag befallde er på den tiden och sade: " Herren, er Gud, har gett er detta land till besittning. Men nu skall ni, alla tappra stridsmän, beväpna er och gå över i spetsen för era bröder, Israels barn. 19 Men era hustrur och barn och er boskap - jag vet att ni har mycket boskap - skall stanna kvar i de städer som jag har gett er, 20 till dess att Herren har låtit era bröder få ro, liksom ni har fått ro, när också de har tagit i besittning det land som Herren, er Gud, vill ge dem på andra sidan Jordan. Sedan må ni vända tillbaka till de besittningar jag har gett var och en av er."
Mose tillåts inte komma in i Kanaan
21 På den tiden befallde jag Josua och sade: "Du har med egna ögon sett allt vad Herren, er Gud, har gjort med dessa båda kungar. Så skall också Herren göra med alla riken där du drar fram. 22 Var inte rädda för dem, ty Herren, er Gud, skall själv strida för er."
23 På den tiden bad jag så till Herren: 24 "Herre Herre, du har börjat att låta din tjänare se din storhet och din starka hand. Ty vilken gud i himlen eller på jorden kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du? 25 Låt mig nu få gå över dit och se det goda landet på andra sidan Jordan, detta vackra bergiga land, och Libanon."
26 Men Herren hade blivit vred på mig för er skull och han lyssnade inte på mig utan sade till mig: "Det är nog. Tala inte mer till mig om denna sak. 27 Stig upp på toppen av Pisga och lyft upp dina ögon mot väster och norr, mot söder och öster, och se med dina ögon. Ty du skall inte gå över denna Jordan. 28 Anförtro Josua ditt uppdrag och styrk honom och ge honom mod. Ty det är han som skall gå över dit i spetsen för detta folk, och det är han som skall ge dem som arv det land du ser."
29 Vi stannade sedan i dalen mitt emot Bet-Peor.
Footnotes
- 5 Mosebok 3:17 Kinneret Gennesarets sjö.
5 Mosebok 3
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
1-2 Därefter vände vi oss mot kung Og i Basan. Han mobiliserade genast sin armé och anföll oss vid Edrei. Men Herren uppmanade mig att inte vara rädd för honom: 'Allt hans folk och hela hans land tillhör er
3 Herren hjälpte oss att strida mot kung Og och hans folk, och vi dödade dem alla.
4 Sextio av hans städer intog vi, hela området Argob i Basan.
5 Städerna var mycket väl befästa, med höga murar och portar med bommar. Och naturligtvis intog vi också alla obefästa byar som saknade murar.
6 Vi utplånade Basans kungarike på samma sätt som vi hade gjort med kung Sihons kungarike i Hesbon och dödade allt folket; män, kvinnor och barn.
7 Men boskapen och bytet från städerna behöll vi.
8 Nu hade vi tagit de länder i besittning som tillhörde de båda amoreiska kungarna öster om floden Jordan, allt landområde från Arnondalen till berget Hermon.
9 (Sidonierna kallade berget Hermon för Sirion, medan amoreerna kallade det Senir.)
10 Vi intog alla städer på slätten, hela Gilead och hela Basan, ända bort till städerna Silka och Edrei i Ogs rike.
11 (Kung Og i Basan var för övrigt den siste av rafaeerna, jättarna. Hans kista av sten finns bevarad i Rabba, en av amoreernas städer, och den är fyra meter lång och två meter bred.)
Landet delas upp
12 De intagna landområdena gav jag till Rubens och Gads stammar och Manasses stam. Till Rubens och Gads stammar gav jag området som börjar vid Aroer vid floden Arnon, samt halva berget Gilead med dess städer.
13 Manasses stam fick resten av Gilead, hela kung Ogs förra kungarike och hela Argob. (Basan kallas ibland rafaeernas land.)
14 Jair i Manasses stam övertog hela Argob (Basan) till gränserna mot gesureerna och maakateerna. Han gav området namn efter sig själv och kallade det Jairs byar, som det fortfarande heter.
15 Sedan gav jag Gilead till släkten Makir.
16 Rubens och Gads stammar fick området som sträcker sig från floden Jabbok (gränsen till ammoniterna) i Gilead, till gränsen som går mitt i Arnons floddal.
17 De fick också hedlandet Araba, som begränsas av floden Jordan i väster, från Kinneret ända till berget Pisga och Salthavet, som också kallas Hedmarkshavet.
18 Jag påminde Rubens och Gads stammar och Manasses stam om att de inte fick slå sig ner för gott i sina områden. Deras män måste leda de andra stammarna över Jordan, till det land som Herren lovat dem.
19 Jag sa till dem: Era hustrur och barn kan bosätta sig här i städerna som Herren gett er, så att de kan ta hand om boskapen
20 tills ni kommer tillbaka från striden och den seger Herren kommer att ge er och de andra stammarna. När ni intagit landet som Herren, er Gud, har gett er på andra sidan floden Jordan, då kan ni vända tillbaka hit, till ert eget land.
Herren tillåter inte Mose att komma in i landet
21 Sedan sa jag till Josua: Du har sett vad Herren, din Gud, har gjort med de här båda kungarna. Nu ska du göra på samma sätt med alla kungariken på andra sidan Jordan.
22 Var inte rädd för folken där, för Herren, din Gud, ska strida för dig.
23-25 Vid detta tillfälle vände jag mig till Gud och bad: Herre, min Gud, låt mig få gå in i det utlovade landet, detta underbara land som ligger på andra sidan floden Jordan med sina vackra berg, och till Libanon. Jag har börjat förstå din storhet och makt. Vilken annan Gud i himlen eller på jorden har kunnat göra det du har gjort för oss?
26 Men Herren var arg på mig för er skull och ville inte låta mig gå över floden. 'Tala inte mer om det
27 'Gå i stället upp på berget Pisga och se dig omkring åt väster, norr, söder och öster. Därifrån kan du se landet på avstånd, men över Jordan ska du inte komma.
28 Insätt Josua i hans uppgift och uppmuntra honom, för han ska leda folket in i det land du ser från bergets topp.'
29 Då stannade vi kvar i dalen i närheten av Bet-Peor.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica