Förnyelse av förbundet

29 (A) Dessa är orden i det förbund som Herren befallde Mose att sluta med Israels barn i Moabs land, förutom det förbund som han hade slutit med dem vid Horeb.

(B) Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Ni har sett allt som Herren har gjort inför era ögon i Egyptens land med farao och alla hans tjänare och hela hans land, (C) de stora prövningar som du med egna ögon har sett, de stora tecknen och undren. (D) Men ännu till denna dag har Herren inte gett er hjärtan till att förstå, ögon till att se och öron till att höra. (E) Jag ledde er i öknen i fyrtio år. Era kläder blev inte utslitna på er, inte heller sandalerna på dina fötter. Ni fick inte bröd att äta och inte vin[a] eller starka drycker att dricka, för att ni skulle veta att jag är Herren er Gud.

(F) Och när ni kom till denna plats, drog Sichon, kungen i Heshbon, och Og, kungen i Bashan, ut till strid mot oss, men vi slog dem. (G) Vi intog deras land och gav det till arvedel åt rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam. (H) Ni ska därför hålla detta förbunds ord och följa dem, för att ni ska ha framgång i allt ni gör.

10 Ni står i dag alla inför Herren er Gud: era huvudmän, era stammar, era äldste och era förmän, alla män i Israel, 11 era barn och hustrur, främlingen som är hos dig i ditt läger, din vedhuggare såväl som din vattenbärare, 12 för att träda in i Herren din Guds förbund, det edsförbund som Herren din Gud i dag sluter med dig. 13 (I) Han vill i dag upphöja dig så att du ska vara hans folk och han din Gud, så som han har sagt dig och så som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob. 14 Och det är inte bara med er som jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund, 15 utan både med dem som i dag står här med oss inför Herren vår Gud och med dem som inte är här med oss i dag.

16 Ni vet själva hur vi bodde i Egyptens land och hur vi drog fram genom de hednafolks länder som ni nu har lämnat. 17 Ni såg deras vidrigheter och deras eländiga avgudar av trä och sten, silver och guld, som fanns hos dem. 18 (J) Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren vår Gud för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, 19 så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det ska gå väl för honom där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet, för då ska hela landet, både vått och torrt, förgås. 20 (K) Herren ska inte vara villig att förlåta honom. Herrens vrede och lidelse ska då vara som en rykande eld mot den mannen, och varje förbannelse som är uppskriven i denna bok kommer att vila på honom, och Herren ska utplåna hans namn under himlen. 21 Herren ska avskilja honom från alla Israels stammar och låta honom drabbas av olycka, enligt alla förbannelserna i det förbund som är uppskrivet i denna lagbok.

22 Det kommande släktet, era barn som växer upp efter er, och främlingen som kommer från ett avlägset land ska se detta lands plågor och de sjukdomar som Herren slagit landet med. 23 (L) Hela landet ska vara förbränt med svavel och salt, det kan inte besås eller ge någon gröda och ingen växtlighet kan skjuta upp – en ödeläggelse som när Herren i sin vrede och harm ödelade Sodom och Gomorra[b], Adma och Sebojim. 24 (M) Alla folk ska då säga: ”Varför har Herren gjort så mot detta land? Varför brinner hans vrede så starkt?”

25 Och man ska svara: ”Därför att de övergav det förbund som Herren, deras fäders Gud, slöt med dem när han förde dem ut ur Egyptens land. 26 De gick bort och tjänade andra gudar och tillbad dem, gudar som de inte kände och som han inte hade tilldelat dem. 27 Därför upptändes Herrens vrede mot detta land, så att han lät varje förbannelse som är uppskriven i denna bok komma över det. 28 Och Herren ryckte upp dem ur deras land med vrede och harm och stor förtörnelse och förkastade dem till ett annat land, så som nu har skett.”

29 (N) Det fördolda hör Herren vår Gud till. Men det uppenbarade gäller för oss och våra barn till evig tid, för att vi ska följa alla ord i denna lag.

