Add parallel Print Page Options

Den som officiellt uppmanas vittna om vad han hört och vet men vägrar och därigenom syndar, blir skyldig. Den som rör vid något som är orent, till exempel ett orent dött djur vare sig det är vilt eller tamt eller något småkryp, blir oren även om han inte märker när han rör vid det och är således skyldig. Den som utan att märka det rör vid något orent från en människa bär på skuld så snart han märker att han har rört vid detta.

Om någon avlägger ett löfte utan att tänka sig för vare sig det gäller en god eller dålig sak, vad man nu än tanklöst kan svära, är han skyldig när han inser sitt lättvindiga löfte. Var och en som är skyldig i någon sak ska bekänna sin synd och som offer för sin synd bära fram ett får eller en get av honkön till Herren. Prästen ska så skaffa försoning åt honom för hans synd.

Om han inte har råd med ett sådant djur, ska han ta två turturduvor eller två unga duvor till Herren en som syndoffer och en som brännoffer. Han ska ge dem till prästen som ska offra den första som syndoffer. Han ska vrida nacken av den utan att skilja huvudet från kroppen. Sedan ska han stänka en del av syndoffrets blod på sidan av altaret och resten ska pressas ut vid foten av altaret. Detta är ett syndoffer. 10 Därefter ska han offra den andra duvan som ett brännoffer på föreskrivet sätt. På så sätt ska prästen skaffa försoning åt honom för hans synd och han får förlåtelse.

11 Om han inte ens har råd med två turturduvor eller två unga duvor, får han som syndoffer i stället ta tre och en halv liter fint mjöl. Han får inte blanda det med olja eller lägga rökelse på det eftersom det är ett syndoffer. 12 Han ska ge det till prästen och denne ska ta en handfull av det som ett påminnelseoffer och bränna det på altaret tillsammans med Herrens eldoffer. Det är ett syndoffer. 13 På så sätt ska prästen skaffa försoning åt honom för den av dessa synder som han begått och han ska få förlåtelse. Resten av offret ska tillhöra prästen precis som när det gäller matoffer.’ ”

Skuldoffret

14 Herren sa till Mose: 15 ”Om någon handlar trolöst och syndar genom att ouppsåtligt orena det som är helgat åt Herren, ska han bära fram en felfri bagge som skuldoffer[a] till Herren efter ett värde bestämt i silver efter tempelvikt. Det är ett skuldoffer. 16 Han ska ersätta det han försummat av det heliga och lägga därtill tjugo procent. Han ska ge det till prästen och prästen ska skaffa försoning åt honom med baggen som skuldoffer och han får förlåtelse.

17 När någon syndar utan att veta det och bryter mot något av Herrens bud och gör något som inte är tillåtet, blir han skyldig och ansvarig för det. 18 Han ska komma till prästen med en felfri bagge från småboskapen eller dess värde som skuldoffer. Prästen ska skaffa försoning åt honom för hans oavsiktliga, omedvetna synd och han får förlåtelse. 19 Det här är ett skuldoffer för mannen är skyldig inför Herren.”

Footnotes

  1. 5:15 Skillnaden mellan skuldoffer och syndoffer är oklar.

Syndoffer för olika förseelser

Om någon hör edsförpliktelsen och kan vittna om något som han själv sett eller på annat sätt fått reda på, men inte berättar det, då syndar han och bär på missgärning. (A) Eller om någon utan att märka det rör vid något orent, antingen den döda kroppen av ett orent vilddjur eller den döda kroppen av ett orent boskapsdjur eller den döda kroppen av något slags orent smådjur, så blir han oren genom det och drar på sig skuld. Eller om han utan att märka det rör vid en människas orenhet, vad det än är som kan orena, och han sedan får veta det, så drar han på sig skuld. Eller om någon utan att märka det tanklöst avlägger en ed med sina läppar – att göra ont eller gott, vad man än i tanklöshet kan styrka med en ed – och han sedan kommer till insikt om vad han gjort, så har han dragit på sig skuld i något av dessa avseenden. Då ska han, när han dragit på sig skuld i något av dessa fall, bekänna den synd han har begått. Som offer för sin synd ska han föra fram åt Herren ett hondjur av småboskapen, antingen ett tacklamm eller en killing, till syndoffer. Och prästen ska bringa försoning för honom för hans synd.

