”Levi stam ska du föra hit och låta dem stå inför prästen Aron för att betjäna honom. De ska utföra det som åligger honom och hela församlingen inför uppenbarelsetältet genom att göra tjänst vid tabernaklet. Och de ska ha vården om uppenbarelsetältets alla tillbehör och iaktta det som åligger Israels barn genom att tjänstgöra vid tabernaklet. (A) Du ska ge leviterna åt Aron och hans söner. De ska ges åt honom[a] som en gåva från Israels barn. 10 (B) Men Aron och hans söner ska du sätta till att ansvara för prästtjänsten. Om någon främmande inkräktar på den ska han dödas.”

11 Herren sade till Mose: 12 (C) ”Se, jag har själv bland Israels barn tagit ut leviterna i stället för alla förstfödda bland Israels barn, alla som öppnar moderlivet. Leviterna ska tillhöra mig, 13 (D) för alla förstfödda tillhör mig. Den dag jag slog allt förstfött i Egyptens land helgade jag åt mig allt förstfött i Israel, både bland människor och boskap. De tillhör mig. Jag är Herren.”

14 Herren talade till Mose i Sinai öken. Han sade: 15 ”Mönstra Levi barn efter deras familjer och släkter. Alla av manligt kön som är en månad eller äldre ska du räkna.” 16 Mose mönstrade dem enligt Herrens ord så som han hade blivit befalld.

17 (E) Och detta är Levis söner, de hette: Gershon, Kehat och Merari.

18 Detta är namnen på Gershons söner efter sina släkter: Libni och Shimei.

19 Kehats söner efter sina släkter var Amram och Jishar, Hebron och Ussiel.

20 Meraris söner efter sina släkter var Mahli och Mushi. Dessa var leviternas släkter efter deras familjer.

21 Från Gershon härstammade libniternas släkt och shimeiternas släkt. Dessa var gershoniternas släkter. 22 De som mönstrades, när man räknat in alla av manligt kön från en månad och uppåt, var 7 500. 23 Gershoniternas släkter hade sitt läger bakom tabernaklet, västerut. 24 Furste för gershoniternas stamfamilj var Eljasaf, Laels son. 25 Gershons barn skulle vid uppenbarelsetältet ansvara för tabernaklet och tältet med dess överdrag, och för draperiet framför ingången till uppenbarelsetältet, 26 förgårdens omhängen och draperiet framför ingången till förgården som omgav tabernaklet och altaret, dessutom för alla tältlinor och allt arbete som hörde till detta.

27 Från Kehat härstammade amramiternas släkt, jishariternas släkt, hebroniternas släkt och ussieliternas släkt. Dessa var kehatiternas släkter. 28 När man räknade alla av manligt kön från en månad och uppåt var de 8 600. Dessa skulle ansvara för de heliga föremålen.

29 Kehatiternas släkter hade sitt läger vid södra sidan av tabernaklet. 30 Ledare för de kehatitiska släkternas stamfamilj var Elisafan, Ussiels son. 31 De skulle ansvara för arken, bordet, ljusstaken, altarna och de tillbehör till de heliga föremålen som användes vid tjänsten, likaså draperiet och allt arbete med det. 32 Men högste ledare för alla leviterna var Eleasar, prästen Arons son. Han hade tillsyn över dem som ansvarade för helgedomen och dess skötsel.

33 Från Merari härstammade mahliternas släkt och mushiternas släkt. Dessa var merariternas släkter. 34 De mönstrade, när man räknat in alla av manligt kön från en månad och uppåt, var 6 200. 35 Ledare för de meraritiska släkternas stamfamilj var Suriel, Abihails son. De hade sitt läger vid norra sidan av tabernaklet. 36 Och Meraris barn fick till uppgift att ha vården om brädorna till tabernaklet, dess tvärstänger, stolpar och fotstycken och om alla dess tillbehör – allt arbete med dessa föremål, 37 likaså om stolparna till förgården runt omkring med deras fotstycken, pluggar och linor.

38 Mitt för tabernaklet på framsidan, mitt för uppenbarelsetältet österut, hade Mose och Aron och hans söner sitt läger. På Israels barns vägnar var de ansvariga för vården av helgedomen. Men om någon främmande kom nära det heliga, skulle han dödas.

39 De mönstrade leviterna, som Mose och Aron på Herrens befallning mönstrade efter deras släkter, alla av manligt kön som var en månad eller äldre, utgjorde tillsammans 22 000.

40 Herren sade till Mose: ”Mönstra alla förstfödda av manligt kön bland Israels barn, alla som är en månad eller äldre, och räkna antalet namn. 41 Och ta ut åt mig leviterna – för jag är Herren – i stället för alla förstfödda bland Israels barn, och leviternas boskap i stället för allt förstfött bland Israels barns boskap.”

42 Mose mönstrade alla förstfödda bland Israels barn, så som Herren hade befallt honom. 43 Och de förstfödda av manligt kön, varje namn räknat av de mönstrade från en månad och uppåt, var 22 273.

44 Och Herren sade till Mose: 45 ”Ta ut leviterna i stället för allt förstfött bland Israels barn och leviternas boskap i stället för deras boskap. Leviterna ska tillhöra mig. Jag är Herren.

46 (F) Men för att lösa de 273 personer av Israels barns förstfödda som överstiger leviternas antal, 47 ska du ta fem siklar silver[b] per person. Du ska ta upp dem efter helgedomssikelns[c] vikt, sikeln räknad till tjugo gera. 48 Dessa pengar ska du ge åt Aron och hans söner till lösen för de övertaliga bland dem.”

