2 Samuelsboken 5
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
5 Nu kom alla Israels stammar till David i Hebron och sa: ”Vi är ditt eget kött och blod! 2 Redan när Saul var kung var det du som anförde Israel i strid. Herren sa till dig: ’Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara furste över Israel!’ ”
3 Alla de äldste i Israel kom alltså nu till kung David i Hebron. David slöt ett förbund med dem inför Herren där i Hebron och de smorde honom till kung över Israel. 4 David var trettio år när han blev kung och han regerade i fyrtio år. 5 Först regerade han över Juda i Hebron i sju och ett halvt år och sedan regerade han i Jerusalem över både Israel och Juda under trettiotre år.
Davids rike upprättas evigt
(5:6—10:19)
David intar Jerusalem
(1 Krön 11:4-9; 14:1-2)
6 David ledde nu sina trupper mot Jerusalem för att strida mot jevuséerna som bodde där. ”Här kommer du inte in!” sa jevuséerna till honom. ”Till och med blinda och lama kan driva bort dig härifrån!” De menade att David inte kunde komma in där.
7 David intog då Sions borg, Davids stad. 8 David sa då: ”Den som vill slå jevuséerna ska genom vattentunneln nå fram till dessa blinda och lama som David hatar.[a]” Detta är ursprunget till talesättet: ” ’Blinda och lama’ får inte komma in i huset.”
9 David bosatte sig i borgen och han kallade den Davids stad. Han byggde upp staden med utgångspunkt från Millo[b] och sedan vidare inåt. 10 David blev allt mäktigare, för Herren härskarornas Gud var med honom.
11 Kung Hiram i Tyros skickade budbärare till David med stockar av cederträ och med snickare och murare för att bygga Davids palats. 12 Nu förstod David att Herren hade befäst hans kungadöme och upphöjt det för hans folk Israels skull.
13 Efter det att David flyttat från Hebron till Jerusalem, tog han sig fler hustrur och bihustrur och fick många söner och döttrar. 14 Dessa söner föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shovav, Natan, Salomo, 15 Jivchar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.
David besegrar filistéerna
(1 Krön 14:8-17)
17 Filistéerna fick höra att David var smord till kung över Israel och de gav sig ut efter honom.[c] Men David fick höra om det och gick ner till borgen. 18 Filistéerna for fram och spred ut sig i Refaimdalen.
19 Då frågade David Herren: ”Ska jag dra ut mot filistéerna? Kommer du att överlämna dem åt mig?”
Herren svarade: ”Ja, gå! Jag ska överlämna dem åt dig!”
20 David gick då till Baal-Perasim och slog filistéerna där. ”Herren har brutit ner mina fiender genom min hand liksom vatten som bryter fram”, sa han. Det är därför platsen kallas Baal-Perasim[d]. 21 David och hans trupper lade också beslag på många avgudar som hade lämnats kvar av filistéerna.[e]
22 Men filistéerna steg upp och spred sig i Refaimdalen. 23 När David frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte gå efter dem utan ta en omväg runt bakaträden! 24 Gå till attack när du hör ljudet som av en här på marsch i trädtopparna! Då har Herren gått före dig för att slå filistéernas armé.”
25 David gjorde som Herren hade befallt honom och han slog ner filistéer från Givon ända till Geser.
Footnotes
- 5:8 David lånar jevuséernas egna ord i v. 6 och kallar dem ironiskt för blinda och lama, människor som inte kunde försvara sig.
- 5:9 Namnet kan också översättas utfyllnad.
- 5:17 Detta hände antagligen innan David intagit Jerusalem.
- 5:20 Betyder ungefär Herren som bryter igenom.
- 5:21 Man brände avgudarna. Se 1 Krön 14:12.
2 Samuelsboken 5
Svenska Folkbibeln 2015
David blir kung över hela Israel
5 (A) Sedan kom Israels alla stammar till David i Hebron och sade: ”Vi är av samma kött och blod[a] som du. 2 (B) Redan för länge sedan, när Saul var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara furste över Israel.” 3 (C) När Israels alla äldste kom till kungen i Hebron, slöt kung David förbund med dem i Hebron inför Herren. Och de smorde David till kung över Israel.
4 (D) David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. 5 (E) I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.
David erövrar Jerusalem
6 (F) Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. De sade till David: ”Hit kommer du inte in, till och med blinda och halta ska driva bort dig.” De tänkte: David kommer aldrig hit in. 7 Men David intog Sions borg[b], det vill säga Davids stad.
8 På den dagen sade David: ”Den som slår jebusiterna ska gå genom vattentunneln[c] och nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar[d].” Därför brukar man säga: ”Blinda och halta får inte komma in i huset.” 9 Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo[e] och vidare inåt. 10 (G) David blev allt mäktigare, och Herren Gud Sebaot var med honom.
11 (H) Kung Hiram[f] i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ[g] och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.
13 (I) David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur[h] från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 (J) Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.
David besegrar filisteerna
17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. 18 Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen[i]. 19 (K) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?” Herren svarade David: ”Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand.” 20 (L) Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: ”Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.[j] 21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.