Men om han inte har råd med ett sådant djur, ska han som offer för sin synd bära fram åt Herren två turturduvor eller två unga duvor, en till syndoffer och en till brännoffer. (B) Han ska bära fram dem till prästen, som först ska offra den som är avsedd till syndoffer. Han ska vrida huvudet av den invid halsen, men utan att ta bort det, och han ska stänka något av syndoffrets blod på altarets sida. Men resten av blodet ska kramas ut vid foten av altaret. Det är ett syndoffer. 10 Den andra duvan ska han offra som brännoffer på föreskrivet sätt. När prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått, får han förlåtelse.

11 Men om han inte har råd med två turturduvor eller två unga duvor, ska han som offer för sin synd bära fram en tiondels efa fint mjöl[a] till syndoffer. Men han ska inte hälla någon olja på mjölet eller lägga någon rökelse[b] på det, eftersom det är ett syndoffer. 12 Han ska bära fram det till prästen, och prästen ska ta en handfull av det till påminnelseoffer och bränna det på altaret, ovanpå Herrens eldsoffer. Det är ett syndoffer. 13 Och när prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått i något av dessa avseenden, får han förlåtelse. Resten ska tillhöra prästen liksom vid matoffret.

Skuldoffret

14 Herren talade till Mose. Han sade: 15 Om någon av misstag begår en trolös handling genom att undanhålla något som är helgat åt Herren, ska han som skuldoffer föra fram åt Herren en felfri bagge av småboskapen efter det värde du bestämmer i silver, ett visst antal siklar efter helgedomssikelns[c] vikt. 16 Han ska ersätta det han har undanhållit av det helgade och lägga till en femtedel. Detta ska han ge åt prästen, och när prästen bringar försoning för honom genom skuldofferbaggen får han förlåtelse.

17 Om någon syndar utan att veta det och bryter mot något Herrens bud och gör sådant som inte får göras, drar han på sig skuld och bär på missgärning. 18 Han ska som skuldoffer föra fram till prästen en felfri bagge av småboskapen efter det värde du bestämmer. Och när prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått av misstag och utan att veta det får han förlåtelse. 19 Det är ett skuldoffer, eftersom han har dragit på sig skuld inför Herren.

Footnotes

  1. 5:11 en tiondels efa fint mjöl   Ca 2,2 liter.
  2. 5:11 olja … rökelse   Undveks vid syndoffer eftersom olja var ett uttryck för glädje (2:2, Jes 61:3).
  3. 5:15 helgedomssikeln   Troligen en gällande auktoritativ vikt i templet (jfr 19:36). Dess exakta vikt är inte känd men uppskattas till mellan 10-11,5 gram.

At kung ang sinoman ay magkasala, sa pagkarinig niya ng tinig ng pautos, sa paraang siya'y saksi maging kaniyang nakita o nalaman, kung hindi niya ihayag, ay siya nga ang magtataglay ng kasamaan niya.

O kung ang sinoman ay nakahipo ng alinmang bagay na karumaldumal, maging bangkay ng ganid na karumaldumal, o ng bangkay na hayop na karumaldumal, o ng bangkay ng umuusad na karumaldumal, at nalihim sa kaniya, at siya'y maging karumaldumal, ay magiging makasalanan nga siya:

O kung siya'y nakahipo ng karumaldumal ng tao, maging anomang karumaldumal niyaon na ikinapaging karumaldumal niya, at nalihim sa kaniya; pagka nalaman niya ay magiging makasalanan nga siya:

O kung ang sinoma'y sumumpa ng kaniyang mga labi ng walang dilidili na gumawa ng masama o gumawa ng mabuti, maging anoman na sinasalita ng tao na walang dilidili na kaakbay ang sumpa, at sa kaniya'y nalihim; pagka nalaman niya yaon, ay magiging makasalanan nga siya sa isa sa mga bagay na ito:

At mangyayari, na pagka siya'y magiging makasalanan sa isa sa mga bagay na ito, ay kaniyang isasaysay yaong kaniyang ipinagkasala:

At dadalhin niya sa Panginoon ang handog niya dahil sa pagkakasala, dahil sa kasalanang pinagkasalahan niya, ay isang babae na kinuha sa kawan, isang kordero o isang kambing na pinakahandog dahil sa kasalanan; at itutubos sa kaniya ng saserdote tungkol sa kaniyang kasalanan.

