Add parallel Print Page Options

10 Och HERREN talade till Mose och sade:

»Gör dig två trumpeter av silver; i drivet arbete skall du göra dem. Dessa skall du bruka, när menigheten skall sammankallas, och när lägren skola bryta upp.

När man stöter i dem båda, skall hela menigheten församla sig till dig, vid ingången till uppenbarelsetältet.

Men när man stöter allenast i den ena, skola hövdingarna, huvudmännen för Israels ätter, församla sig till dig.

Och när I blåsen en larmsignal, skola de läger bryta upp, som ligga österut.

Men när I blåsen larmsignal för andra gången, skola de läger bryta upp, som ligga söderut. När lägren skola bryta upp, skall man blåsa larmsignal,

men när församlingen skall sammankallas, skolen I icke blåsa larmsignal, utan stöta i trumpeterna.

Och Arons söner, prästerna, äro de som skola blåsa i trumpeterna. Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte.

Och om I, i edert land, dragen ut till strid mot någon eder ovän som angriper eder, så skolen I blåsa larmsignal med trumpeterna; härigenom skolen I då bringas i åminnelse inför HERRENS, eder Guds, ansikte, och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender.

10 Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse inför eder Guds ansikte. Jag är HERREN, eder Gud.»

11 I andra året, i andra månaden, på tjugonde dagen i månaden höjde sig molnskyn från vittnesbördets tabernakel.

12 Då bröto Israels barn upp från Sinais öken och tågade från lägerplats till lägerplats; och molnskyn stannade i öknen Paran.

13 Och när de nu första gången bröto upp, efter HERRENS befallning genom Mose,

14 var Juda barns läger under sitt baner det första som bröt upp, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Naheson, Amminadabs son.

15 Och anförare för den här som utgjordes av Isaskars barns stam var Netanel, Suars son.

16 Och anförare för den här som utgjordes av Sebulons barns stam var Eliab, Helons son.

17 Därefter, sedan tabernaklet hade blivit nedtaget, bröto Gersons barn och Meraris barn upp och buro tabernaklet.

18 Därefter bröt Rubens läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisur, Sedeurs son.

19 Och anförare för den här som utgjordes av Simeons barns stam var Selumiel, Surisaddais son.

20 Och anförare för den här som utgjordes av Gads barns stam var Eljasaf, Deguels son.

21 Därefter bröto kehatiterna upp och buro de heliga tingen, och de andra satte upp tabernaklet, innan dessa hunno fram.

22 Därefter bröt Efraims barns läger upp under sitt baner, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Elisama, Ammihuds son.

23 Och anförare för den här som utgjordes av Manasse barns stam var Gamliel, Pedasurs son.

24 Och anförare for den här som utgjordes av Benjamins barns stam var Abidan, Gideonis son.

25 Därefter bröt Dans barns läger upp under sitt baner, såsom eftertrupp i hela lägertåget, häravdelning efter häravdelning; och anförare för denna här var Ahieser, Ammisaddais son.

26 Och anförare för den här som utgjordes av Asers barns stam var Pagiel, Okrans son.

27 Och anförare för den här som utgjordes av Naftali barns stam var Ahira, Enans son.

28 I denna ordning bröto Israels barn upp, häravdelning efter häravdelning. Och de bröto nu upp.

29 Och Mose sade till Hobab, som var son till midjaniten Reguel, Moses svärfader: »Vi bryta nu upp och tåga till det land om vilket HERREN har sagt: 'Det vill jag giva eder.' Följ du med oss, så vilja vi göra dig gott, ty HERREN har lovat Israel vad gott är.

30 Men han svarade honom: »Jag vill icke följa med, utan jag vill gå hem till mitt land och till min släkt.»

31 Då sade han: »Ack nej, övergiv oss icke. Du vet ju bäst var vi kunna lägra oss i öknen; bliv du därför nu vårt öga.

32 Om du följer med oss, skola vi låta också dig få gott av det goda som HERREN gör mot oss.

33 Så bröto de upp och tågade från HERRENS berg tre dagsresor. Och HERRENS förbundsark gick framför dem tre dagsresor, för att utse viloplats åt dem.

34 Och HERRENS molnsky svävade över dem om dagen, när de bröto upp från sitt lägerställe.

35 Och så ofta arken bröt upp, sade Mose: »Stå upp, HERRE; må dina fiender varda förskingrade, och må de som hata dig fly för ditt ansikte.»