22 Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden[k] står. 24 När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här.” 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer[l].
Footnotes
- 5:1 kött och blod Ordagrant: ”kött och ben” (stod för människans innersta kärna, jfr 1 Mos 2:23).
- 5:7 Sions borg Det äldsta Jerusalems högsta punkt. Dess grund finns bevarad till i dag.
- 5:8 vattentunneln Sammankopplar staden med Gihonkällan nere i Kidrondalen (1 Kung 1:33, 2 Krön 32:30) och kan besökas än i dag.
- 5:8 som Davids själ hatar Annan översättning (så Septuaginta): ”som hatar Davids själ”.
- 5:9 Millo Betyder ”fyllning”, troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen.
- 5:11 Hiram Regerade ca 980-949 f Kr. Hjälpte senare Salomo att bygga templet (1 Kung 5).
- 5:11 cederträ Berömt barrträ rikt på kåda, vilket skyddar mot insekter och ger en behaglig doft.
- 5:13 fler bihustrur och hustrur Äktenskap var ett medel för politiska allianser.
- 5:18 Refaimdalen Sydväst om Jerusalem (Jos 15:8, 18:16).
- 5:20 Baal-Perasim Betyder ”genombrottens herre” (av hebr. parás, ”bröt ner”, jfr 6:8).
- 5:23 bakaträden Hebr. baká betyder ”gråta” (jfr Ps 84:7). Möjligen balsamträd (3-4 meter höga) vars doftande kåda utvanns som droppar.
- 5:25 Gezer Stad drygt 3 mil väster om Jerusalem, nära gränsen till filisteernas område.
2 Samuel 5
English Standard Version
David Anointed King of Israel
5 Then all the tribes of Israel (A)came to David at Hebron and said, “Behold, (B)we are your bone and flesh. 2 In times past, when Saul was king over us, (C)it was you who led out and brought in Israel. And the Lord said to you, (D)‘You shall be shepherd of my people Israel, and you shall be prince[a] over Israel.’” 3 So all the elders of Israel came to the king at Hebron, (E)and King David made a covenant with them at Hebron (F)before the Lord, and they anointed David king over Israel. 4 David was thirty years old when he began to reign, and (G)he reigned forty years. 5 (H)At Hebron he reigned over Judah (I)seven years and six months, and at Jerusalem he reigned over all Israel and Judah thirty-three years.[b]
6 (J)And the king and his men went to Jerusalem (K)against the Jebusites, the inhabitants of the land, who said to David, “You will not come in here, but the blind and the lame will ward you off”—thinking, “David cannot come in here.” 7 Nevertheless, David took the stronghold of Zion, (L)that is, the city of David. 8 And David said on that day, “Whoever would strike the Jebusites, let him get up the water shaft to attack ‘the lame and the blind,’ who are hated by David's soul.” Therefore it is said, “The blind and the lame shall not come into the house.” 9 And David lived in the stronghold and called it (M)the city of David. And David built the city all around from the (N)Millo inward. 10 And David became greater and greater, for the Lord, the God of hosts, was with him.
11 (O)And (P)Hiram king of Tyre sent messengers to David, and cedar trees, also carpenters and masons who built David a house. 12 And David knew that the Lord had established him king over Israel, and that he had exalted his kingdom for the sake of his people Israel.
13 And David took more (Q)concubines and wives from Jerusalem, after he came from Hebron, and more sons and daughters were born to David. 14 (R)And these are the names of those who were born to him in Jerusalem: Shammua, Shobab, Nathan, Solomon, 15 Ibhar, Elishua, Nepheg, Japhia, 16 Elishama, Eliada, and Eliphelet.
David Defeats the Philistines
17 When the Philistines heard that David had been anointed king over Israel, all the Philistines went up to search for David. But David heard of it and went down (S)to the stronghold. 18 Now the Philistines had come and spread out in (T)the Valley of Rephaim. 19 And David (U)inquired of the Lord, “Shall I go up against the Philistines? Will you give them into my hand?” And the Lord said to David, “Go up, for I will certainly give the Philistines into your hand.” 20 And David came to Baal-perazim, and David defeated them there. And he said, “The Lord has broken through my enemies before me like a breaking flood.” (V)Therefore the name of that place is called Baal-perazim.[c] 21 And the Philistines left their idols there, and David and his men carried them away.
22 And the Philistines came up yet again (W)and spread out in the Valley of Rephaim. 23 (X)And when David inquired of the Lord, he said, “You shall not go up; go around to their rear, and come against them opposite the balsam trees. 24 And (Y)when you hear the sound of marching in the tops of the balsam trees, then rouse yourself, (Z)for then the Lord has gone out before you to strike down the army of the Philistines.” 25 And David did as the Lord commanded him, and struck down the Philistines from Geba (AA)to Gezer.
Footnotes
- 2 Samuel 5:2 Or leader
- 2 Samuel 5:5 Dead Sea Scroll lacks verses 4–5
- 2 Samuel 5:20 Baal-perazim means Lord of breaking through
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
