2 Samuelsboken 23
Svenska Folkbibeln 2015
Davids sista ord
23 Dessa är Davids sista ord.
Så säger David, Ishais son,
    så säger mannen
        som upphöjdes högt,
Jakobs Guds smorde,
    Israels ljuvlige sångare:
2 (A) Herrens Ande har talat genom mig,
    hans ord är på min tunga.
3 (B) Israels Gud har talat,
    Israels klippa har sagt till mig:
”Den som regerar över människor
        i rättfärdighet,
    den som regerar
        i vördnad för Gud,
4 (C) han är som morgonens ljus
        när solen går upp,
    en morgon utan moln
        då jorden grönskar
            av solsken efter regn.”
5 (D) Är det inte så
        med mitt hus inför Gud?
    Han har slutit
            ett evigt förbund med mig,
        ordnat och tryggat i allt.
    All min frälsning och allt jag begär
        låter han växa fram.
6 Men de onda
        liknar alla bortkastade törnen
    som man inte tar i med handen.
7 (E) Den som rör vid dem
    rustar sig med järn
        och med spjutskaft,
    och de bränns upp i eld på stället.
Davids hjältar
8 (F) Dessa är namnen på Davids hjältar: Josheb-Bashebet,[a] en takemonit, den främste av kämparna.[b] Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.
9 (G) Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig tillbaka, 10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna tills hans hand var så trött att den satt som klistrad vid svärdet. Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men bara för att plundra.
11 Efter honom kom Shamma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Shamma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.
13 (H) En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 15 David greps av längtan och sade: ”Tänk om någon kunde ge mig vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” 16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och öste upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan hällde ut det som ett drickoffer åt Herren. 17 Han sade: ”Herre, aldrig att jag skulle göra det där! Skulle jag dricka blodet av de män som gick ut med fara för sina liv?” Och han ville inte dricka det. Sådant gjorde de tre hjältarna.
18 Abishaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.[c] Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre. 19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
20 (I) Benaja,[d] son till Jojada från Kabseel, var en tapper man som gjorde många stordåd. Han slog de två arielerna[e] i Moab. Det var också han som en snövädersdag steg ner och dödade lejonet i brunnen. 21 Han dödade också en egyptier, en imponerande man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 22 (J) Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna. 23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.
24 (K) Till de trettio hörde:
Asael, Joabs bror,
Elhanan, Dodos son från Betlehem,
25 haroditen Shamma,
haroditen Elika,
26 (L) peletiten Heles,
tekoaiten Ira, Ickeshs son,
27 anatotiten Abieser,
hushatiten Mebunnaj,
28 (M) ahoaiten Salmon,
netofatiten Maharaj,
29 netofatiten Heleb, Baanas son,
Ittaj, Ribajs son, från Gibea
    i benjaminiternas stam,
30 (N) Benaja, en pirgatonit,
Hiddaj från Gaashs dalar,
31 arabatiten Abi-Albon,
barhumiten Asmavet,
32 shaalboniten Eljahba,
    söner till Jashen,
Jonatan,
33 harariten Shamma,
arariten Ahiam, Sarars son,
34 (O) Elifelet, son till Ahasbaj,
    maakatitens son,
giloniten Eliam, Ahitofels son,
35 Hesro från Karmel,
arabiten Paaraj,
36 Jigal, Natans son, från Soba,
gaditen Bani,
37 ammoniten Selek,
beerotiten Naharaj,
    väpnare åt Joab, Serujas son,
38 jeteriten Ira,
jeteriten Gareb,
39 (P) hetiten Uria.
Tillsammans var de trettiosju.[f]
Footnotes
- 23:8 Josheb-Bashebet Betyder ungefär ”sitter där han sitter”. Septuaginta: ”Ish-Boshet” (som i 2:8f).
- 23:8 kämparna Andra handskrifter: ”de tre”.
- 23:18 tre andra Andra handskrifter: ”de trettio”.
- 23:20 Benaja Betyder ”Herren har byggt”. Överbefälhavare under Salomos tid (1 Kung 4:4).
- 23:20 de två arielerna Kan syfta på två söner till en viss Ariel (så Septuaginta) eller på ”lejonkrigare”.
