(A) Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. (B) Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. (C) Du ska binda dem[a] som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna.[b] Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

Varning för olydnad

10 (D) När Herren din Gud låter dig komma in i det land som han med ed lovade dina fäder Abraham, Isak och Jakob att ge dig, med stora och vackra städer som du inte har byggt, 11 (E) och hus fulla med allt gott som du inte har fyllt, och uthuggna brunnar som du inte har huggit ut, och vingårdar och olivlundar som du inte har planterat – när du då äter och blir mätt 12 ska du se till att du inte glömmer Herren som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

13 (F) Herren din Gud ska du vörda, honom ska du tjäna[c], och i hans namn ska du ge din ed. 14 Ni ska inte följa andra gudar, någon gud som dyrkas av de folk som bor runt omkring er, 15 (G) för Herren din Gud är en nitisk Gud i din mitt. Se därför till att inte Herren din Guds vrede blir upptänd mot dig och han utrotar dig från jordens yta.

16 (H) Ni ska inte fresta Herren er Gud,[d] så som ni frestade honom i Massa[e]. 17 Ni ska troget hålla Herren er Guds bud och de vittnesbörd och stadgar som han har gett dig. 18 Du ska göra det som är rätt och gott i Herrens ögon, så att det går väl för dig och du får komma in och ta i besittning det goda land som Herren med ed har lovat dina fäder. 19 Han ska driva bort alla dina fiender för dig, så som Herren har lovat.

20 (I) När din son i framtiden frågar dig: Vad betyder de vittnesbörd, stadgar och bud som Herren vår Gud har gett er? 21 då ska du svara honom: Vi var faraos slavar i Egypten, men med stark hand förde Herren oss ut ur Egypten. 22 Och Herren gjorde stora och ödeläggande tecken och under i Egypten på farao och hela hans hus inför våra ögon. 23 Men oss förde han ut därifrån för att leda oss in i och ge oss det land som han med ed hade lovat våra fäder. 24 Herren befallde oss att följa alla dessa stadgar och frukta Herren vår Gud, så att det alltid går väl för oss och han bevarar oss vid liv, så som han gjort till denna dag. 25 Det ska vara vår rättfärdighet, att vi noga följer alla dessa bud inför Herren vår Guds ansikte så som han har befallt oss.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:8 binda dem   Denna vers ligger till grund för bruket med tefillin, judiska böneremmar (se Matt 23:5) med kapslar där 2 Mos 13:1-16 och 5 Mos 6:4-9, 11:13-21 står skrivna.
  2. 6:8 på din panna   Ordagrant: ”mellan dina ögon”.
  3. 6:13 tjäna   Annan översättning: ”tillbe”. Citeras av Jesus i Matt 4:10, Luk 4:8.
  4. 6:16 inte fresta Herren er Gud   Dvs påfresta hans tålamod. Citeras av Jesus i Matt 4:7, Luk 4:12.
  5. 6:16 Massa   Betyder ”prövning”, en plats nära Refidim i Sinaiöknen. Se 2 Mos 17:7, Ps 95:8f.

Du ska ständigt tänka på[a] de bud som jag ger dig idag. Du ska inpränta dem hos dina barn. Tala om dem både när du är hemma och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Bind dem som ett tecken på din hand och bär dem på din panna.[b] Skriv dem på dörrkarmarna till ditt hus och på dina stadsportar.[c]

10 När Herren, din Gud, har lett dig in i det land han med ed lovade dina förfäder Abraham, Isak och Jakob, när han har gett dig stora, vackra städer som du inte har byggt, 11 välfyllda hus som du inte har fyllt, brunnar som du inte har grävt och vingårdar och olivträd som du inte har planterat, när du har ätit dig mätt, 12 se då till att du inte glömmer Herren, som ledde dig ut ur slaveriet i Egypten.

13 Det är Herren, din Gud, du ska frukta och tjäna och det är vid hans namn du ska avlägga ed. 14 Ni ska inte följa någon annan gud, ingen av grannfolkens gudar, 15 för Herren, din Gud, som bor ibland er är en svartsjuk Gud. Hans vrede kan väckas mot dig och utplåna dig från jordens yta. 16 Sätt inte Herren, er Gud, på prov så som ni gjorde i Massa.[d] 17 Lyd noga alla de bud, befallningar och föreskrifter som Herren, er Gud, har gett dig. 18 Gör det som är rätt och gott i Herrens ögon, så kommer allt att gå väl för dig och du kan tåga in och ta det goda land i besittning som Herren med ed lovade dina förfäder. 19 Han ska då driva ut alla dina fiender, så som han har sagt.

