2 Samuelsboken 23
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Davids sista ord
23 Dessa var Davids sista ord:
”David, Jishajs son, talar,
han som Gud upphöjde,
han som smordes till kung av Jakobs Gud,
han som är sångaren av Israels sånger.
2 Herrens Ande talade genom mig,
och hans ord var på min tunga.
3 Israels Gud, Israels klippa, sa till mig:
’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,
4 han ska vara som morgonens ljus,[a]
ja, som en klar morgon utan minsta moln,
som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.
5 Det är väl så med min ätt inför Gud?
Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.
Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften.
Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.
6 Men onda män är som törnen som kastas bort,
man tar inte i dem med händerna.
7 Den som vill röra vid dem
måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft,
och sedan bränner man dem.”
Davids hjältar
(1 Krön 11:10-41)
8 Här följer namnen på Davids hjältar. Jishboshet från Takemon var den förnämste bland ”de tre”[b], han som vid ett tillfälle dödade 800 man med sitt spjut.
9 Närmast honom kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var också en av de tre. Han var tillsammans med David vid Pas Dammim när filistéerna hånade dem och var samlade till strid. Israeliterna drog sig tillbaka. 10 Han dödade filistéer ända tills hans hand var så trött att den satt som fastklistrad vid svärdet och genom honom utförde Herren en stor räddning den dagen. Resten av armén återvände till Elasar men bara för att ta byte.
11 Sedan kom Shamma, son till Age från Harar. En gång hade filistéerna samlats vid Lechja.[c] Där fanns en åker full med ärter. Israeliterna flydde för filistéerna, 12 men Shamma ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna och genom honom utförde Herren en stor räddning.
13 En dag under skördetiden begav sig tre av de trettio förnämsta kämparna till David i Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem.
15 David sa längtansfullt: ”Ack, om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!” 16 De tre hjältarna bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till Herren.
17 ”Nej, Herren förbjude att jag skulle göra något sådant!” sa han. ”Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv?” Han ville inte dricka det.
Sådana var de tre hjältarnas bedrifter.
18 Avishaj, Serujas son och Joavs bror, var befälhavare för de trettio[d]. En gång dödade han 300 man med sitt spjut och han blev lika berömd som ”de tre”. 19 Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem.
20 Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män[e]. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag. 21 En annan gång dödade han en storväxt egypter som var beväpnad med ett spjut. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det. 22 Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna. 23 Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.
24 Asael, Joavs bror, var bland de trettio liksom:
Elchanan, Dodos son, från Betlehem,
25 Shamma från Harod,
Elika från Harod,
26 Heles från Pelet, Ira, Ickeshs son från Tekoa,
27 Avieser från Anatot,
Mebunnai[f] från Hushas släkt,
28 Salmon från Achoachs släkt,
Mahraj från Netofa,
29 Helev, Baanas son, från Netofa,
Ittaj, Rivajs son, från Giva i Benjamin
30 Benaja från Piraton,
Hiddaj från Nachale Gaash,
31 Avi-Alvon från Arava,
Asmavet från Bachurim,
32 Eljachba från Shaalvon,
Jashens söner,
Jonatan, 33 Shamma från Harar, Achiam,
Sharars son, från Arar,
34 Elifelet, Achasbajs son, från Maaka,
Eliam, Achitofels son, från Gilo,
35 Hesro från Karmel,
Paaraj från Arav,
36 Jigal, Natans son, från Sova,
Bani av Gads stam,
37 Selek från Ammon,
Nachraj från Beerot, Joavs, Serujas sons, väpnare,
38 Ira av Jeters släkt,
Garev av Jeters släkt
39 samt hettiten Uria.
Allt som allt var de trettiosju man.
Footnotes
- 23:4 f. Grundtexten är svåröversättlig och innebörden osäker.
- 23:8 Eller, som enligt vissa handskrifter, den främste bland hjältarna/kämparna. Innebörden i grundtexten är osäker och hela versen är svåröversättlig.
- 23:11 Tolkas också ibland: som en trupp.