At kung ang kaniyang kaya ay hindi sapat upang magdala ng isang kordero, ay magdadala nga siya sa Panginoon, na pinakahandog niya sa pagkakasala, dahil sa ipinagkasala niya, ng dalawang batobato o ng dalawang inakay ng kalapati: ang isa'y pinakahandog dahil sa kasalanan at ang isa'y pinakahandog na susunugin.

At sila'y dadalhin niya sa saserdote, na ang ihahandog nito na pinakahandog dahil sa kasalanan, ay ang una at pupugutin ang ulo sa leeg, nguni't hindi papaghihiwalaying bigla:

At magwiwisik siya ng dugo ng handog dahil sa kasalanan sa ibabaw ng gilid ng dambana; at ang labis sa dugo ay pipigain sa paanan ng dambana: handog nga dahil sa kasalanan.

10 At ihahandog niya ang ikalawa na pinakahandog na susunugin ayon sa alituntunin: at itutubos sa kaniya ng saserdote tungkol sa kaniyang kasalanan na kaniyang pinagkasalahan, at siya'y patatawarin.

11 Datapuwa't kung ang kaniyang kaya ay hindi sapat upang magdala ng dalawang batobato, o ng dalawang inakay ng kalapati, ay magdadala nga siya ng ikasangpung bahagi ng isang epa ng mainam na harina, na pinakahandog dahil sa kasalanan niya; hindi niya lalagyan ng langis ni bubuhusan man niya ng kamangyan; sapagka't handog dahil sa kasalanan.

12 At dadalhin niya sa saserdote, at ang saserdote ay kukuha ng kaniyang dakot sa pinaka alaala niyaon, na susunugin sa dambana; na gaya ng mga handog sa Panginoon na pinaraan sa apoy: handog nga dahil sa kasalanan.

13 At itutubos sa kaniya ng saserdote, tungkol sa kasalanan na kaniyang pinagkasalahan sa alinman sa mga bagay na ito, at siya'y patatawarin: at ang labis ay mapapasa saserdote, gaya ng handog na harina.

14 At sinalita ng Panginoon kay Moises, na sinasabi,

15 Kung ang sinoman ay makasuway at magkasala ng di sinasadya sa mga banal na bagay ng Panginoon; ay magdadala nga siya sa Panginoon ng handog dahil sa pagkakasala na isang tupang lalaking walang kapintasan na kinuha sa kawan, ayon sa iyong pagkahalaga sa siklong pilak, ayon sa siklo ng santuario na pinakahandog dahil sa pagkakasala:

16 At isasauli niya yaong kaniyang nadaya sa banal na bagay, at magdaragdag pa ng ikalimang bahagi, at ibibigay niya sa saserdote: at itutubos sa kaniya ng saserdote sa pamamagitan ng lalaking tupang handog dahil sa pagkakasala; at siya'y patatawarin.

17 At kung ang sinoman ay magkasala, at gumawa ng alin man sa mga bagay na iniutos ng Panginoon na huwag gawin; bagama't hindi niya nalalaman, makasalanan din siya at magtataglay siya ng kaniyang kasamaan.

18 At siya'y magdadala sa saserdote ng isang tupang lalake na walang kapintasan na kinuha sa kawan ayon sa iyong pagkahalaga na pinakahandog dahil sa pagkakasala; at itutubos sa kaniya ng saserdote, tungkol sa bagay na pinagkamalian niya ng di sinasadya, at hindi niya nalalaman, at siya'y patatawarin.

19 Yaon nga'y handog dahil sa pagkakasala: tunay ngang siya'y makasalanan sa harap ng Panginoon.

Special Types of Accidental Sins

“‘If a person ·is ordered to tell in court [L hears a public oath and he has been a witness of] what he has seen or what he knows and he does not ·tell the court [L make it known], he is guilty of sin.