49 Mose tog lösensumman från de övertaliga, när man räknade dem som var lösta genom leviterna. 50 Av Israels barns förstfödda tog han emot pengarna, 1 365 siklar[d] efter helgedomssikelns vikt. 51 Och Mose gav lösensumman åt Aron och hans söner, efter Herrens ord och befallning till Mose.

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:9 honom   Andra handskrifter: ”mig”.
  2. 3:47 fem siklar silver   Ca 50 gram, en halv årslön (jfr Dom 17:10).
  3. 3:47 helgedomssikeln   Troligen en gällande auktoritativ vikt i templet (jfr 3 Mos 19:36). Dess exakta vikt är inte känd men uppskattas till mellan 10-11,5 gram.
  4. 3:50 1365 siklar   Ca 14 kg silver.

(A) Om Levi sade han:
    Dina tummim[a] och dina urim[b]
        tillhör din trogne
    som du prövade i Massa,
        som du kämpade med
    vid Meribas vatten,
(B) han som sade om sin far och sin mor:
    ’Jag ser dem inte’,
        som inte ville kännas vid
            sina bröder[c]
    eller veta av sina barn,
        för de tog vara på ditt ord
            och höll ditt förbund.
10 De ska lära Jakob dina förordningar
        och Israel din lag.
    De ska bära fram rökelse
        för din näsa[d]
    och heloffer på ditt altare.
11 Välsigna, o Herre, hans kraft,
        låt hans händers verk behaga dig.
    Krossa höfterna
        på hans motståndare
    så att hans fiender
        inte kan resa sig.

12 Om Benjamin sade han:
    Herrens älskade
        ska bo i trygghet hos honom
            som alltid skyddar honom.
    Mellan hans höjder ska han bo.

13 Om Josef sade han:
    Må hans land
        bli välsignat av Herren
    med himlens ädlaste gåvor,
        med dagg,
    med gåvor från djupet
        som ligger där nere,
14 med solens finaste skördar
    och månvarvens finaste frukter,
15 med de uråldriga bergens
        yppersta skatter
    och de eviga höjdernas
        finaste frukt,
16 (C) med jordens finaste frukt
        och all dess fullhet,
    med nåd från honom
        som bodde i busken[e].
    Låt detta komma
        över Josefs huvud,
    över hjässan på fursten
        bland bröder.
17 (D) Härlig är den förstfödde
    bland hans tjurar,
        som vildoxens är hans horn.
    Med dem stångar han folken,
        också dem som bor
            vid jordens ändar.
    Sådana är Efraims tiotusenden,
        sådana Manasses tusenden.

18 Om Sebulon sade han:
    Gläd dig, Sebulon, när du drar ut,
        och du Isaskar i dina tält.
19 De bjuder in folk till sitt berg,
        där offrar de rätta offer,
    för de suger till sig havens rikedom
        och skatter dolda i sanden.

20 Om Gad sade han:
    Lovad är han
        som gav rymligt land åt Gad!
    Han bor som en lejonhona
        och krossar både arm och hjässa.
21 (E) Han utsåg den bästa delen
        åt sig själv,
    för där var hans
        härskarlott förvarad.
    När folkets huvudmän
        kom samman,
    utförde han Herrens rätt
        och hans domar med Israel.

22 Om Dan sade han:
    Dan är ett ungt lejon
        som rusar ner från Bashan.[f]

23 Om Naftali sade han:
    Naftali har fått riklig nåd
        och full välsignelse av Herren.
    Väster och söder
        ska du ta i besittning.

24 Om Asher sade han:
    Välsignad bland söner
        är Asher.
    Må han bli älskad av sina bröder
        och doppa sin fot i olja.
25 Av järn och koppar
    ska dina reglar vara,
        och som dina dagar din kraft.

26 Ingen är som Jeshuruns Gud,
    han som far fram på himlen
        till din hjälp,
    på skyarna i sitt majestät.
27 (F) En tillflykt är han, urtidens Gud,
    och här nere råder
        hans eviga armar.
    Han ska jaga fienderna framför dig
        och säga: Förgör dem!
28 (G) Så ska Israel bo i trygghet,
    Jakobs källa lämnas ifred
        i ett land med säd och vin,
    under en himmel
        som dryper av dagg.
29 Salig är du, Israel.
        Vem är som du?
    Du är ett folk
        som har sin räddning i Herren.
    Han är din skyddande sköld,
        ditt ärorika svärd.
    Dina fiender ska krypa för dig,
        och du ska gå fram
            över deras höjder.

Read full chapter

Footnotes

  1. 33:8 Dina tummim   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”Ge Levi dina tummim”.
  2. 33:8 tummim … urim   Två stenar, kanske ljus och mörk, som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning (4 Mos 27:21, 1 Sam 28:6, Ords 16:33).
  3. 33:9 inte ville kännas vid sina bröder   Vid Guds straffdom efter guldkalven (se 4 Mos 32:27).
  4. 33:10 för din näsa   Annan översättning (så Septuaginta): ”för din vrede” (jfr 4 Mos 16:46).
  5. 33:16 bodde i busken   Den brinnande busken där Gud uppenbarade sig för Mose (2 Mos 3).
  6. 33:22 Bashan   Golanhöjderna. Dan flyttade senare till området nordväst om Bashan (se Dom 18).