36 Och när den sattes ned, sade han: »Kom tillbaka, HERRE, till Israels ätters mångtusenden.»

Silvertrumpeterna

1-2 Herren sa till Mose: Gör två trumpeter av hamrat silver. De ska användas när folket ska sammankallas eller för att ge signal när lägret ska brytas.

När båda trumpeterna ljuder ska folket veta att de ska samlas vid ingången till tabernaklet.

Men om man enbart blåser i den ena, är det bara ledarna för stammarna i Israel som ska komma till dig.

5-7 Olika trumpetsignaler behövs för att skilja mellan när folket ska samlas och när det är dags att bryta upp och dra vidare. Då första signalen för uppbrott ljuder, ska stammarna som slagit läger på östra sidan om tabernaklet ge sig av. Vid nästa signal är det dags för stammarna på södra sidan att gå.

Det är bara prästerna som har tillåtelse att blåsa i trumpeterna, och detta är en bestående lag som ska följas från generation till generation.

När ni kommer fram till det utlovade landet och drar ut i strid mot era fiender, ska Gud höra er och rädda er från era fiender, när ni blåser en larmsignal med dessa trumpeter.

10 Använd dem också under era fester och vid de årliga högtiderna och i början av varje månad. Ja, ni ska blåsa i dem när ni kommer med era brännoffer och tackoffer, och då ska Gud bli påmind om sitt förbund med er. För jag är Herren, er Gud.

11 Molnet lyfte från tabernaklet den tjugonde dagen i andra månaden, under det andra året efter att Israel hade lämnat Egypten.

12 Israeliterna lämnade då Sinai öken och följde molnet tills det stannade i öknen Paran.

13 Detta var deras första förflyttning sedan de tagit emot de instruktioner för resan som Herren gett Mose.

En bra början

14 Främst i ledet fanns Judas stam, grupperad bakom sitt banér och anförd av Naheson, Amminadabs son.

15 Därefter kom Isaskars stam, anförd av Netanel, Suars son,

16 och Sebulons stam, anförd av Eliab, Helons son.

17 Sedan kom männen från Gersons och Meraris avdelningar, som bar det nermonterade tabernaklet på sina axlar.

18 Rubens avdelning under sitt banér kom sedan med Elisur, Sedeurs son, som anförare.

19 Därefter kom Simeons stam under Selumiel, Surisaddais son,

20 och Gads stam anförd av Eljasaf, Deguels son.

21 Därnäst kom kehatiterna, som bar på de heliga tillbehören i tabernaklet. Tabernaklet skulle redan vara på sin nya plats när de kom fram.

22 Efter dem kom Efraims stam under sitt banér, anförd av Elisama, Ammihuds son;

23 Manasses stam, anförd av Gamliel, Pedasurs son,

24 och Benjamins stam, anförd av Abidan, Gideonis son.

25 Sist av alla, med sitt banér i spetsen, kom Dans stam, anförd av Ahieser, Ammisaddais son.

26 Asers stam anfördes av Pagiel, Okrans son,

27 och Naftalis stam av Ahira, Enans son.

28 Det var i denna ordning stammarna avtågade.

29 En dag sa Mose till sin svåger Hobab, son till Josefs svärfar, midjaniten Reguel: Äntligen är vi på väg till det utlovade landet. Kom med oss så ska vi behandla dig väl, för Herren har gett Israel underbara löften!

30 Men hans svåger svarade: Nej jag måste vända tillbaka hem till mitt eget land och min egen släkt.

31 Stanna hos oss, vädjade Mose. Du känner till vägarna i öknen och kommer att bli till god hjälp för oss.

32 Om du följer med, ska du få vara med och dela på allt det goda som Herren gör för oss.

33 Med Herrens ark längst fram vandrade de i tre dagar sedan de hade lämnat berget Sinai, för att komma fram till nästa plats där de skulle stanna.

34 Det var dag när de började sin vandring med molnet framför sig i skyn.

35 Varje gång arken bröt upp, utropade Mose: Stå upp, Herre, och förskingra dina fiender. Låt dem fly för dig!

36 Och när arken sattes ner, sa han: Vänd tillbaka, Herre, till Israels oräkneliga tusenden.