20 När ditt barn i framtiden frågar dig: ”Vad är meningen med alla de befallningar, föreskrifter och stadgar som Herren, vår Gud, har gett er?” 21 ska du berätta för honom: ”Vi var faraos slavar i Egypten och Herren ledde oss ut ur Egypten med väldig makt 22 och genom att inför våra ögon göra stora och fruktansvärda tecken och under mot Egypten och farao och allt hans folk. 23 Han förde oss ut ur Egypten och ledde oss hit för att ge oss det land som han med ed hade lovat våra förfäder. 24 Herren har befallt oss att följa alla dessa lagar och frukta honom, för att det ska gå oss väl och han ska kunna bevara oss vid liv, precis som han hittills har gjort. 25 Om vi följer hela denna lag som Herren, vår Gud, har befallt oss att hålla, kommer vi att vara rättfärdiga[e] inför honom.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:6 Mer ordagrant lägga på hjärtat; hjärtat betraktades som säte för människans intellektuella, medvetna liv.
  2. 6:8 Se not till 2 Mos 13:9.
  3. 6:9 Symboliskt eller bokstavligt, för att visa vilken Gud man tillber i huset eller i staden.
  4. 6:16 Se 2 Mos 17:1-7.
  5. 6:25 Relationen till Gud forsätter att vara god. Man har inte dragit på sig någon oförsonlig skuld.

21 (A) Bär dem alltid
        bundna vid ditt hjärta,
    fäst dem vid din hals.
22 (B) Låt dem leda dig när du går,
    vaka över dig när du ligger
        och tala till dig när du vaknar.

23 (C) Budet är en lykta
        och undervisningen ett ljus,
    förmanande tillrättavisning
        är en väg till livet.
24 (D) De ska bevara dig
        från den onda kvinnan[a],
    från den främmandes hala tunga.
25 Ha inte begär i ditt hjärta
        till hennes skönhet
    och låt henne inte fånga dig
        med sina blickar,
26 för en prostituerad
        kan ta din sista brödbit,
    men en gift kvinna
        jagar din dyrbara själ[b].
27 Kan man bära eld i sin famn
    utan att kläderna blir brända?
28 Eller kan man gå på glödande kol
    utan att fötterna blir svedda?
29 Så går det den
        som går in till sin nästas hustru,
    ingen som rör henne
        blir ostraffad.

30 Föraktar man inte[c] tjuven som stjäl
    för att äta sig mätt
        när han är hungrig?
31 (E) Blir han ertappad
        får han betala sjufalt[d]
    och ge ifrån sig allt han har
        i sitt hus.
32 Den som begår äktenskapsbrott
        saknar vett,
    den som gör så fördärvar sitt liv.
33 Plåga och skam är vad han vinner,
    hans vanära utplånas aldrig,
34 (F) för mannens vrede är svartsjuk,
    han skonar inte på hämndens dag.
35 Han tar inte emot
        några försoningsgåvor,
    han bryr sig inte om
        dina stora mutor.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:24 den onda kvinnan   Annan översättning: ”din nästas hustru”.
  2. 6:26 jagar din dyrbara själ   Äktenskapsbrott är en synd som straffades med döden (5 Mos 22:22).
  3. 6:30 Föraktar man inte   Annan översättning: ”Man föraktar inte”.
  4. 6:31 sjufalt   Symbolisk förstärkning (jfr Matt 18:21). Tjuvar bötade normalt mindre än så (jfr Luk 19:8).

21 Bind dem för alltid vid ditt hjärta
    och fäst dem kring din hals.
22 De ska leda dig när du går,
    vaka över dig när du sover
    och tala till dig när du vaknar.
23 Budet är en lampa och undervisningen ett ljus,
    en förmanande tillrättavisning är livets väg.
24 Den skyddar dig för en ond kvinna,
    för den främmande kvinnans smicker.
25 Känn inget begär efter hennes skönhet
    och låt dig inte fångas av hennes blickar.
26 En prostituerad kan kosta dig din sista brödbit,
    och en gift kvinna är ute efter ditt liv.[a]
27 Kan en man hålla eld i sin famn
    utan att det tar eld i kläderna?
28 Kan han gå över glödande kol
    utan att bränna fötterna?
29 Så går det för den som är otrogen med en annan mans hustru.
    Den som rör henne kommer inte att bli ostraffad.
30 Man föraktar inte en tjuv,
    om han stjäl för att stilla sin hunger.[b]
31 Om han blir ertappad får han betala tillbaka sjufalt
    och lämna ifrån sig allt han äger i sitt hus.
32 Den som begår äktenskapsbrott saknar vett.
    Han fördärvar sig själv.
33 Plåga och skam är vad han får,
    hans vanära utplånas aldrig.
34 Kvinnans make är ursinnig av svartsjuka
    och visar ingen barmhärtighet när han hämnas.
35 Han godtar ingen ersättning,
    han accepterar inga gåvor.

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:26 Grundtextens satskonstruktion är svår och innebörden därför något osäker.
  2. 6:30 Eller: Föraktar man inte en tjuv som stjäl…?