- 23:39 trettiosju Samtliga hjältar som nämnts i kapitlet.
2 Samuelsboken 23
Svenska Folkbibeln
Davids sista ord
23 Dessa är Davids sista ord.
Så säger David, Isais son,
    så säger den man som blev högt upphöjd,
Jakobs Guds smorde,
    Israels ljuvlige sångare:
2 Herrens Ande har talat genom mig,
hans ord är på min tunga.
3 Israels Gud har talat,
    Israels klippa har sagt till mig:
"Den som regerar över människor i rättfärdighet,
den som regerar i Guds fruktan,
4 han är lik morgonens ljus
    när solen går upp,
en morgon utan moln,
    då jorden grönskar genom solsken efter regn."
5 Är det inte så med mitt hus inför Gud?
Han har slutit med mig ett evigt förbund,
i allt ordnat och tryggat.
    Ja, all min frälsning
och allt jag begär
    låter han växa upp.
6 Men de onda är alla lika bortkastade törnen,
som man ej kan ta i med handen.
7 Den som rör vid dem
    rustar sig med järn och med spjutskaft
De måste brännas upp i eld på stället.
Davids hjältar
8 Dessa är namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den främste bland kämparna.[a] Han svängde sitt spjut över åttahundra slagna på en gång.
9 Efter honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som var med David när de hånade filisteerna som hade samlats där till strid. Israels män drog sig då tillbaka, 10 men Eleasar höll stånd och angrep filisteerna till dess att hans hand blev så trött att den satt som klistrad vid svärdet. Herren gav en stor seger den dagen. Och folket vände om efter Eleasar, men endast för att plundra.
11 Efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filisteerna samlats i en skara vid en åker full med linsärter. Folket flydde för filisteerna, 12 men Samma ställde sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna. Och Herren gav en stor seger.
13 En gång drog tre av de trettio främsta männen ner och kom vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. 14 David befann sig då på borgen, medan en filisteisk utpost fanns i Betlehem. 15 David greps av begär och sade: "Om någon ändå ville ge mig vatten att dricka från brunnen vid Betlehems stadsport!" 16 Då bröt sig de tre hjältarna igenom filisteernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men han ville inte dricka det utan göt ut det för Herren. 17 Han sade: " Herre, aldrig skulle jag göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gick ut med fara för sina liv?" Han ville därför inte dricka det.
Sådant hade de tre hjältarna gjort.
18 Abisaj, bror till Joab, Serujas son, var den främste av tre andra.[b] Han svängde sitt spjut över trehundra slagna och hade ett aktat namn bland de tre. 19 Han var mer ansedd än någon annan av de tre och blev deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte.
20 Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han dödade de två arielerna i Moab. Det var också han som steg ner och dödade lejonet i brunnen, en dag då det snöade. 21 Han dödade också en mycket stor egyptisk man. Egyptiern hade ett spjut i handen, men Benaja gick ner mot honom med sin stav och ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. 22 Sådant gjorde Benaja, Jojadas son. Han hade ett aktat namn bland de tre hjältarna. 23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom över sin livvakt.
24 Till de trettio hörde: Asael, Joabs bror, Elhanan, Dodos son från Betlehem, 25 haroditen Samma, haroditen Elika, 26 peletiten Heles, tekoaiten Ira, Ickes son, 27 anatotiten Abieser, husatiten Mebunnaj, 28 ahoaiten Salmon, netofatiten Maharaj, 29 netofatiten Heleb, Baanas son, Ittaj, Ribajs son, från Gibea i benjaminiternas stam, 30 Benaja, en pirgatonit, Hiddaj från Gaas dalar, 31 arabatiten Abi-Albon, barhumiten Asmavet, 32 saalboniten Eljahba, Bene-Jasen, Jonatan, 33 harariten Samma, arariten Ahiam, Sarars son, 34 Elifelet, son till Ahasbaj, maakatitens son, giloniten Eliam, Ahitofels son, 35 Hesro från Karmel, arabiten Paaraj, 36 Jigal, Natans son, från Soba, gaditen Bani, 37 ammoniten Selek, beerotiten Naharaj, vapenbärare åt Joab, Serujas son, 38 jeteriten Ira, jeteriten Gareb, 39 hetiten Uria.
