Add parallel Print Page Options

22 Herren talade till Mose: ”Säg till Aron och hans söner att de ska visa respekt för folkets offer som de helgar till mig, så att de inte vanhelgar mitt heliga namn. Jag är Herren.

Säg till dem: ’För all framtid gäller att om någon av era ättlingar som är oren kommer nära de heliga offergåvor som israeliterna har avskilt för Herren, så ska han stötas bort ur min åsyn. Jag är Herren.

Ingen av Arons ättlingar som är spetälsk eller som har någon flytning får äta av de heliga offergåvorna förrän han blivit ren. Och den som rör vid en död människa eller som är oren genom sädesavgång eller som rör vid något kräldjur som orenar honom eller som råkar röra vid någon som på ett eller annat sätt är oren, han ska vara oren till kvällen och får inte äta av de heliga offren, förrän han har badat. När solen har gått ner är han ren igen och kan äta av de heliga offergåvorna, som är hans mat. Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet, för det skulle orena honom. Jag är Herren.

De ska följa de här föreskrifterna noga för att inte dra på sig skuld och behöva dö därför att de vanhelgat det heliga. Jag är Herren, som helgar dem.

10 Ingen utomstående får äta av de heliga offren. Ingen som är på besök hos en präst och ingen anställd tjänare får äta av offren. 11 Om prästen dock för egna pengar har skaffat sig en slav, så får denne äta av maten. Det får också en slav som är född i hans hus. 12 Om en prästdotter gifter sig med någon utanför stammen, får hon inte längre äta de heliga offren. 13 Men om hon blir änka eller förskjuten och inte har några barn och därför har återvänt till föräldrahemmet, får hon äta sin fars mat igen. Men ingen utomstående får äta denna mat.

14 Om någon av misstag skulle äta av de heliga offren, ska han ersätta det heliga till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna får inte vanhelga de heliga offer som Israels folk burit fram till Herren 16 genom att låta någon obehörig äta heliga offer. Då drar de på sig skuld och straff. Jag är Herren, som helgar dem.’ ”

Godkända offerdjur

17 Och Herren talade till Mose: 18 ”Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, 19 kommer det endast att accepteras av honom om det är ett felfritt djur av hankön från nötboskapen, fåren eller getterna. 20 Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.

21 Den som offrar ett gemenskapsoffer från nötboskapen eller småboskapen till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras. 22 Ett djur som är blint eller brutet eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom[a], får inte offras till Herren. Sådana får inte offras som eldoffer på Herrens altare. 23 Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men är inte acceptabelt som ett löftesoffer. 24 Ett djur som har klämda, krossade, avslitna eller bortskurna testiklar får inte offras till Herren. Ni ska aldrig göra något sådant i ert land. 25 Ni ska inte heller acceptera sådana djur av främlingar för att bäras fram som Guds mat. De kan inte accepteras för er, för de har skador och fel.”

26 Och Herren talade till Mose: 27 ”När en kalv, ett lamm eller en killing föds ska den få stanna hos sin mor i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan den användas som eldoffer åt Herren. 28 Ni ska inte slakta en ko eller en tacka och hennes avkomma på samma dag.

29 När ni bär fram ett tackoffer till Herren måste ni göra det så att det behagar honom. 30 Ni ska äta det offrade djuret samma dag. Lämna inte något av det till följande dag. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte vanhelga mitt namn utan jag ska hållas helig bland israeliterna. Jag är Herren, som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egypten för att jag ska vara er Gud. Jag är Herren.”

Högtider

(2 Mos 12:14-20; 4 Mos 28:16-25; 5 Mos 16:1-8)

23 Herren talade till Mose: ”Säg till israeliterna: ’Dessa är Herrens högtider som ni ska utlysa som heliga sammankomster inför mig.

Sabbaten

Under sex dagar ska ni arbeta men den sjunde är en vilodag, en sabbat för helig sammankomst. Den dagen får ni inte uträtta något arbete var ni än bor. Det är en Herrens sabbat.

Påsken och det osyrade brödets högtid

Här följer Herrens heliga högtider, som ni ska utlysa vid bestämda tider:

Herrens påsk är den fjortonde dagen i första månaden, mellan skymning och mörker[b].

Det osyrade brödets högtid ska firas inför Herren den femtonde i samma månad. Ni ska då äta bröd bakat utan jäst i sju dagar. På första dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras. Under alla sju dagarna ska ni offra eldoffer inför Herren. Sedan ska ni hålla en helig sammankomst på den sjunde dagen och då får ingen arbeta.’ ”

Den första skördens högtid

Herren talade till Mose: 10 ”Tala till israeliterna: ’När ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat er första skörd, ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen. 11 Han ska lyfta upp den inför Herren för att ni ska få hans välbehag. Prästen ska lyfta upp kärven första dagen efter sabbaten. 12 Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön. 13 Ett matoffer ska bäras fram tillsammans med detta och det ska bestå av sex liter fint mjöl blandat med olja. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. Bär också fram ett dryckesoffer bestående av 1,5 liter[c] vin. 14 Innan ni har burit fram denna offergåva till er Gud, får ni inte själva äta bröd eller färska eller rostade ax. Detta är en bestående stadga för alla kommande generationer var ni än bor.

