5 Mosebok 10
Svenska Folkbibeln
De nya stentavlorna
10 På den tiden sade Herren till mig: "Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra, och kom upp till mig på berget. Du skall också göra dig en ark av trä. 2 Och jag skall skriva på tavlorna de ord som stod på de första tavlorna, dem som du slog sönder, och du skall lägga dem i arken."
3 Jag gjorde en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra. Och jag gick upp på berget och hade med mig de båda tavlorna. 4 Han skrev på tavlorna detsamma som var skrivet förra gången: de tio orden som Herren hade talat till er på berget ur elden den dag då ni var samlade där. Och Herren gav dem åt mig. 5 Sedan vände jag om och gick ner från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort, och där fick de ligga, så som Herren hade befallt mig.
Arons död
6 Israels barn bröt upp från Beerot-Bene-Jaakan och kom till Mosera. Där dog Aron och där blev han begravd, och hans son Eleasar blev präst i hans ställe. 7 Därifrån drog de till Gudgoda och från Gudgoda till Jotbata, en trakt rik på vattenbäckar.
Leviterna avskiljs för Herren
8 På den tiden avskilde Herren Levi stam till att bära Herrens förbundsark, till att stå inför Herrens ansikte och göra tjänst inför honom och till att välsigna i hans namn, så som de gör än i dag. 9 Därför fick Levi ingen lott eller arvedel bland sina bröder. Herren är hans arvedel, så som Herren, din Gud, har lovat honom.
10 Jag stannade på berget fyrtio dagar och fyrtio nätter som förra gången, och Herren lyssnade till mig också denna gång. Herren ville inte förgöra dig. 11 Herren sade till mig: "Res dig upp och gå framför folket och låt dem bryta upp, så att de får komma in i och ta i besittning det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem."
Frukta Herren
12 Och nu Israel, vad begär Herren, din Gud, av dig annat än att du fruktar Herren, din Gud, att du vandrar på alla hans vägar, att du älskar honom och att du tjänar Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ, 13 så att du håller Herrens bud och hans stadgar, som jag i dag ger dig för att det skall gå dig väl.
14 Se, himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt som är på den tillhör Herren, din Gud. 15 Ändå var det just dina fäder som Herren fäste sig vid i kärlek. Och er, deras efterkommande, utvalde han bland alla folk, så som det är i dag. 16 Omskär därför ert hjärtas förhud och var inte längre hårdnackade. 17 Ty Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den Gud som är stor och väldig och inger fruktan, som inte är partisk och inte tar mutor. 18 Han skaffar den faderlöse och änkan rätt, han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. 19 Också ni skall älska främlingen för ni har själva varit främlingar i Egyptens land.
20 Herren, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, honom skall du hålla dig till, och vid hans namn skall du avlägga din ed. 21 Han är din berömmelse, han är din Gud, med dig har han gjort de stora gärningar som inger fruktan och som du med egna ögon har sett. 22 När dina fäder drog ner till Egypten var de sjuttio personer, men nu har Herren, din Gud, gjort dig talrik som himlens stjärnor.
5 Mosebok 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Glöm inte att frukta Gud
10 Då sa Herren till mig att hugga ut två nya stentavlor, likadana som de förra, och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä att förvara dem i.
2 Han skulle skriva ner samma budord på tavlorna som stått på dem jag hade slagit sönder, och sedan skulle jag lägga dem i arken.
3 Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor, som var likadana som de första två, och tog dem med upp till Gud på berget.
4 Han skrev på nytt ner de tio budorden och överlämnade tavlorna till mig med samma budord som han gett er inifrån elden tidigare.
5 Sedan kom jag ner igen och lade tavlorna i arken. Där finns de fortfarande, alldeles som Herren har befallt.
6 (Israels folk färdades sedan från Beerot-Jaakan till Mosera, där Aron dog och begravdes. Hans son Eleasar blev näste präst.
7 Sedan färdades de till Gudgoda och därifrån till Jotbata, ett land där floderna hade rikligt med vatten.
8 Det var där Herren avskilde Levi stam att bära arken med Herrens tio budord och att stå framför Herren och tjäna honom och välsigna hans namn, precis som de gör än i dag.
