3 Moseboken 10
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Arons söner dör i eld
10 Men Arons söner Nadav och Avihu tog var sitt fyrfat, lade eld i dem och rökelse på elden och frambar otillåten eld inför Herren, en eld som han inte hade befallt. 2 Därför kom eld ner från Herren och förtärde dem så att de dog inför Herren. 3 Då sa Mose till Aron: ”Detta är vad Herren menade när han sa:
’Jag ska visa mig helig bland dem
som söker mig och står mig nära,
och jag ska förhärligas inför allt folket.’ ”
Aron sa inte ett enda ord.
4 Mose skickade sedan efter Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sa till dem: ”Gå och hämta era kusiner från helgedomen och bär ut dem utanför lägret.”
5 De gick då och hämtade dem och bar ut dem utanför lägret i deras tunikor, så som Mose hade befallt.
6 Mose sa sedan till Aron och hans söner Elasar och Itamar: ”Låt inte ert hår vara okammat och riv inte sönder era kläder[a] för att ni inte ska dö och hela folket drabbas av vrede. Men era släktingar och alla andra i Israel kan sörja dem som elden från Herren förbrände. 7 Men ni får inte lämna ingången till uppenbarelsetältet för då kommer ni att straffas med döden för ni är smorda med Herrens smörjelseolja.”
De gjorde precis som Mose hade befallt.
8 Sedan sa Herren till Aron: 9 ”Du och dina söner ska aldrig dricka vin eller starka drycker när ni går in i uppenbarelsetältet, för då kommer ni att dö. Den regeln ska vara oföränderlig och gälla från generation till generation 10 för att ni ska kunna skilja mellan heligt och oheligt, rent och orent 11 och kunna undervisa israeliterna om de lagar som Herren gett genom Mose.”
12 Sedan sa Mose till Aron och de av hans söner som fanns kvar i livet, Elasar och Itamar: ”Ta vad som är kvar av matoffret när en handfull av det har blivit bränt på altaret åt Herren. Ät det osyrat vid altaret. Offret är högheligt. 13 Därför måste ni äta det på en helig plats. Den delen av eldoffret till Herren tillhör er och era söner för det har jag fått befallning om. 14 Men bringan som har lyfts upp och låret som getts till Herren kan ätas på vilken ren plats som helst. De tillfaller dig och dina söner och döttrar som er del av israeliternas gemenskapsoffer.
15 Låret som gavs ska tillsammans med bringan som lyftes upp som offer bäras fram tillsammans med fettet från eldoffret och lyftas fram inför Herren som ett lyftoffer. Sedan tillfaller det dig och dina barn som er andel för all framtid för det har Herren befallt.”
16 Sedan letade Mose efter bocken till syndoffret och upptäckte att den hade blivit uppbränd. Då blev han vred på Elasar och Itamar, Arons återstående söner och sa: 17 ”Varför har ni inte ätit upp syndoffret på den heliga platsen? Offret är högheligt, och det har getts till er för att ta bort menighetens skuld och skaffa försoning för dem inför Herren. 18 Eftersom blodet inte fördes in i helgedomens inre, skulle ni ha ätit köttet på helig plats som jag befallde er.”
19 Men Aron sa till Mose: ”De offrade sitt syndoffer och sitt brännoffer inför Herren och mig har det hänt som har hänt. Skulle det ha behagat Herren om jag hade ätit syndoffret på en sådan här dag?”
20 När Mose hörde detta lät han sig nöja.
Footnotes
- 10:6 Okammat hår och sönderrivna kläder var tecken på sorg.
3 Moseboken 10
Svenska Folkbibeln 2015
Nadabs och Abihus synd
10 (A) Men Arons söner Nadab och Abihu[a] tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld[b] inför Herrens ansikte, något som han inte hade befallt dem. 2 (B) Då gick eld ut från Herren och förtärde dem, och de dog inför Herren. 3 (C) Och Mose sade till Aron: ”Detta är vad Herren har sagt: På dem som står mig nära ska jag visa mig helig och inför allt folket visa mig härlig.” Och Aron teg stilla[c].
4 (D) Mose kallade till sig Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sade till dem: ”Kom fram och bär ut era släktingar från helgedomen, utanför lägret.” 5 Då steg de fram och bar ut dem i deras tunikor från lägret, så som Mose hade sagt. 6 Sedan sade Mose till Aron och till hans söner Eleasar och Itamar: ”Ni ska inte ha ert hår oordnat eller riva sönder era kläder[d]. Annars kan ni dö och vrede drabbar hela församlingen. Men era bröder, hela Israels hus, får gråta över den brand som Herren har tänt. 7 (E) Ni ska inte lämna uppenbarelsetältets ingång, för att ni inte ska dö, för Herrens smörjelseolja är på er.” Och de gjorde enligt Moses ord.
Regler för präster
8 Herren talade till Aron. Han sade: 9 (F) ”För att ni inte ska dö får varken du själv eller dina söner dricka vin eller starka drycker[e] när ni ska gå in i uppenbarelsetältet. Det ska vara en evig stadga för er från släkte till släkte. 10 Ni ska skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent. 11 Och ni ska lära Israels barn alla de stadgar[f] som Herren har kungjort för dem genom Mose.”
12 (G) Mose sade till Aron och till Eleasar och Itamar, hans kvarvarande söner: ”Ta det matoffer som har blivit över av Herrens eldsoffer och ät det osyrat vid sidan av altaret, för det är högheligt. 13 Ni ska äta det på en helig plats, för det är din och dina söners lagliga rätt av Herrens eldsoffer. Den befallningen har jag fått. 14 (H) Lyftofferbringan och offergärdslåret ska ni äta på en ren plats, du och dina söner och döttrar med dig, för du har fått dem som din och dina söners lagliga rätt av Israels barns gemenskapsoffer. 15 Tillsammans med eldsoffren av fettstyckena ska offergärdslåret och lyftofferbringan bäras fram för att lyftas som ett lyftoffer inför Herrens ansikte. De ska tillhöra dig och dina söner med dig som en evig rätt, så som Herren har befallt.”