Tillsammans utgjorde de trettiosju.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 23:8 bland kämparna Andra handskrifter: "av de tre".
- 2 Samuelsboken 23:18 tre andra Andra handskrifter: "de trettio".
2 Samuel 23
Reina-Valera 1960
Últimas palabras de David
23 Estas son las palabras postreras de David.
Dijo David hijo de Isaí,
Dijo aquel varón que fue levantado en alto,
El ungido del Dios de Jacob,
El dulce cantor de Israel:
2 El Espíritu de Jehová ha hablado por mí,
Y su palabra ha estado en mi lengua.
3 El Dios de Israel ha dicho,
Me habló la Roca de Israel:
Habrá un justo que gobierne entre los hombres,
Que gobierne en el temor de Dios.
4 Será como la luz de la mañana,
Como el resplandor del sol en una mañana sin nubes,
Como la lluvia que hace brotar la hierba de la tierra.
5 No es así mi casa para con Dios;
Sin embargo, él ha hecho conmigo pacto perpetuo,
Ordenado en todas las cosas, y será guardado,
Aunque todavía no haga él florecer
Toda mi salvación y mi deseo.
6 Mas los impíos serán todos ellos como espinos arrancados,
Los cuales nadie toma con la mano;
7 Sino que el que quiere tocarlos
Se arma de hierro y de asta de lanza,
Y son del todo quemados en su lugar.
Los valientes de David
(1 Cr. 11.10-47)
8 Estos son los nombres de los valientes que tuvo David: Joseb-basebet el tacmonita, principal de los capitanes; este era Adino el eznita, que mató a ochocientos hombres en una ocasión.
9 Después de este, Eleazar hijo de Dodo, ahohíta, uno de los tres valientes que estaban con David cuando desafiaron a los filisteos que se habían reunido allí para la batalla, y se habían alejado los hombres de Israel. 10 Este se levantó e hirió a los filisteos hasta que su mano se cansó, y quedó pegada su mano a la espada. Aquel día Jehová dio una gran victoria, y se volvió el pueblo en pos de él tan solo para recoger el botín.
11 Después de este fue Sama hijo de Age, ararita. Los filisteos se habían reunido en Lehi, donde había un pequeño terreno lleno de lentejas, y el pueblo había huido delante de los filisteos. 12 Él entonces se paró en medio de aquel terreno y lo defendió, y mató a los filisteos; y Jehová dio una gran victoria. 13 Y tres de los treinta jefes descendieron y vinieron en tiempo de la siega a David en la cueva de Adulam; y el campamento de los filisteos estaba en el valle de Refaim. 14 David entonces estaba en el lugar fuerte, y había en Belén una guarnición de los filisteos. 15 Y David dijo con vehemencia: ¡Quién me diera a beber del agua del pozo de Belén que está junto a la puerta! 16 Entonces los tres valientes irrumpieron por el campamento de los filisteos, y sacaron agua del pozo de Belén que estaba junto a la puerta; y tomaron, y la trajeron a David; mas él no la quiso beber, sino que la derramó para Jehová, diciendo: 17 Lejos sea de mí, oh Jehová, que yo haga esto. ¿He de beber yo la sangre de los varones que fueron con peligro de su vida? Y no quiso beberla. Los tres valientes hicieron esto.
18 Y Abisai hermano de Joab, hijo de Sarvia, fue el principal de los treinta. Este alzó su lanza contra trescientos, a quienes mató, y ganó renombre con los tres. 19 Él era el más renombrado de los treinta, y llegó a ser su jefe; mas no igualó a los tres primeros.
20 Después, Benaía hijo de Joiada, hijo de un varón esforzado, grande en proezas, de Cabseel. Este mató a dos leones de Moab; y él mismo descendió y mató a un león en medio de un foso cuando estaba nevando. 21 También mató él a un egipcio, hombre de gran estatura; y tenía el egipcio una lanza en su mano, pero descendió contra él con un palo, y arrebató al egipcio la lanza de la mano, y lo mató con su propia lanza. 22 Esto hizo Benaía hijo de Joiada, y ganó renombre con los tres valientes. 23 Fue renombrado entre los treinta, pero no igualó a los tres primeros. Y lo puso David como jefe de su guardia personal.
