Hjärtligt kär har jag dig,
    Herre min styrka,
^3 (B) Herre mitt bergfäste,
        min borg och min räddare,
    min Gud, min klippa
        och min tillflykt,
    min sköld och min frälsnings horn^[a],
        mitt värn!
^4 (C) Jag ropar till Herren,
        den högt lovade,
    och jag blir frälst från mina fiender.

^5 (D) Dödens band omgav mig,
    fördärvets strömmar
        skrämde mig,
⁶ dödsrikets band omslöt mig,
    dödens snaror mötte mig.
^7 (E) I min nöd åkallade jag Herren,
        jag ropade till min Gud.
    Från sitt tempel
        hörde han min röst,
    mitt rop till honom
        nådde hans öron.

^8 (F) Då skakade jorden och bävade,
        bergens grundvalar darrade,
    de skakade av hans brinnande
        vrede.
^9 (G) Rök steg ur hans näsa
        och förtärande eld ur hans mun,
    det gnistrade av glöd från honom.
¹⁰ Han sänkte himlen och steg ner
    med mörka moln under sina fötter,
^11 (H) han red på keruben och flög,
    han svävade fram
        på vindens vingar.
^12 (I) Han gjorde mörker till sitt skydd,
    till sin hydda runt omkring honom:
        mörka vatten, tjocka moln.
¹³ Ur glansen framför honom
    bröt molnen fram
        med hagel och glödande kol.
^14 (J) Herren dundrade i himlen,
    den Högste höjde sin röst
        med hagel och glödande kol^[b].
^15 (K) Han sköt sina pilar
        och skingrade dem,
    blixtar i mängd och förvirrade dem.
¹⁶ Flodbäddar blev synliga,
        jordens grundvalar blottades
    för din tillrättavisning, Herre,
        för din vredes stormvind.

^17 (L) Han räckte sin hand från höjden
        och grep tag i mig,
    han drog mig upp
        ur de väldiga vattnen.
^18 (M) Han räddade mig
        från min mäktige fiende,
    från dem som hatade mig
        och var starkare än jag.
^19 (N) De anföll mig på min olyckas dag,
    men Herren var mitt stöd.
²⁰ Han förde mig ut på rymlig plats,
    han räddade mig
        eftersom han älskar mig.

^21 (O) Herren var god mot mig
        efter min rättfärdighet,
    han lönade mig
        efter mina händers renhet,
²² för jag har hållit mig
        på Herrens vägar
    och inte avfallit
        från min Gud.
²³ Jag har haft alla hans domar
        för ögonen
    och inte avvisat hans stadgar.
^24 (P) Jag har varit fullkomlig
        inför honom
    och aktat mig för synd.
^25 (Q) Därför har Herren lönat mig
    efter min rättfärdighet,
        efter mina händers renhet
            inför hans ögon.

²⁶ Mot den trogne är du trofast,
    mot den fullkomlige
        är du fullkomlig.
^27 (R) Mot den rene är du ren,
    men mot den falske är du vrång.
^28 (S) Ja, du frälser ett förtryckt folk,
    men stolta ögon ödmjukar du.
^29 (T) Du låter min lampa brinna klart,
    Herren min Gud
        lyser upp mitt mörker.
^30 (U) Med dig slår jag ner en armé^[c],
    med min Gud stormar jag murar.

^31 (V) Guds väg är fullkomlig,
        Herrens ord är rent.
    Han är en sköld
        för alla som flyr till honom.
^32 (W) Vem är Gud förutom Herren,
    vem är en klippa utom vår Gud?

^33 (X) Gud, du rustar mig med kraft
    och gör min väg fullkomlig,
³⁴ du gör mina fötter
        som hindens
    och ställer mig på mina höjder.
^35 (Y) Du lär mina händer att strida,
    mina armar att spänna
        kopparbågen.
^36 (Z) Du ger mig din frälsnings sköld,
    din högra hand
        stöder mig.
    Din ödmjukhet gör mig stor.
^37 (AA) Du gör plats för mina steg
        där jag går,
    mina fötter vacklar inte.