9 Det är därför som Levi stam inte har ett eget område i det utlovade landet som de andra stammarna. Herren hade låtit dem förstå att han själv skulle vara deras arv.)
10 Jag stannade alltså på berget inför Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter, precis som jag hade gjort första gången, och Herren lyssnade på nytt till min vädjan att skona er.
11 Men han sa till mig: 'Gå! Led folket till det land som jag har lovat dess förfäder så att de kan ta det i besittning.'
Glöm inte att lyda Gud
12-13 Och nu, Israel, vad kräver Herren, din Gud, av dig mer än att du lyssnar mycket noga till allt han säger till dig. Du ska lyda de bud jag ger dig från honom i dag och älska honom och tillbe honom av allt ditt hjärta och av all din själ?
14 Jorden och himlen tillhör Herren, din Gud.
15 Ändå kunde han glädja sig över dina förfäder. Han älskade dem så mycket att han utvalde er, deras barn, före alla andra folk, och detta gäller även den dag som idag är.
16 Rena därför era syndiga hjärtan och sluta upp med er envisa hårdhet.
17 Herren, er Gud, är gudars Gud och herrars Herre. Han är den store och mäktige Guden, förskräckelsens Gud, som inte har anseende till personen och inte tar mutor.
18 Han ger rättvisa åt faderlösa och änkor. Han har omsorg om främlingar och ger dem mat och kläder.
19 Ni ska också älska dem som är främlingar bland er, för ni har själva varit främlingar i Egypten.
20 Ni måste respektera Herren, er Gud, tillbe honom, hålla fast vid honom och avlägga eder bara vid hans namn.
21 Han är er lovsång, och han är er Gud, som har gjort underbara ting inför era ögon.
22 När era förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio stycken, men nu har Herren, er Gud gjort er lika många som stjärnorna på himlen!
5 Moseboken 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Två nya stentavlor
(2 Mos 34:1-9)
10 Då sa Herren till mig att hugga ut två nya stentavlor likadana som de förra och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä. 2 På de nya tavlorna skulle han skriva ner samma budord som på de tavlor jag slagit sönder och sedan skulle jag lägga dem i arken. 3 Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor likadana som de förra och tog med mig tavlorna upp på berget. 4 Herren skrev på nytt ner de tio budorden på tavlorna, samma budord som han gett er inifrån elden då ni samlades vid berget. Han överlämnade sedan tavlorna till mig 5 och jag kom ner från berget igen och lade dem i arken som jag hade gjort, alldeles som Herren har befallt och där finns de nu.
6 Israels folk vandrade sedan från Beerot Bene-Jaakan till Mosera. Där dog Aron och begravdes. Hans son Elasar blev präst efter honom.
7 Sedan drog de vidare till Gudgoda och därifrån till Jotvata, ett område med många bäckar. 8 Det var vid den tiden Herren avskilde Levi stam att bära Herrens förbundsark och att stå framför Herren och tjäna honom och uttala välsignelser i hans namn, precis som de gör än idag. 9 Det är därför som Levi stam inte har fått någon egendom eller eget markområde som de andra stammarna. Herren, din Gud, är deras egendom, precis som han har lovat dem.
10 Jag stannade alltså på berget inför Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter på samma sätt som jag hade gjort första gången och Herren lyssnade på nytt till min vädjan, för han ville inte att ni skulle förintas. 11 Herren sa till mig: ”Gå! Led folket till det land som jag med ed har lovat deras förfäder så att de kan ta det i besittning!”
Glöm inte att lyda Gud
12 Och nu Israel, vad kräver Herren, din Gud, av dig mer än att du fruktar Herren, din Gud, så att du alltid vandrar hans vägar att du älskar och tjänar honom av hela ditt hjärta och av hela din själ 13 och att du följer alla de lagar och föreskrifter som jag ger dig idag, allt för ditt eget bästa? 14 Både himlen och jorden och allt som finns på den tillhör Herren, din Gud. 15 Ändå var det just dina förfäder han fäste sig vid i kärlek. Han utvalde er, deras barn, före alla andra folk och detta gäller än idag. 16 Skär därför bort era hjärtans förhud[a] och var inte så motspänstiga!