24 Asael hermano de Joab fue de los treinta; Elhanán hijo de Dodo de Belén, 25 Sama harodita, Elica harodita, 26 Heles paltita, Ira hijo de Iques, tecoíta, 27 Abiezer anatotita, Mebunai husatita, 28 Salmón ahohíta, Maharai netofatita, 29 Heleb hijo de Baana, netofatita, Itai hijo de Ribai, de Gabaa de los hijos de Benjamín, 30 Benaía piratonita, Hidai del arroyo de Gaas, 31 Abi-albón arbatita, Azmavet barhumita, 32 Eliaba saalbonita, Jonatán de los hijos de Jasén, 33 Sama ararita, Ahíam hijo de Sarar, ararita, 34 Elifelet hijo de Ahasbai, hijo de Maaca, Eliam hijo de Ahitofel, gilonita, 35 Hezrai carmelita, Paarai arbita, 36 Igal hijo de Natán, de Soba, Bani gadita, 37 Selec amonita, Naharai beerotita, escudero de Joab hijo de Sarvia, 38 Ira itrita, Gareb itrita, 39 Urías heteo; treinta y siete por todos.
2 Samuel 23
Nueva Versión Internacional
Últimas palabras de David
23 Estas son las últimas palabras de David:
«Mensaje de David, hijo de Isaí,
    dulce cantor de Israel;
hombre exaltado por el Altísimo
    y ungido por el Dios de Jacob.
2 »El Espíritu del Señor habló por medio de mí;
    puso sus palabras en mi lengua.
3 El Dios de Israel habló,
    la Roca de Israel me dijo:
“El que gobierne a la gente con justicia,
    el que gobierne en el temor de Dios,
4 será como la luz de la aurora
    en un amanecer sin nubes,
que tras la lluvia resplandece
    para que brote la hierba en la tierra”.
5 »Dios ha establecido mi casa;
    ha hecho conmigo un pacto eterno,
    bien reglamentado y seguro.
Dios hará que brote mi salvación
    y que se cumpla todo mi deseo.
6 Pero los malvados son como espinos que se desechan;
    nadie los toca con la mano.
7 Se recogen con un hierro o con el asta de una lanza
    y ahí el fuego los consume».
Héroes en el ejército de David(A)
8 Estos son los nombres de los soldados más valientes de David:
Joseb Basébet el tacmonita, que era el principal de los tres más famosos, en una batalla mató con su lanza[a] a ochocientos hombres.
9 En segundo lugar estaba Eleazar, hijo de Dodó, el ajojita, que también era uno de los tres más famosos. Estuvo con David cuando desafiaron a los filisteos que se habían concentrado en Pasdamín[b] para la batalla. Los israelitas se retiraron, 10 pero Eleazar se mantuvo firme y derrotó a tantos filisteos que, por la fatiga, la mano se le quedó pegada a la espada. Aquel día el Señor dio una gran victoria. Las tropas regresaron adonde estaba Eleazar, pero solo para tomar los despojos.
11 El tercer valiente era Sama, hijo de Agué, el ararita. En cierta ocasión, los filisteos formaron sus tropas[c] en un campo sembrado de lentejas. El ejército de Israel huyó ante ellos, 12 pero Sama se plantó en medio del campo y lo defendió, derrotando a los filisteos. El Señor les dio una gran victoria.
13 En otra ocasión, tres de los treinta más valientes fueron a la cueva de Adulán, donde estaba David. Era el comienzo de la siega y una tropa filistea acampaba en el valle de Refayin. 14 David se encontraba en su fortaleza. En ese tiempo había una guarnición filistea en Belén. 15 Como David tenía mucha sed, exclamó: «¡Ojalá pudiera yo beber agua del pozo que está a la entrada de Belén!». 16 Entonces los tres valientes se metieron en el campamento filisteo, sacaron agua del pozo de Belén y se la llevaron a David. Pero él no quiso beberla, sino que derramó el agua en honor al Señor 17 y declaró solemnemente: «¡Que el Señor me libre de beberla! ¡Eso sería como beber la sangre de hombres que han puesto su vida en peligro!». Y no quiso beberla.
