^12 (A) Men Herren sade till Mose och Aron: ”Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon, ska ni inte få föra in denna församling i det land som jag gett dem.”

^13 (A) Men när du har sett det ska också du samlas till ditt folk, liksom din bror Aron, ¹⁴ för ni var upproriska mot mitt ord i öknen Zin^[a] när församlingen tvistade med mig. Ni höll mig inte helig inför deras ögon vid vattnet, Meribas vatten vid Kadesh i öknen Zin.”

¹⁵ Mose talade till Herren. Han sade: ¹⁶ ”Må Herren, den Gud som råder över anden i allt kött, sätta en man över församlingen ^17 (B) som kan gå i spetsen för dem när de drar ut och kommer tillbaka, och som kan vara deras ledare och anförare så att Herrens församling inte blir som får utan herde.” ^18 (C) Herren svarade Mose: ”Ta Josua, Nuns son, en man som har Anden^[b], och lägg din hand på honom. ¹⁹ Du ska ställa honom inför prästen Eleasar och hela församlingen och insätta honom i hans tjänst inför deras ögon. ²⁰ Ge honom något av din auktoritet så att hela Israels församling lyder honom. ^21 (D) Han ska stå inför prästen Eleasar, som genom urims dom^[c] ska hämta svar åt honom inför Herrens ansikte. Efter hans ord ska de dra ut och efter hans ord komma tillbaka, han själv och alla Israels barn med honom, hela församlingen.”

²² Mose gjorde som Herren hade befallt honom. Han tog Josua och förde fram honom inför prästen Eleasar och hela församlingen. ²³ Och Eleasar lade sina händer på honom och insatte honom i hans tjänst, så som Herren hade sagt genom Mose.

^26 (A) Men Herren hade blivit vred på mig för er skull, och han lyssnade inte på mig utan sade till mig: ”Det är nog. Tala inte mer till mig om denna sak. ^27 (B) Stig upp på toppen av Pisga^[a] och lyft upp dina ögon mot väster och norr, mot söder och öster. Se med dina ögon, för du ska inte gå över denna Jordan. ^28 (C) Anförtro Josua ditt uppdrag och styrk honom och ge honom mod. Det är han som ska gå över dit i spetsen för detta folk, och han ska ge dem i arv det land du ser.”

²⁹ Vi stannade sedan i dalen mitt emot Bet-Peor.

^21 (A) Herren blev vred på mig för er skull och svor att jag inte skulle gå över Jordan och inte komma in i det goda land som Herren din Gud vill ge dig till arvedel.

^4 (A) Och Herren sade till honom: ”Detta är det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob när jag sade: Åt dina efterkommande ska jag ge det. Jag har låtit dig se det med dina ögon, men dit in ska du inte komma.”

⁵ Och Herrens tjänare Mose dog där i Moabs land, så som Herren hade sagt. ^6 (B) Han begravde honom i dalen i Moabs land, mitt emot Bet-Peor. Men till denna dag har ingen fått veta var hans grav finns. ^7 (C) Mose var hundratjugo år när han dog^[a]. Hans ögon var inte skumma, hans livskraft inte försvunnen. ^8 (D) Israels barn sörjde Mose på Moabs hedar under trettio dagar. Sedan var gråtens dagar i sorgetiden efter Mose slut.

^9 (E) Josua, Nuns son, var fylld med vishetens ande, eftersom Mose hade lagt sina händer på honom. Och Israels barn lydde honom och gjorde som Herren hade befallt Mose.

^10 (F) I Israel uppstod ingen mer profet som Mose, som Herren kände ansikte mot ansikte – ¹¹ inte om man tänker på alla de tecken och under som Herren sände honom att göra i Egyptens land för farao och alla hans tjänare och hela hans land, ¹² och på all den väldiga kraft och alla de stora och förunderliga gärningar som han gjorde inför hela Israel.