³⁸ Jag förföljde mina fiender
        och hann upp dem,
    jag vände inte
        förrän jag gjort slut på dem.
^39 (AB) Jag krossade dem
        så att de inte kunde resa sig,
    de föll under mina fötter.
⁴⁰ Du rustade mig med kraft
        för striden,
    du böjde mina motståndare
        under mig.
⁴¹ Mina fiender drev du på flykten
        för mig,
    dem som hatade mig
        förintade jag.
^42 (AC) De ropade,
        men ingen räddare fanns,
    till Herren,
        men han svarade dem inte.
⁴³ Jag malde dem
        till stoft för vinden,
    jag slängde ut^[d] dem
        som smuts på gatan.

^44 (AD) Du räddade mig
        ur folkets strider,
    du satte mig till huvud
        över hednafolk,
    folk som jag inte kände
        blev mina tjänare.
^45 (AE) Så snart de hörde om mig
        lydde de mig,
    främlingar kröp för mig.
⁴⁶ Främlingarnas mod
        vissnade bort,
    bävande lämnade de sina fästen.

⁴⁷ Herren lever!
    Lovad är min klippa,
        upphöjd är min frälsnings Gud!
^48 (AF) Gud, du har gett mig hämnd
    och lagt folken under mig.
⁴⁹ Du har befriat mig
        från mina fiender,
    du har upphöjt mig
        över mina motståndare
    och räddat mig från våldsmän.
^50 (AG) Därför vill jag tacka dig
        bland hednafolken, Herre,
    och lovsjunga ditt namn,^[e]
51 (AH) för du ger stora segrar
        till din kung
    och visar nåd mot din smorde,
    mot David och hans ätt^[f]
        till evig tid.

¹⁰ Alla hednafolk omringade mig,
    men i Herrens namn
        avvärjde jag^[c] dem.
¹¹ De omringade mig
        och inringade mig,
    men i Herrens namn
        avvärjde jag dem.
¹² De omringade mig som bin,
        men slocknade som eld i törne.
    I Herrens namn
        avvärjde jag dem.

¹³ De stötte mig hårt
        för att få mig på fall,
    men Herren hjälpte mig.
^14 [d]Herren är min styrka
        och min lovsång,
    han blev min frälsning.

^15 [e]Fröjderop om frälsning
        hörs i de rättfärdigas hyddor:
    "Herrens högra hand
        gör mäktiga ting!
¹⁶ Herrens högra hand upphöjer^[f],
    Herrens högra hand
        gör mäktiga ting!"
^17 [g]Jag ska inte dö,
    utan leva och förkunna
        Herrens gärningar.
¹⁸ Hårt har Herren tuktat mig,
    men han utlämnade mig inte
        åt döden.

^19 [h]Öppna för mig
        rättfärdighetens portar,
    jag vill gå in genom dem
        och tacka Herren.
²⁰ Detta är Herrens port,
    de rättfärdiga går in genom den.
²¹ Jag tackar dig
        för att du svarade mig
    och blev min frälsning.
^22 [i]Stenen som husbyggarna
        förkastade
    har blivit en hörnsten.^[j]
23 Herren har gjort den till detta,
    underbart är det i våra ögon.

^24 [k]Detta är dagen
        som Herren har gjort,^[l]
    låt oss jubla och glädjas i dag^[m]!
²⁵ O, Herre, fräls^[n]!
    O, Herre, ge framgång!
^26 [o]Välsignad är han
        som kommer i Herrens namn!
    Vi välsignar er från Herrens hus.^[p]
27 [q]Herren är Gud,
        och han gav oss ljus.
    Ordna er i högtidsled
        med lövrika kvistar
            fram till altarets horn.^[r]

^28 [s]Du är min Gud,
        jag vill tacka dig.
    Min Gud, jag vill upphöja dig.
^29 [t]Tacka Herren, för han är god,
    evig är hans nåd.

¹⁰ Vem bland er fruktar Herren
        och hör hans tjänares röst?
    Även om han vandrar i mörkret
        och inte ser någon ljusning,
    ska han förtrösta på Herrens namn
        och stödja sig på sin Gud.