2 Samuelsboken 23-24
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Davids sista ord
23 Dessa var Davids sista ord:David, Isais son, talar.David, den som Gud gav en sådan underbar framgång.David, smord av Jakobs Gud, David, Israels sångare och diktare.
2 Herrens Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.
3 Israels klippa sa till mig: 'En ska komma, som ska regera rättfärdigt.
4 Han ska vara som morgonens ljus, ja, som en klar morgon utan ett moln, som friskheten i det gröna gräset när det växer fram'.
5 Det är min familj han har utvalt! Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.Hans avtal är evigt, slutgiltigt och beseglat. Han ska se till att jag alltid är trygg och har framgång.
6 Men de gudlösa är som törnen som kastas bort.
7 Den som vill komma åt törnen måste ha skarpa verktyg att hugga ner dem och bränna dem där de faller.
Davids hjältar
8 Här följer namnen på Davids hjältar. Joseb-Bassebet från Takemon var den främste av 'de tre'. I en strid dödade han en gång åttahundra man med sitt spjut.
9 Närmast honom kom Eleasar, Dodis son och sonson till Ahoi. Han var en av tre män som tillsammans med David höll tillbaka filisteerna den gången när resterna av Israels armé flydde.
10 Han dödade filisteer ända tills hans hand inte längre orkade lyfta svärdet. Herren gav honom en stor seger den dagen. Resten av armén återvände, men bara för att ta byte.
11-12 Sedan kom Samma, son till Age från Harar. En gång, när alla hans män övergav honom och flydde under ett av filisteernas anfall, ställde han sig mitt på en ärtåker. Ensam slog han tillbaka filisteerna, och Gud gav även honom en stor seger.
13 En dag under skördetiden, när David bodde i Adullams grotta och filisteerna var vid Refaimsdalen, fick han besök av tre män som alla var bland de trettio förnämsta av Davids män.
14 David var just då inne i befästningen, och filisteerna i Betlehem.
15 David råkade säga: Jag längtar så efter det goda vattnet från brunnen vid stadsporten!
16 Då bröt sig de tre männen genom filisteernas linjer, hämtade upp vatten ur brunnen och tog det med till David. Men han vägrade att dricka det. I stället hällde han ut det inför Herren.
17 Nej, min Gud, utropade han. Jag kan inte dricka det! Dessa tre män har riskerat sina liv, och detta kunde ha varit deras blod! Sådana var Davids hjältar!
18-19 En av dem, den modigaste, var Abisai, Joabs bror. Vid ett tillfälle mötte han trehundra fiender ensam och dödade dem allesammans. Det var genom sådana bragder som han blev lika berömd som 'de tre
20 Där fanns också Benaja, Jojadas son, en modig soldat från Kabseel. Benaja dödade två av moabiternas bästa män.
21 En annan gång gick han ner i en håla en snöig dag och dödade ett lejon. Beväpnad bara med en klubba dödade han vid ett annat tillfälle en egyptisk krigare, som hade ett spjut. Han vred det ur egyptierns hand och dödade honom med det.
22 Detta var några av de bragder som gav Benaja nästan lika stort rykte som de tre främsta hjältarna.
23 Han var en av de främsta bland 'de trettio
24-39 Asael, Joabs bror, var också bland De trettio. De andra var:Elhanan, Dodos son från Betlehem,Samma från Harod,Elika från Harod,Heles från Pelet,Ira, Ickes son från Tekoa,Abieser från Anatot,Mebunnai från Husat,Salmon från Ahoa,Maherai från Netofa,Heleb, Baanas son från Netofa,Ittai, Ribais son av Benjamins stam från Gibea,Benaja från Pirgaton,Hiddai från Gaas dalar,Abi-Albon från Arabat,Asmavet från Barhum,Eljaba från Saal-Bon,Jasens söner,Jonatan,Samma från Harar,Ahiam, Sarars son från Harar,Elifelet, Ahasbais son från Maaka,Eliam, Ahitofels son från Gilo,Hesro från Karmel,Paarai från Arabat,Jigeal, Natans son från Soba,Mibhar, Hagris son,Selek från Ammon,Naharai, Joabs vapendragare från Beeron,Ira från Jattir,Gareb från Jattir,hetiten Uria,allt som allt trettiosju stycken.