Pingsten

(4 Mos 28:26-31; 5 Mos 16:9-12)

15 Räkna sedan sju hela veckor från dagen efter sabbaten, den dag då ni bar fram kärven som lyfts upp som ett offer. 16 Räkna femtio dagar fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett matoffer av säd ur er senaste skörd till Herren. 17 Var ni än bor ska ni bära fram två brödkakor att lyftas upp som ett offer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl med surdeg. Detta är ett förstlingsoffer till Herren. 18 Tillsammans med brödet ska ni bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. De ska offras som brännoffer till Herren med matoffret och dryckesoffret som ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. 19 Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer.

20 Prästen ska lyfta upp dessa offer inför Herren tillsammans med skördens första brödkakor och de två lammen. De är heliga inför Herren och tillhör prästen. 21 Den dagen ska en helig samling utlysas. Den ska vara helig för er och då får ingen utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 22 När ni bärgar skörden i ert land, får du inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till främlingarna. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Nyårshögtiden

(4 Mos 29:1-6)

23 Herren talade till Mose: 24 ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden[d] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. 25 Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”

Försoningsdagen

(4 Mos 29:7-11)

26 Herren talade till Mose: 27 ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. 28 Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. 29 Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. 30 Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. 31 Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 32 Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”

Lövhyddefesten

(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)

33 Herren talade till Mose: 34 ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. 35 Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. 36 Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.

37 Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. 38 Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. 40 Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. 41 Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. 42 Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor 43 för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”

44 Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.

Footnotes

  1. 22:22 Översättningen är något osäker på motsvarande sätt som i 21:18 (se not).
  2. 23:5 Den exakta betydelsen i det hebreiska uttrycket är osäker men tycks syfta på tidig kväll. På Nya Testamentets tid tros påskoffret ha påbörjats kring kl. 15. Påsk firades i slutet av mars eller i början av april.
  3. 23:13 Grundtextens en fjärdedels hin motsvarade ca 1,5 liter (hin=ca 6 liter).
  4. 23:24 I september eller oktober, då det judiska nyåret infaller. Det fanns dock också en annan högtidskalender enligt vilken nyåret inföll två veckor före påsk.

22 Herren talade till Mose: ”Säg till Aron och hans söner att de ska visa respekt för folkets offer som de helgar till mig, så att de inte vanhelgar mitt heliga namn. Jag är Herren.

Säg till dem: ’För all framtid gäller att om någon av era ättlingar som är oren kommer nära de heliga offergåvor som israeliterna har avskilt för Herren, så ska han stötas bort ur min åsyn. Jag är Herren.

Ingen av Arons ättlingar som är spetälsk eller som har någon flytning får äta av de heliga offergåvorna förrän han blivit ren. Och den som rör vid en död människa eller som är oren genom sädesavgång eller som rör vid något kräldjur som orenar honom eller som råkar röra vid någon som på ett eller annat sätt är oren, han ska vara oren till kvällen och får inte äta av de heliga offren, förrän han har badat. När solen har gått ner är han ren igen och kan äta av de heliga offergåvorna, som är hans mat. Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet, för det skulle orena honom. Jag är Herren.

De ska följa de här föreskrifterna noga för att inte dra på sig skuld och behöva dö därför att de vanhelgat det heliga. Jag är Herren, som helgar dem.

10 Ingen utomstående får äta av de heliga offren. Ingen som är på besök hos en präst och ingen anställd tjänare får äta av offren. 11 Om prästen dock för egna pengar har skaffat sig en slav, så får denne äta av maten. Det får också en slav som är född i hans hus. 12 Om en prästdotter gifter sig med någon utanför stammen, får hon inte längre äta de heliga offren. 13 Men om hon blir änka eller förskjuten och inte har några barn och därför har återvänt till föräldrahemmet, får hon äta sin fars mat igen. Men ingen utomstående får äta denna mat.

14 Om någon av misstag skulle äta av de heliga offren, ska han ersätta det heliga till prästen och lägga till en femtedel. 15 Prästerna får inte vanhelga de heliga offer som Israels folk burit fram till Herren 16 genom att låta någon obehörig äta heliga offer. Då drar de på sig skuld och straff. Jag är Herren, som helgar dem.’ ”

Godkända offerdjur

17 Och Herren talade till Mose: 18 ”Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är ett löftesoffer eller ett frivilligt offer, 19 kommer det endast att accepteras av honom om det är ett felfritt djur av hankön från nötboskapen, fåren eller getterna. 20 Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.