16 (I) Mose frågade efter syndofferbocken, och se, den var uppbränd. Då blev Mose vred på Eleasar och Itamar, Arons kvarvarande söner, och sade: 17 ”Varför har ni inte ätit syndoffret[g] på den heliga platsen? Det är ju högheligt. Han har gett er det för att ni ska ta bort församlingens skuld och bringa försoning för dem inför Herrens ansikte. 18 (J) Se, dess blod har inte burits in i helgedomens inre. Därför skulle ni ha ätit upp köttet på helig plats, så som jag hade befallt.”
19 Men Aron sade till Mose: ”Se, de har i dag offrat sitt syndoffer och brännoffer inför Herrens ansikte och du vet vad som har hänt mig. Om jag nu i dag hade ätit syndofferkött, skulle det ha varit välbehagligt för Herren?” 20 När Mose hörde det var han nöjd.
Footnotes
- 10:1 Nadab och Abihu Betyder ”frivillig/ädel” och ”han är min Far”.
- 10:1 främmande eld Kanske annan rökelse än den som Gud hade förordnat (2 Mos 30:9, 34f).
- 10:3 teg stilla Istället för att ropa ut sin sorg som man brukade (jfr 2 Mos 12:30). Jfr vers 6.
- 10:6 hår oordnat … riva sönder era kläder Uttryck för sorg (jfr Esra 9:3) som skulle undvikas eftersom prästtjänsten gick före familjeband (se 21:10f).
- 10:9 starka drycker T ex öl. Tempelprästerna skulle vara noga med sin uppgift (jfr Jes 28:7).
- 10:11 lära … stadgar Undervisning var en av prästernas uppgifter (5 Mos 24:8, Mal 2:6f).
- 10:17 ätit syndoffret Syndofferbocken skulle normalt ätas (6:26).
Leviticus 10
American Standard Version
10 And Nadab and Abihu, the sons of Aaron, took each of them his censer, and put fire therein, and laid incense thereon, and offered strange fire before Jehovah, which he had not commanded them. 2 And there came forth fire from before Jehovah, and devoured them, and they died before Jehovah. 3 Then Moses said unto Aaron, This is it that Jehovah spake, saying, I will be sanctified in them that [a]come nigh me, and before all the people I will be glorified. And Aaron held his peace. 4 And Moses called Mishael and Elzaphan, the sons of Uzziel the uncle of Aaron, and said unto them, Draw near, carry your brethren from before the sanctuary out of the camp. 5 So they drew near, and carried them in their coats out of the camp, as Moses had said. 6 And Moses said unto Aaron, and unto Eleazar and unto Ithamar, his sons, [b]Let not the hair of your heads go loose, neither rend your clothes; that ye die not, and that he be not wroth with all the congregation: but let your brethren, the whole house of Israel, bewail the burning which Jehovah hath kindled. 7 And ye shall not go out from the door of the tent of meeting, lest ye die; for the anointing oil of Jehovah is upon you. And they did according to the word of Moses.
8 And Jehovah spake unto Aaron, saying, 9 Drink no wine nor strong drink, thou, nor thy sons with thee, when ye go into the tent of meeting, that ye die not: it shall be a statute for ever throughout your generations: 10 and [c]that ye may make a distinction between the holy and the common, and between the unclean and the clean; 11 and [d]that ye may teach the children of Israel all the statutes which Jehovah hath spoken unto them by Moses.
12 And Moses spake unto Aaron, and unto Eleazar and unto Ithamar, his sons that were left, Take the meal-offering that remaineth of the offerings of Jehovah made by fire, and eat it without leaven beside the altar; for it is most holy; 13 and ye shall eat it in a holy place, because it is thy portion, and thy sons’ portion, of the offerings of Jehovah made by fire: for so I am commanded. 14 And the wave-breast and the heave-thigh shall ye eat in a clean place, thou, and thy sons, and thy daughters with thee: for they are given as thy portion, and thy sons’ portion, out of the sacrifices of the peace-offerings of the children of Israel. 15 The heave-thigh and the wave-breast shall they bring with the offerings made by fire of the fat, to wave it for a wave-offering before Jehovah: and it shall be thine, and thy sons’ with thee, as a portion for ever; as Jehovah hath commanded.
16 And Moses diligently sought the goat of the sin-offering, and, behold, it was burnt: and he was angry with Eleazar and with Ithamar, the sons of Aaron that were left, saying, 17 Wherefore have ye not eaten the sin-offering in the place of the sanctuary, seeing it is most holy, and he hath given it you [e]to bear the iniquity of the congregation, to make atonement for them before Jehovah? 18 Behold, the blood of it was not brought into the sanctuary within: ye should certainly have eaten it in the sanctuary, as I commanded. 19 And Aaron spake unto Moses, Behold, this day have they offered their sin-offering and their burnt-offering before Jehovah; and there have befallen me such things as these: and if I had eaten the sin-offering to-day, would it have been well-pleasing in the sight of Jehovah? 20 And when Moses heard that, it was well-pleasing in his sight.
Footnotes
- Leviticus 10:3 Or, are nigh
- Leviticus 10:6 According to Septuagint, Vulgate, and Syriac, Uncover not your heads
- Leviticus 10:10 Or, ye shall
- Leviticus 10:11 Or, ye shall
- Leviticus 10:17 Or, to take away
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Public Domain (Why are modern Bible translations copyrighted?)