David företar en folkräkning
24 Än en gång flammade Herrens vrede upp mot Israel. David gjorde sig till ovän med folket genom att sätta i gång med en folkräkning.
2 Kungen sa till Joab och de andra officerarna: Räkna allt folket, från Dan till Beer-Seba, från den ena ändan av landet till den andra, och mönstra de stridsdugliga så jag vet hur starka vi är.
3 Men Joab svarade: Herren får gärna för mig öka vår stridskraft hundra gånger om och låta dig få uppleva det, men varför ska vi räkna folket?
4 Kungen tystade emellertid Joabs invändningar, och Joab och de andra arméofficerarna gick ut för att verkställa befallningen.
5 De gick först över Jordan och slog läger söder om staden Aroer, som ligger mitt i Gads dal, nära Jaeser.
6 Sedan gick de till Gilead i Tatim-Hodsis land och till Dan-Jaan och runt mot Sidon.
7 Därefter gick de till Tyrus fästning och till hiveernas och kananeernas städer, och slutligen över till Juda och ända till Beer-Seba.
8 De genomkorsade alltså hela landet och slutförde sin uppgift på nio månader och tjugo dagar.
9 Joab rapporterade antalet stridsdugliga män till kungen, åttahundratusen i Israel och femhundratusen i Juda.
David accepterar Herrens straff
10 Men efter det att räkningen av folket hade slutförts, började Davids samvete att oroa honom, och han sa till Herren: Jag har handlat fel! Förlåt mig min dåraktighet!
11 Nästa morgon gav Herren ett budskap till Gad, Davids profet, som han skulle meddela David. Herren sa:
12 Säg till David att han får välja mellan tre saker.
13 Gad gick till David och sa: Du har tre saker att välja på: tre års hungersnöd i landet, tre månaders flykt undan dina fiender, eller tre dagars pest! Tänk efter och låt mig veta vilket svar du tänker ge till Herren, som har sänt mig.
14 Detta är ett svårt val, svarade David. Men det är bättre att falla i Herrens hand än i människors.
15 Då sände Herren redan samma morgon en pest över Israel. Den varade i tre dagar, och sjuttio tusen av landets invånare dog.
16 Men när dödsängeln gjorde sig beredd att förgöra Jerusalem, ångrade Herren vad som hänt och bad honom sluta. Vid det tillfället stod ängeln vid jebuseen Araunas loge.
17 När David såg ängeln, sa han till Herren: Det är ju jag som har syndat! Vad har mitt folk gjort? Låt din vrede komma över mig och min familj!
18 Den dagen kom Gad till David och sa till honom: Gå och bygg ett altare åt Herren vid jebuseen Araunas loge.
19 Då gick David ut för att göra som Herren hade befallt honom.
20 När Arauna såg kungen och hans män komma mot honom, gick han fram till dem och föll ner för dem med ansiktet mot jorden och frågade:
21 Men varför har du kommit hit? David svarade: Jag har kommit hit för att köpa din loge, så att jag kan bygga ett altare där åt Herren, för att han ska stoppa pesten.
22 Ta vad du behöver, sa Arauna då. Här är boskap till brännoffret, och du kan använda tröskverktygen och oken som ved för att få en eld till altaret.
23 Jag vill ge dig alltsammans, och måtte Herren ta emot ditt offer!
24 Men kungen sa till Arauna: Nej, jag vill inte ha det som en gåva. Jag vill köpa det av dig, för jag vill inte offra ett brännoffer till Herren, min Gud, som inte har kostat mig något. David betalade femtio siklar silver till Arauna för logen och djuren.
25 Sedan byggde David ett altare där åt Herren och offrade brännoffer och fridsoffer. Herren svarade på hans bön, och pesten upphörde.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica