Selofhads döttrar

27 Döttrarna till Selofhad trädde fram. Selofhad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Döttrarna hette Mahla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. De stod nu inför Mose och prästen Eleasar, furstarna och hela menig-heten vid ingången till uppenbarelsetältet och sade: "Vår far dog i öknen, men han tillhörde inte den hop som rotade sig samman mot Herren, Koras hop, utan han dog genom egen synd, och han hade inga söner. Varför skall vår fars namn avlägsnas ur hans släkt därför att han inte hade någon son? Ge oss nu en besittning bland vår fars bröder."

Mose bar fram deras sak inför Herrens ansikte. Och Herren sade till Mose: "Selofhads döttrar har talat rätt. Du skall ge dem en arvsbesittning bland deras fars bröder genom att låta deras fars arvedel gå över till dem. Du skall säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, skall ni låta hans arvedel gå över till hans dotter. Men om han inte har någon dotter, skall ni ge hans arvedel åt hans bröder. 10 Har han inte några bröder, skall ni ge hans arvedel åt hans fars bröder. 11 Men om hans far inte har några bröder, skall ni ge hans arvedel åt närmaste släkting som då skall ta den i besittning. Detta skall vara en laglig rätt för Israels barn, så som Herren har befallt Mose."

Josua förordnas att efterträda Mose

12 Herren sade till Mose: "Stig upp på Abarimberget och se det land som jag har givit åt Israels barn. 13 Men när du har sett det, skall också du samlas till ditt folk, liksom din bror Aron. 14 Ty ni var upproriska mot mitt ord i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig. Ni höll mig inte helig inför deras ögon vid vattnet, Meribas vatten vid Kadesh i öknen Sin."

15 Mose talade till Herren. Han sade: 16 "Må Herren, den Gud som råder över anden i allt kött, sätta en man över menigheten, 17 som kan gå i spetsen för dem när de drar ut eller vänder åter, och som kan vara deras ledare och anförare, så att Herrens menighet inte blir som får utan herde." 18 Herren svarade Mose: "Tag Josua, Nuns son, en man med ande,[a] och lägg din hand på honom. 19 Du skall ställa honom inför prästen Eleasar och hela menigheten, och insätta honom i hans tjänst inför deras ögon. 20 Ge honom något av din auktoritet, så att hela Israels menighet lyder honom. 21 Han skall stå inför prästen Eleasar, som genom urims dom[b] skall hämta svar åt honom inför Herrens ansikte. Efter hans ord skall de dra ut och efter hans ord vända åter, han själv och alla Israels barn med honom, hela menigheten."

22 Mose gjorde som Herren hade befallt honom. Han tog Josua och förde honom fram inför prästen Eleasar och hela menigheten, 23 och Eleasar lade sina händer på honom och insatte honom i hans tjänst, så som Herren hade sagt genom Mose.

Footnotes

  1. 4 Mosebok 27:18 med ande Annan översättning: "som har Anden".
  2. 4 Mosebok 27:21 urims dom Se not till 2 Mos 28:30.

27 Och Selofhads döttrar trädde fram Selofhads, som var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir son till Manasse, av Manasses, Josefs sons, släkter. Och hans döttrar hette Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa.

Dessa kommo nu inför Mose och prästen Eleasar och stamhövdingarna och hela menigheten, vid ingången till uppenbarelsetältet, och sade:

»Vår fader har dött i öknen, men han var icke med i den hop som rotade sig samman mot HERREN, Koras hop, utan han dog genom egen synd, och han hade inga söner.

Icke skall nu vår faders namn utplånas ur hans släkt för det att han icke hade någon son? Giv åt oss en besittning ibland vår faders bröder.»

och Mose bar fram deras sak inför HERREN.

Då talade HERREN till Mose och sade:

»Selofhads döttrar hava talat rätt. Du skall giva också dem en arvsbesittning bland deras faders bröder genom att låta deras faders arvedel övergå till dem.

Och till Israels barn skall du tala och säga: När någon dör utan att efterlämna någon son, skolen I låta hans arvedel övergå till hans dotter.

Men om han icke har någon dotter, så skolen I giva hans arvedel åt hans bröder.

10 Har han icke heller några bröder, så skolen I giva hans arvedel åt hans faders bröder.

11 Men om hans fader icke har några broder, så skolen I giva hans arvedel åt närmaste blodsförvant inom hans släkt, och denne skall då taga den i besittning.» Detta skall vara en rättsstadga för Israels barn, såsom HERREN har bjudit Mose.

12 Och HERREN sade till Mose: »Stig upp här på Abarimberget, så skall du få se det land som jag har givit åt Israels barn.

13 Men när du har sett det, skall också du samlas till dina fäder, likasom din broder Aron har blivit samlad till sina fäder;

14 detta därför att I, i öknen Sin, när menigheten tvistade med mig, voren gensträviga mot min befallning och icke villen hålla mig helig genom att skaffa fram vatten inför deras ögon.» Detta gällde Meribas vatten vid Kades, i öknen Sin.

15 Och Mose talade till HERREN och sade:

16 »Må HERREN, den Gud som råder över allt kötts anda, sätta en man över menigheten,

17 som kan gå i spetsen för dem, när de draga ut eller vända åter, och som kan vara deras ledare och anförare, så att icke HERRENS menighet kommer att likna får som icke hava någon herde.»

18 HERREN svarade Mose: »Tag till dig Josua, Nuns son, ty han är en man i vilken ande är, och lägg din hand på honom.

19 Och för honom fram inför prästen Eleasar och hela menigheten, och insätt honom i hans ämbete inför deras ögon,

20 och lägg något av din värdighet på honom, för att Israels barns hela menighet må lyda honom.

21 Och hos prästen Eleasar skall han sedan hava att inställa sig, för att denne genom urims dom må hämta svar åt honom inför HERRENS ansikte. Efter hans ord skola de draga ut och vända åter, han själv och alla Israels barn med honom, hela menigheten.»

22 och Mose gjorde såsom HERREN hade bjudit honom; han tog Josua och förde honom fram inför prästen Eleasar och hela menigheten.

23 Och denne lade sina händer på honom och insatte honom i hans ämbete, såsom HERREN hade befallt genom Mose.