17 Herren, er Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre. Han är den store och mäktige Guden, den fruktansvärde Guden, som inte har anseende till person och inte tar mutor. 18 Han ger rätt åt den faderlöse och änkan. Han älskar främlingen och ger honom mat och kläder. 19 Därför ska också ni älska främlingar, ni har ju själva varit främlingar i Egypten. 20 Du ska frukta Herren, din Gud, tjäna honom, hålla fast vid honom och svära vid hans namn. 21 Han är din stolthet och han är din Gud, han som har gjort så stora och underbara ting inför dina ögon. 22 När dina förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio personer, men nu har Herren, din Gud, gjort er lika talrika som stjärnorna på himlen.
Footnotes
- 10:16 Att älska Gud och att lyda honom var det viktigaste. Det räckte inte med den yttre omskärelsen (se not till 1 Mos 17:10). Denna gällde dessutom bara männen.
Ponovljeni zakon 10
Biblija: suvremeni hrvatski prijevod
Nove kamene ploče
(Izl 34,1-10)
10 U to mi je vrijeme BOG rekao: »Iskleši dvije kamene ploče, kao što su bile one prve, pa se popni k meni na planinu. Također, napravi i drveni kovčeg. 2 Na ploče ću napisati iste riječi koje su bile na onim prvim pločama, koje si razbio. Zatim ih stavi u kovčeg.«
3 I ja sam napravio kovčeg od bagremovog drva i isklesao dvije kamene ploče poput prijašnjih. Zatim sam se popeo na planinu noseći ih u rukama. 4 BOG je na te ploče napisao isto što i prije: deset zapovijedi, koje vam je bio objavio na planini, iz vatre, onog dana kad ste se ondje okupili. Potom mi je BOG predao ploče, 5 a ja sam sišao s planine i stavio ih u kovčeg koji sam bio napravio. One su još ondje, kao što mi je BOG i zapovjedio.
6 (Izraelci su od bunara, koji pripadaju Jaakanovim potomcima, otišli u Moseru. Ondje je umro Aron te je ondje i sahranjen. Njegov je sin Eleazar naslijedio Aronovu svećeničku službu. 7 Odande su otišli u Gudgodu, a iz Gudgode u Jotbatu, zemlju s puno rijeka. 8 U to je vrijeme BOG odvojio Levijevo pleme da nosi kovčeg BOŽJEG saveza, da stoji pred BOGOM i služi mu, te da blagoslivlja ljude u njegovo ime, kao što to čini i danas. 9 Zbog toga Levijevom plemenu nije dodijeljeno nasljedstvo zemlje kao drugim plemenima. Njegovo je nasljedstvo BOG, kao što mu je tvoj BOG i obećao.)
10 Na planini sam, kao i prvi put, ostao četrdeset dana i četrdeset noći. BOG me je opet čuo i odlučio da vas neće istrijebiti. 11 »Spremi se«, rekao mi je BOG, »i povedi ovaj narod na put, da uđu i zaposjednu zemlju koju sam zakletvom obećao dati njihovim precima.«
Što Bog želi?
12 Dakle, Izraele, što tvoj BOG traži od tebe? Samo da imaš strahopoštovanja prema svome BOGU, da u potpunosti živiš kako on želi[a], da ga voliš i da služiš svome BOGU, svim svojim srcem i svom svojom dušom. 13 BOG želi da se držiš njegovih zapovijedi i uredbi koje ti danas dajem za tvoje dobro. 14 Tvome BOGU pripada nebo i najviša nebesa te zemlja i sve što je na njoj. 15 No BOG je odlučio voljeti vaše pretke pa je između svih naroda izabrao vas, njihove potomke, a tako je i danas.
