4 Mosebok 30

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Regler angående givna löften

^1-3 Sedan sammankallade Mose ledarna för stammarna och talade till dem: Herren har befallt, att när någon avlägger ett löfte till Herren, vare sig det gäller att göra någonting eller att upphöra göra någonting, så får det löftet inte brytas. Den som har avlagt löftet måste till varje pris hålla det.

⁴ Om en ung kvinna lovar Herren att göra eller inte göra något,

⁵ och om hennes far hör henne utan att invända något, måste hon hålla sitt löfte.

⁶ Men om fadern förbjuder henne att uppfylla löftet blir hon fri från det. Herren befriar henne från löftet på grund av faderns ingripande.

⁷ Om hon avlägger ett löfte och sedan gifter sig,

⁸ och hennes man får reda på löftet och inte säger något samma dag han får höra det, så ska hennes löfte gälla.

⁹ Men om hennes man vägrar att acceptera hennes löfte ska det upphävas, och Herren ska befria henne från det.

¹⁰ Men om kvinnan är änka eller frånskild måste hon infria sitt löfte.

¹¹ Om hon är gift och bor i sin makes hus när hon avlägger löftet,

¹² och han hör det utan att reagera, så ska löftet gälla.

¹³ Men om han vägrar att acceptera det den första dagen han hör talas om det, är hennes löfte upphävt, och Herren befriar henne från det.

¹⁴ Hennes man ska alltså antingen bekräfta hennes löfte eller förklara det ogiltigt,

¹⁵ men om han inte säger något den första dagen, har han därmed accepterat det.

¹⁶ Om han väntar mer än en dag är det för sent, och straffet för löftesbrottet kommer också över honom.

¹⁷ Detta är de befallningar som Herren gav Mose och som ska gälla mellan man och hustru och mellan far och dotter.