“‘Or someone might touch something unclean, such as the dead body of an unclean wild animal or an unclean farm animal or an unclean crawling animal [11:24–28, 32–40]. Even if he does not know that he touched it, he will still be unclean and guilty of sin.

“‘Someone might touch human uncleanness—anything that makes someone unclean—and not know it. But when he learns about it, he will be guilty.

“‘Or someone might make a promise before the Lord ·without thinking [rashly]. It might be a [rash] promise to do something bad or something good; it might be about anything. Even if he forgets about it, when he remembers, he will be guilty [Deut. 23:22–23; Eccl. 5:4].

“‘When anyone is guilty of any of these things, he must ·tell how he sinned [L confess his sin]. He must bring an offering to the Lord as a penalty for sin; it must be a female lamb or goat from the flock. The priest will ·perform the acts to remove that person’s sin so he will belong to the Lord [L make atonement for his sin].

“‘But if the person cannot afford a lamb, he must bring two ·doves [turtledoves] or two young pigeons to the Lord as the penalty for his sin. One bird must be for a ·sin [or purification] offering [4:3], and the other must be for a whole burnt offering [1:1–17]. He must bring them to the priest, who will first offer the one for the ·sin [or purification] offering [4:3]. He will ·pull [wring] the bird’s head from its neck, but he will not ·pull it completely off [sever it]. He must ·sprinkle [dash] the blood from the ·sin [purification] offering [4:3] on the side of the altar, and then he must pour the rest of the blood at the ·bottom [base; foundation] of the altar; it is a ·sin [or purification] offering [4:3]. 10 Then the priest must offer the second bird as a whole burnt offering, as the ·law [regulation] says [1:14–17]. In this way the priest ·will remove the person’s sin so he will belong to the Lord, and the Lord will forgive him [L makes atonement for him and he is forgiven].

11 “‘If the person cannot afford two ·doves [turtledoves] or two pigeons, he must bring about ·two quarts of [L one-tenth of an ephah of] ·fine [choice] flour as an ·offering for sin [purification offering; 4:3]. He must not put oil or ·incense [frankincense] on the flour, because it is a ·sin [or purification] offering. 12 He must bring the flour to the priest. The priest will take a handful of the flour as a memorial offering and burn it on the altar on top of the offerings made by fire to the Lord; it is a ·sin [or purification] offering [4:3]. 13 In this way the priest ·will remove the person’s sins so he will belong to the Lord, and the Lord will forgive him [L makes atonement for him and he will be forgiven]. What is left of the sin offering belongs to the priest, like the ·grain [L gift; tribute] offering [2:10].’”

The Penalty Offering

14 The Lord said to Moses, 15 “If a person ·accidentally [inadvertently; unintentionally; 4:2] sins and ·does something against [is unfaithful/disloyal toward] the holy things of the Lord, he must bring from the flock a male sheep ·that has nothing wrong with it [unblemished]. This will be his ·penalty [guilt; reparation] offering to the Lord. Its value in silver must be correct as set by the Holy Place measure. It is a ·penalty [guilt; reparation] offering. 16 That person must pay for the sin he did against the holy thing, adding one-fifth to its value. Then he must give it all to the priest. In this way the priest will ·remove the person’s sin so he will belong to the Lord [make atonement for him], by using the male sheep as the ·penalty [guilt; reparation] offering. And ·the Lord will forgive the person [L he will be forgiven].

17 “If a person sins and does something the Lord has commanded not to be done, even if he does not know it, he is still guilty. He is responsible for his sin. 18 He must bring the priest a male sheep from the flock, one that ·has nothing wrong with it [is unblemished] and that is worth the correct amount. It will be a ·penalty [guilt; reparation] offering. Though the person sinned without knowing it, with this offering the priest will ·remove the sin so the person will belong to the Lord, and the Lord will forgive him [make atonement for him and he will be forgiven]. 19 The person is guilty of doing wrong, so he must give the ·penalty [guilt; reparation] offering to the Lord.”