Tales hazañas hicieron estos tres héroes.
18 Abisay, el hermano de Joab, hijo de Sarvia, estaba al mando de los tres y ganó fama entre ellos. En cierta ocasión, lanza en mano atacó y mató a trescientos hombres. 19 Se destacó más que los tres valientes y llegó a ser su comandante, pero no fue contado entre ellos.
20 Benaías, hijo de Joyadá, era un guerrero de Cabsel que realizó muchas hazañas. Derrotó a dos de los mejores hombres[d] de Moab y, en otra ocasión, cuando estaba nevando, se metió en una cisterna y mató un león. 21 También derrotó a un egipcio de gran estatura. El egipcio empuñaba una lanza, pero Benaías, que no llevaba más que un palo, le arrebató la lanza y lo mató con ella. 22 Tales hazañas hizo Benaías, hijo de Joyadá. También él ganó fama como los tres valientes, 23 pero no fue contado entre ellos, aunque se destacó más que los treinta valientes. Además, David lo puso al mando de su guardia real.
24 Entre los treinta valientes estaban:
Asael, hermano de Joab;
Eljanán, hijo de Dodó, que era de Belén;
25 Sama, el jarodita;
Elicá, el jarodita;
26 Heles, el paltita;
Irá, hijo de Iqués, el tecoíta;
27 Abiezer, el anatotita;
Mebunay, el jusatita;
28 Zalmón, el ajojita;
Maray, el netofatita;
29 Jéled;[e] hijo de Baná, el netofatita;
Itay, hijo de Ribay, que era de Guibeá en el territorio de Benjamín;
30 Benaías, el piratonita;
Hiday, que era de los arroyos de Gaas;
31 Abí Albón, el arbatita;
Azmávet, el bajurinita;
32 Elijaba, el salbonita;
los hijos de Jasén;
Jonatán, hijo de[f] 33 Sama, el ararita;
Ahían, hijo de Sarar, el ararita;
34 Elifelet, hijo de Ajasbay, el macateo;
Elián, hijo de Ajitofel, el guilonita;
35 Jezró, que era de Carmel;
Paray, el arbita;
36 Igal, hijo de Natán, que era de Sobá;
el hijo de Hagrí;[g]
37 Sélec, el amonita;
Najaray, el berotita, que fue escudero de Joab, hijo de Sarvia;
38 Ira, el itrita;
Gareb, el itrita,
39 y Urías, el hitita.
En total fueron treinta y siete.
Footnotes
- 23:8 mató con su lanza (mss. de LXX; véase 1Cr 11:11); Adino el eznita mató (TM).
- 23:9 en Pasdamín (texto probable; véase 1Cr 11:13); allí (TM).
- 23:11 formaron sus tropas. Alt. se concentraron en Lejí.
- 23:20 dos de los mejores hombres. Alt. los dos [hijos] de Ariel.
- 23:29 Jéled (mss. hebreos; véase 1Cr 11:30); Jéleb (TM).
- 23:32 Jonatán, hijo de (mss. de LXX); Jonatán (TM).
- 23:36 el hijo de Hagrí (mss. de LXX; véase 1Cr 11:38); Baní el, gadita (TM).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Reina-Valera 1960 ® © Sociedades Bíblicas en América Latina, 1960. Renovado © Sociedades Bíblicas Unidas, 1988. Utilizado con permiso. Si desea más información visite americanbible.org, unitedbiblesocieties.org, vivelabiblia.com, unitedbiblesocieties.org/es/casa/, www.rvr60.bible
Santa Biblia, NUEVA VERSIÓN INTERNACIONAL® NVI® © 1999, 2015, 2022 por Biblica, Inc.®, Inc.® Usado con permiso de Biblica, Inc.® Reservados todos los derechos en todo el mundo. Used by permission. All rights reserved worldwide.