Notas al pie

  1. 29:6 bröd … vin   Dåtidens stapelföda (jfr t ex Klag 2:12). I stället fick de manna och vatten (8:15f).
  2. 29:23 ödelade Sodom och Gomorra   Se 1 Mos 14. Adma och Sebojim var grannstäder (1 Mos 14:8).

Mose bekräftar förbundet med Herren

29 Det var på Moabs slätter som Herren gav Mose dessa föreskrifter som tillägg till det förbund han ingick med Israels folk vid berget Horeb.

2-3 Mose sammankallade hela Israel och sa till dem:Ni har med era egna ögon sett de stora plågor och väldiga under som Herren lät komma över Farao och hans folk i Egypten.

Men ännu har Herren inte gett er hjärtan som förstår, ögon som ser och öron som hör!

I fyrtio år har Gud lett er genom öknen utan att era kläder och skor slitits ut.

Ni åt inget bröd och drack inget vin eller andra jästa drycker. Han lät er gå igenom allt detta för att ni skulle förstå att Herren är er Gud, och att han har omsorg om er.

När vi kom hit drog kung Sihon från Hesbon och kung Og från Basan ut för att strida mot oss, men vi besegrade dem.

Vi tog deras länder och gav dem åt Rubens och Gads stammar och åt Manasses stam.

Om ni följer allt i det här förbundet, så ska ni få framgång i allt vad ni gör.

10 Ni allesammans, ledare, domare, tjänstemän och alla andra män, står i dag inför Herren, er Gud,

11 tillsammans med barn och hustrur och de främlingar som bor hos er och hugger er ved och bär ert vatten.

12 Ni står här för att ingå ett förbund med Herren, er Gud, ett förbund som han upprättar här i dag.

13 Han vill i dag bekräfta att ni är hans folk och att han är er Gud, alldeles som han lovade era förfäder Abraham, Isak och Jakob.

14-15 Detta förbund gäller inte bara för er, som står här inför honom i dag, utan också för alla kommande generationer i Israel.

16 Ni vet hur vi hade det i Egypten och hur vi har tagit oss hit.

17 Ni har sett deras hedniska avgudar av trä, sten, silver och guld.

18 Se till att inte någon enda av er, man eller kvinna, familj eller stam i Israel, vänder sig bort från Herren, vår Gud, och tillber dessa andra folks gudar, för då planteras en rot som kommer att ge bitter och giftig frukt.

19 Det är lätt hänt att en sådan person tänker: 'Jag ska nog lyckas bra, även om jag går min egen väg!'

20 Men Herren kommer inte att tillåta något sådant! Hans vrede mot den mannen kommer att vara fruktansvärd. Och alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok kommer att vila tungt på honom, och Herren ska utplåna hans namn under himlen.

21 Herren ska skilja den mannen från alla stammar i Israel, och över honom ska han låta alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok komma.

22 Sedan ska era barn och kommande generationer, och även främlingar som färdas förbi, se landets förödelse och de plågor Herren har sänt över det.

23 De kommer att se att hela landet blivit förvandlat till svavel och salt, ett förbränt ödeland som inte blivit besått, som inte bär några skördar och som inte har någon växtlighet, precis som Sodom och Gomorra, Adma och Seboim, som Herren fördärvade i sin vrede.

24 'Varför har Herren gjort så med sitt land?' ska folket fråga. 'Varför visar han denna glödande vrede?'

25 Då ska de få till svar: 'Därför att ni bröt det förbund som Herren, era förfäders Gud, ingick med era förfäder när han ledde dem ut ur Egypten.'

26 De tillbad nämligen andra gudar och handlade tvärt emot hans uttryckliga befallning.

27 Det är därför som Herren upptänts av en sådan vrede mot landet och låtit alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok drabba dem.

28 I sin vrede ryckte han upp dem ur deras eget land och förskingrade dem till länder, där de bor än i dag!

29 Det finns hemligheter som Herren, er Gud, ännu inte har uppenbarat för oss, men det som han har uppenbarat är det meningen att vi och våra barn alltid ska lyda.