16 Zato, promijenite svoja srca[b] i prestanite biti tvrdoglavi. 17 Jer, vaš BOG jest Bog nad bogovima i Gospodar nad gospodarima. On je Bog velik, silan i strašan. On nije pristran i ne prima mito. 18 On staje u obranu siročadi i udovica, voli strance i daje im hranu i odjeću. 19 I vi ih trebate voljeti jer ste i sami bili stranci u Egiptu. 20 Imajte strahopoštovanja prema svome BOGU i samo njega štujte. Držite ga se čvrsto i u njegovo se ime zaklinjite. 21 Njega hvalite. On je vaš Bog koji je za vas učinio ona velika i strašna djela što ste ih vidjeli svojim očima. 22 Kad su vaši preci otišli u Egipat, bilo ih je samo sedamdeset, a vaš BOG učinio vas je brojnima poput zvijezda na nebu.
5 Mosebok 10
Svenska 1917
10 På den tiden sade HERREN till mig: »Hugg ut åt dig två stentavlor, likadana som de förra voro, och stig upp till mig på berget; gör dig och en ark av trä.
2 Och sedan jag har skrivit på tavlorna samma ord som stodo på de förra tavlorna, vilka du slog sönder, skall du lägga dem i arken.»
3 Så gjorde jag då en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor, likadana som de förra voro. Och jag steg upp på berget och hade med mig de två tavlorna.
4 Och han skrev på tavlorna detsamma som var skrivet förra gången, de tio ord som HERREN hade talat till eder på berget ur elden, den dag då I voren församlade där. Och HERREN gav dem åt mig.
5 Sedan vända jag mig om och steg ned från berget och lade tavlorna i arken som jag hade gjort, och där fingo de ligga, såsom HERREN hade bjudit mig.
6 Och Israels barn bröto upp från Beerot-Bene-Jaakan och tågade till Mosera. Där dog Aron och blev där också begraven; och hans som Eleasar blev präst i hans ställe.
7 Därifrån bröto de upp och tågade till Gudgoda, och från Gudgoda, och från Gudgoda till Jotbata, en trakt som var rik på vattenbäckar.
8 På den tiden avskilde HERREN Levi stam till att bära HERRENS förbundsark, till att stå inför HERRENS ansikte och göra tjänst inför honom, och till att välsigna i hans namn, såsom den har att göra ännu i dag.
9 Därför fick Levi ingen lott eller arvedel jämte sina bröder. HERREN är hans arvedel, såsom HERREN, din Gud, har sagt honom.
10 Och jag stannade på berget lika länge som förra gången, fyrtio dagar och fyrtio nätter; och HERREN hörde mig också denna gång: HERREN ville icke fördärva mig.
11 Och HERREN sade till mig: »Stå upp och gå åstad framför folket, och låt dem bryta upp, för att de må komma in i och taga i besittning det land som jag med ed har lovat deras fäder att giva dem.»
12 Och nu Israel, var är det som HERREN, din Gud, fordrar av dig annat än att du fruktar HERREN, din Gud, att du alltid vandrar på hans vägar och älskar honom, och att du tjänar HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ,
13 så att du håller HERRENS bud och stadgar, som jag i dag giver dig, på det att det må gå dig väl?
14 Se, HERREN, din Gud, tillhör himlarna och himlarnas himmel, jorden och allt vad därpå är;
15 men allenast vid dina fäder fäste sig HERREN och älskade dem; och han utvalde deras avkomlingar efter dem, han utvalde eder bland alla folk, såsom I nu själva sen.
16 Omskären därför edert hjärtas förhud, och varen icke länge hårdnackade.
17 Ty HERREN, eder Gud, är gudarnas Gud och herrarnas Herre, den store, den väldige och fruktansvärde Guden, som icke har anseende till personen och icke tager mutor;
18 som skaffar den faderlöse och änkan rätt, och som älskar främlingen och giver honom mat och kläder.
19 Därför skolen också I älska främlingen; I haven ju själva varit främlingar i Egyptens land.
20 HERREN, din Gud, skall du frukta, honom skall du tjäna, och till honom skall du hålla dig, och vid hans namn skall du svärja.
21 Han är ditt lov, och han din Gud, som har gjort med dig de stora och underbara gärningar som du med egna ögon har sett.
22 Sjuttio personer voro dina fäder, som drogo ned till Egypten, men nu har HERREN, din Gud, gjort dig talrik såsom himmelens stjärnor.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Biblija: suvremeni hrvatski prijevod (SHP) © 2019 Bible League International