23 (A) De drog upp till Negev och kom till Hebron. Där bodde Ahiman, Sheshaj och Talmaj, Anaks avkomlingar. – Hebron byggdes sju år före Soan[a] i Egypten. –

Read full chapter

Footnotes

  1. 13:23 Soan   Stad i östra Nildeltat där israeliterna hade bott (Ps 78:12).

10 (A) Och Juda gick mot de kananeer som bodde i Hebron – som förr hette Kirjat-Arba – och slog Sheshaj, Ahiman och Talmaj.

Otniel intar Debir

11 (B) Därifrån gick de mot invånarna i Debir – som tidigare hette Kirjat-Sefer. 12 Och Kaleb sade: ”Den som besegrar Kirjat-Sefer och intar det ska jag ge min dotter Aksa till hustru.” 13 Otniel, son till Kalebs yngre bror Kenas, intog staden, och Kaleb gav honom sin dotter Aksa till hustru.

14 När hon kom till honom övertalade hon honom att begära mark av hennes far. Hon steg ner från åsnan och Kaleb sade till henne: ”Vad vill du?” 15 Hon svarade: ”Låt mig få en avskedsgåva[a]. Eftersom du har gett mig Negevöknen[b], så låt mig få vattenkällor.” Kaleb gav henne då de övre och de nedre källorna.

Juda intar de södra delarna

16 (C) Barnen till keniten, Moses svärfar, hade kommit upp från Palmstaden[c] med Juda barn till Juda öken söder om Arad. Där bosatte de sig bland folket. 17 (D) Men Juda drog ut med sin bror Simeon, och de slog kananeerna som bodde i Sefat och vigde staden åt förintelse. Så fick den namnet Horma.[d] 18 Juda intog Gaza med dess område, Ashkelon med dess område och Ekron med dess område. 19 (E) Herren var med Juda, och de erövrade bergsbygden. Men de kunde inte driva bort dem som bodde i dalbygden, eftersom de hade järnbeslagna[e] stridsvagnar. 20 (F) Och de gav Hebron åt Kaleb, som Mose hade lovat, och han drev bort Anaks tre söner därifrån.

21 (G) Men jebusiterna som bodde i Jerusalem[f] blev inte fördrivna av Benjamins barn. Därför bodde jebusiterna kvar bland Benjamins barn i Jerusalem, som de gör än i dag.

Efraim och Manasse intar Betel

22 Och Josefs hus drog upp till Betel, och Herren var med dem. 23 (H) De spejade vid Betel, den stad som förr hette Luz. 24 Då fick spejarna se en man komma ut ur staden, och de sade till honom: ”Visa oss var vi kan ta oss in i staden, så ska vi visa barmhärtighet mot dig.” 25 Han visade dem en väg in i staden, och de slog staden med svärd. Men mannen och hela hans släkt lät de gå. 26 (I) Han gav sig av till hetiternas land, där han byggde en stad som han gav namnet Luz, som den heter än i dag.

Folk som israeliterna inte fördrev

27 (J) Men Manasse intog inte Bet-Shan eller Taanak eller Dor eller Jibleam eller Megiddo eller deras underlydande orter, utan kananeerna kunde hålla sig kvar där i landet. 28 När israeliterna blev starkare tvingade de kananeerna att arbeta åt dem, men de drev inte bort dem.

29 (K) Efraim drev inte heller bort kananeerna som bodde i Gezer, utan kananeerna bodde kvar bland dem i Gezer.

30 Sebulon drev inte undan invånarna i Kitron eller invånarna i Nahalol, utan kananeerna bodde kvar bland dem men tvingades arbeta för dem.

31 Asher drev inte bort invånarna i Acko eller invånarna i Sidon, inte heller dem i Ahlab, Aksib, Helba, Afik och Rehob. 32 Alltså bodde asheriterna bland kananeerna, landets invånare, eftersom de inte fördrev dem.

33 Naftali drev inte bort invånarna i Bet-Shemesh, inte heller invånarna i Bet-Anat, utan bodde bland kananeerna, landets invånare. Men invånarna i Bet-Shemesh och Bet-Anat tvingades arbeta för dem.

34 Amoreerna trängde undan Dans barn till bergsbygden, för de tillät dem inte att komma ner till dalbygden. 35 Och amoreerna kunde hålla sig kvar i Har-Heres, Ajalon och Shaalbim. Men Josefs barns hand blev tung över dem så att de tvingades arbeta för dem.

36 Amoreernas område sträckte sig från Skorpionhöjden, från Sela och vidare uppåt.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:15 avskedsgåva   Ordagrant: ”välsignelse”.
  2. 1:15 du har gett mig Negevöknen   Annan översättning: ”du har gift bort mig till Negevöknen”.
  3. 1:16 Palmstaden   Jeriko (5 Mos 34:3).
  4. 1:17 Horma   Betyder ”förintelse”. Platsen hade härjats även på Moses tid (4 Mos 21:3).
  5. 1:19 järnbeslagnastridsvagnar   En vagn förstärkt med järnbeslag och vassa piggar var ett fruktat ramningsredskap. Järn användes under domartiden men blev vanligt först under 1100-talet f Kr.
  6. 1:21 jebusiterna som bodde i Jerusalem   I Amarnabreven från denna tid vädjar Jerusalems hedniske kung Abdi-Heba till farao om militär hjälp mot ”habiru” (troligen hebreerna).