21 Den som offrar ett gemenskapsoffer från nötboskapen eller småboskapen till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras. 22 Ett djur som är blint eller brutet eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom[a], får inte offras till Herren. Sådana får inte offras som eldoffer på Herrens altare. 23 Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men är inte acceptabelt som ett löftesoffer. 24 Ett djur som har klämda, krossade, avslitna eller bortskurna testiklar får inte offras till Herren. Ni ska aldrig göra något sådant i ert land. 25 Ni ska inte heller acceptera sådana djur av främlingar för att bäras fram som Guds mat. De kan inte accepteras för er, för de har skador och fel.”

26 Och Herren talade till Mose: 27 ”När en kalv, ett lamm eller en killing föds ska den få stanna hos sin mor i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan den användas som eldoffer åt Herren. 28 Ni ska inte slakta en ko eller en tacka och hennes avkomma på samma dag.

29 När ni bär fram ett tackoffer till Herren måste ni göra det så att det behagar honom. 30 Ni ska äta det offrade djuret samma dag. Lämna inte något av det till följande dag. Jag är Herren.

31 Ni ska hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren. 32 Ni ska inte vanhelga mitt namn utan jag ska hållas helig bland israeliterna. Jag är Herren, som helgar er 33 och som har fört er ut ur Egypten för att jag ska vara er Gud. Jag är Herren.”

Högtider

(2 Mos 12:14-20; 4 Mos 28:16-25; 5 Mos 16:1-8)

23 Herren talade till Mose: ”Säg till israeliterna: ’Dessa är Herrens högtider som ni ska utlysa som heliga sammankomster inför mig.

Sabbaten

Under sex dagar ska ni arbeta men den sjunde är en vilodag, en sabbat för helig sammankomst. Den dagen får ni inte uträtta något arbete var ni än bor. Det är en Herrens sabbat.

Påsken och det osyrade brödets högtid

Här följer Herrens heliga högtider, som ni ska utlysa vid bestämda tider:

Herrens påsk är den fjortonde dagen i första månaden, mellan skymning och mörker[b].

Det osyrade brödets högtid ska firas inför Herren den femtonde i samma månad. Ni ska då äta bröd bakat utan jäst i sju dagar. På första dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras. Under alla sju dagarna ska ni offra eldoffer inför Herren. Sedan ska ni hålla en helig sammankomst på den sjunde dagen och då får ingen arbeta.’ ”

Den första skördens högtid

Herren talade till Mose: 10 ”Tala till israeliterna: ’När ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat er första skörd, ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen. 11 Han ska lyfta upp den inför Herren för att ni ska få hans välbehag. Prästen ska lyfta upp kärven första dagen efter sabbaten. 12 Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön. 13 Ett matoffer ska bäras fram tillsammans med detta och det ska bestå av sex liter fint mjöl blandat med olja. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. Bär också fram ett dryckesoffer bestående av 1,5 liter[c] vin. 14 Innan ni har burit fram denna offergåva till er Gud, får ni inte själva äta bröd eller färska eller rostade ax. Detta är en bestående stadga för alla kommande generationer var ni än bor.

Pingsten

(4 Mos 28:26-31; 5 Mos 16:9-12)

15 Räkna sedan sju hela veckor från dagen efter sabbaten, den dag då ni bar fram kärven som lyfts upp som ett offer. 16 Räkna femtio dagar fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett matoffer av säd ur er senaste skörd till Herren. 17 Var ni än bor ska ni bära fram två brödkakor att lyftas upp som ett offer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl med surdeg. Detta är ett förstlingsoffer till Herren. 18 Tillsammans med brödet ska ni bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. De ska offras som brännoffer till Herren med matoffret och dryckesoffret som ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. 19 Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer.

20 Prästen ska lyfta upp dessa offer inför Herren tillsammans med skördens första brödkakor och de två lammen. De är heliga inför Herren och tillhör prästen. 21 Den dagen ska en helig samling utlysas. Den ska vara helig för er och då får ingen utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 22 När ni bärgar skörden i ert land, får du inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till främlingarna. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Nyårshögtiden

(4 Mos 29:1-6)

23 Herren talade till Mose: 24 ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden[d] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. 25 Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”

Försoningsdagen

(4 Mos 29:7-11)

26 Herren talade till Mose: 27 ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. 28 Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. 29 Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. 30 Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. 31 Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. 32 Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”

Lövhyddefesten

(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)

33 Herren talade till Mose: 34 ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. 35 Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. 36 Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.

37 Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. 38 Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

39 På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. 40 Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. 41 Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. 42 Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor 43 för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”

44 Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.

Footnotes

  1. 22:22 Översättningen är något osäker på motsvarande sätt som i 21:18 (se not).
  2. 23:5 Den exakta betydelsen i det hebreiska uttrycket är osäker men tycks syfta på tidig kväll. På Nya Testamentets tid tros påskoffret ha påbörjats kring kl. 15. Påsk firades i slutet av mars eller i början av april.
  3. 23:13 Grundtextens en fjärdedels hin motsvarade ca 1,5 liter (hin=ca 6 liter).
  4. 23:24 I september eller oktober, då det judiska nyåret infaller. Det fanns dock också en annan högtidskalender enligt vilken nyåret inföll två veckor före påsk.