- 23:18 Eller tre, varierar i olika handskrifter.
- 23:20 två av Moabs bästa mänkan också tolkas som två söner till moabiten Ariel.
- 23:27 I en del handskrifter kallas han Sibbekaj.
2 Samuelsboken 23
Svenska Folkbibeln
Davids sista ord
23 Dessa är Davids sista ord.
Så säger David, Isais son,
så säger den man som blev högt upphöjd,
Jakobs Guds smorde,
Israels ljuvlige sångare:
2 Herrens Ande har talat genom mig,
hans ord är på min tunga.
3 Israels Gud har talat,
Israels klippa har sagt till mig:
"Den som regerar över människor i rättfärdighet,
den som regerar i Guds fruktan,
4 han är lik morgonens ljus
när solen går upp,
en morgon utan moln,
då jorden grönskar genom solsken efter regn."
5 Är det inte så med mitt hus inför Gud?
Han har slutit med mig ett evigt förbund,
i allt ordnat och tryggat.
Ja, all min frälsning
och allt jag begär
låter han växa upp.
6 Men de onda är alla lika bortkastade törnen,
som man ej kan ta i med handen.
7 Den som rör vid dem
rustar sig med järn och med spjutskaft
De måste brännas upp i eld på stället.
Davids hjältar
8 Dessa är namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den främste bland kämparna.[a] Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.
9 Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig då tillbaka, 10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna till dess att hans hand blev så trött att den satt som klistrad vid svärdet. Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men endast för att plundra.
11 Efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Samma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.
13 En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 15 David greps av begär och sade: "Om någon ändå ville ge mig vatten att dricka från brunnen vid Betlehems stadsport!" 16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan göt ut det för Herren. 17 Han sade: " Herre, aldrig skulle jag göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gick ut med fara för sina liv?" Han ville därför inte dricka det.
Sådant hade de tre hjältarna gjort.
18 Abisaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.[b] Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre. 19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
20 Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han dödade de två arielerna i Moab. Det var också han som steg ner och dödade lejonet i brunnen, en dag då det snöade. 21 Han dödade också en mycket stor egyptisk man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 22 Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna. 23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.
24 Till de trettio hörde: Asael, Joabs bror, Elhanan, Dodos son från Betlehem, 25 haroditen Samma, haroditen Elika, 26 peletiten Heles, tekoaiten Ira, Ickes son, 27 anatotiten Abieser, husatiten Mebunnaj, 28 ahoaiten Salmon, netofatiten Maharaj, 29 netofatiten Heleb, Baanas son, Ittaj, Ribajs son, från Gibea i benjaminiternas stam, 30 Benaja, en pirgatonit, Hiddaj från Gaas dalar, 31 arabatiten Abi-Albon, barhumiten Asmavet, 32 saalboniten Eljahba, Bene-Jasen, Jonatan, 33 harariten Samma, arariten Ahiam, Sarars son, 34 Elifelet, son till Ahasbaj, maakatitens son, giloniten Eliam, Ahitofels son, 35 Hesro från Karmel, arabiten Paaraj, 36 Jigal, Natans son, från Soba, gaditen Bani, 37 ammoniten Selek, beerotiten Naharaj, vapenbärare åt Joab, Serujas son, 38 jeteriten Ira, jeteriten Gareb, 39 hetiten Uria.
Tillsammans utgjorde de trettiosju.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 23:8 bland kämparna Andra handskrifter: "av de tre".
- 2 Samuelsboken 23:18 tre andra Andra handskrifter: "de trettio".
2 Samuelsboken 23
Svenska Folkbibeln 2015
Davids sista ord
23 Dessa är Davids sista ord.
Så säger David, Ishais son,
så säger mannen
som upphöjdes högt,
Jakobs Guds smorde,
Israels ljuvlige sångare:
2 (A) Herrens Ande har talat genom mig,
hans ord är på min tunga.
3 (B) Israels Gud har talat,
Israels klippa har sagt till mig:
”Den som regerar över människor
i rättfärdighet,
den som regerar
i vördnad för Gud,
4 (C) han är som morgonens ljus
när solen går upp,
en morgon utan moln
då jorden grönskar
av solsken efter regn.”
5 (D) Är det inte så
med mitt hus inför Gud?
Han har slutit
ett evigt förbund med mig,
ordnat och tryggat i allt.
All min frälsning och allt jag begär
låter han växa fram.
6 Men de onda
liknar alla bortkastade törnen
som man inte tar i med handen.
7 (E) Den som rör vid dem
rustar sig med järn
och med spjutskaft,
och de bränns upp i eld på stället.
Davids hjältar
8 (F) Dessa är namnen på Davids hjältar: Josheb-Bashebet,[a] en takemonit, den främste av kämparna.[b] Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.
9 (G) Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig tillbaka, 10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna tills hans hand var så trött att den satt som klistrad vid svärdet. Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men bara för att plundra.
11 Efter honom kom Shamma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Shamma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.
13 (H) En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 15 David greps av längtan och sade: ”Tänk om någon kunde ge mig vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” 16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och öste upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan hällde ut det som ett drickoffer åt Herren. 17 Han sade: ”Herre, aldrig att jag skulle göra det där! Skulle jag dricka blodet av de män som gick ut med fara för sina liv?” Och han ville inte dricka det. Sådant gjorde de tre hjältarna.
18 Abishaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.[c] Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre. 19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
20 (I) Benaja,[d] son till Jojada från Kabseel, var en tapper man som gjorde många stordåd. Han slog de två arielerna[e] i Moab. Det var också han som en snövädersdag steg ner och dödade lejonet i brunnen. 21 Han dödade också en egyptier, en imponerande man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 22 (J) Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna. 23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.
24 (K) Till de trettio hörde:
Asael, Joabs bror,
Elhanan, Dodos son från Betlehem,
25 haroditen Shamma,
haroditen Elika,
26 (L) peletiten Heles,
tekoaiten Ira, Ickeshs son,
27 anatotiten Abieser,
hushatiten Mebunnaj,
28 (M) ahoaiten Salmon,
netofatiten Maharaj,
29 netofatiten Heleb, Baanas son,
Ittaj, Ribajs son, från Gibea
i benjaminiternas stam,
30 (N) Benaja, en pirgatonit,
Hiddaj från Gaashs dalar,
31 arabatiten Abi-Albon,
barhumiten Asmavet,
32 shaalboniten Eljahba,
söner till Jashen,
Jonatan,
33 harariten Shamma,
arariten Ahiam, Sarars son,
34 (O) Elifelet, son till Ahasbaj,
maakatitens son,
giloniten Eliam, Ahitofels son,
35 Hesro från Karmel,
arabiten Paaraj,
36 Jigal, Natans son, från Soba,
gaditen Bani,
37 ammoniten Selek,
beerotiten Naharaj,
väpnare åt Joab, Serujas son,
38 jeteriten Ira,
jeteriten Gareb,
39 (P) hetiten Uria.
Tillsammans var de trettiosju.[f]
Footnotes
- 23:8 Josheb-Bashebet Betyder ungefär ”sitter där han sitter”. Septuaginta: ”Ish-Boshet” (som i 2:8f).
- 23:8 kämparna Andra handskrifter: ”de tre”.
- 23:18 tre andra Andra handskrifter: ”de trettio”.
- 23:20 Benaja Betyder ”Herren har byggt”. Överbefälhavare under Salomos tid (1 Kung 4:4).
- 23:20 de två arielerna Kan syfta på två söner till en viss Ariel (så Septuaginta) eller på ”lejonkrigare”.
- 23:39 trettiosju Samtliga hjältar som nämnts i kapitlet.
2 Samuel 23
King James Version
23 Now these be the last words of David. David the son of Jesse said, and the man who was raised up on high, the anointed of the God of Jacob, and the sweet psalmist of Israel, said,
2 The Spirit of the Lord spake by me, and his word was in my tongue.
3 The God of Israel said, the Rock of Israel spake to me, He that ruleth over men must be just, ruling in the fear of God.
4 And he shall be as the light of the morning, when the sun riseth, even a morning without clouds; as the tender grass springing out of the earth by clear shining after rain.
5 Although my house be not so with God; yet he hath made with me an everlasting covenant, ordered in all things, and sure: for this is all my salvation, and all my desire, although he make it not to grow.
6 But the sons of Belial shall be all of them as thorns thrust away, because they cannot be taken with hands:
7 But the man that shall touch them must be fenced with iron and the staff of a spear; and they shall be utterly burned with fire in the same place.
8 These be the names of the mighty men whom David had: The Tachmonite that sat in the seat, chief among the captains; the same was Adino the Eznite: he lift up his spear against eight hundred, whom he slew at one time.
9 And after him was Eleazar the son of Dodo the Ahohite, one of the three mighty men with David, when they defied the Philistines that were there gathered together to battle, and the men of Israel were gone away:
10 He arose, and smote the Philistines until his hand was weary, and his hand clave unto the sword: and the Lord wrought a great victory that day; and the people returned after him only to spoil.
11 And after him was Shammah the son of Agee the Hararite. And the Philistines were gathered together into a troop, where was a piece of ground full of lentiles: and the people fled from the Philistines.
12 But he stood in the midst of the ground, and defended it, and slew the Philistines: and the Lord wrought a great victory.
13 And three of the thirty chief went down, and came to David in the harvest time unto the cave of Adullam: and the troop of the Philistines pitched in the valley of Rephaim.
14 And David was then in an hold, and the garrison of the Philistines was then in Bethlehem.
15 And David longed, and said, Oh that one would give me drink of the water of the well of Bethlehem, which is by the gate!
16 And the three mighty men brake through the host of the Philistines, and drew water out of the well of Bethlehem, that was by the gate, and took it, and brought it to David: nevertheless he would not drink thereof, but poured it out unto the Lord.
17 And he said, Be it far from me, O Lord, that I should do this: is not this the blood of the men that went in jeopardy of their lives? therefore he would not drink it. These things did these three mighty men.
18 And Abishai, the brother of Joab, the son of Zeruiah, was chief among three. And he lifted up his spear against three hundred, and slew them, and had the name among three.
19 Was he not most honourable of three? therefore he was their captain: howbeit he attained not unto the first three.
20 And Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man, of Kabzeel, who had done many acts, he slew two lionlike men of Moab: he went down also and slew a lion in the midst of a pit in time of snow:
21 And he slew an Egyptian, a goodly man: and the Egyptian had a spear in his hand; but he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian's hand, and slew him with his own spear.
22 These things did Benaiah the son of Jehoiada, and had the name among three mighty men.
23 He was more honourable than the thirty, but he attained not to the first three. And David set him over his guard.
24 Asahel the brother of Joab was one of the thirty; Elhanan the son of Dodo of Bethlehem,
25 Shammah the Harodite, Elika the Harodite,
26 Helez the Paltite, Ira the son of Ikkesh the Tekoite,
27 Abiezer the Anethothite, Mebunnai the Hushathite,
28 Zalmon the Ahohite, Maharai the Netophathite,
29 Heleb the son of Baanah, a Netophathite, Ittai the son of Ribai out of Gibeah of the children of Benjamin,
30 Benaiah the Pirathonite, Hiddai of the brooks of Gaash,
31 Abialbon the Arbathite, Azmaveth the Barhumite,
32 Eliahba the Shaalbonite, of the sons of Jashen, Jonathan,
33 Shammah the Hararite, Ahiam the son of Sharar the Hararite,
34 Eliphelet the son of Ahasbai, the son of the Maachathite, Eliam the son of Ahithophel the Gilonite,
35 Hezrai the Carmelite, Paarai the Arbite,
36 Igal the son of Nathan of Zobah, Bani the Gadite,
37 Zelek the Ammonite, Nahari the Beerothite, armourbearer to Joab the son of Zeruiah,
38 Ira an Ithrite, Gareb an Ithrite,
39 Uriah the Hittite: thirty and seven in all.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation