2 Samuelsboken 21
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herren är den högste konungen över Israel
(21:1—24:25)
Givoniterna hämnas på Sauls släkt
21 Under Davids regeringstid inträffade en hungersnöd som varade oavbrutet i tre år. David frågade Herren om orsaken och han svarade: ”Detta beror på Sauls och hans släkts blodsskuld, eftersom han mördade givoniterna.”
2 Då kallade kungen till sig givoniterna och talade med dem. De var inte israeliter utan en rest av amoréerna. Israel hade svurit att inte döda dem,[a] men Saul hade i sin iver för Israel och Juda ändå försökt utplåna dem.
3 David frågade givoniterna: ”Vad kan jag göra för er, så att vi kan försonas? Vad kan vi göra för att förmå er att välsigna Herrens arvedel?”[b]
4 ”Vi har ingen rätt att begära ersättning i silver eller guld från Sauls släkt”, svarade givoniterna. ”Och inte heller kan vi kräva några israeliters liv.” ”Vad kan jag då göra?” frågade David.
5 De svarade: ”Den man som förgjorde oss och gjorde sitt yttersta för att utplåna oss från Israel, 6 ge oss sju av hans söner, manliga ättlingar till honom, så att vi får hänga upp[c] dem inför Herren i Sauls, Herrens utvaldes, Givon.”
Kungen svarade: ”Jag ska ge dem åt er!”
7 På grund av den ed som David och Jonatan hade svurit varandra inför Herren, skonades emellertid Mefivoshet som var son till Jonatan och sonson till Saul. 8 Men kungen utlämnade Armoni och Mefivoshet, de två söner som Ajas dotter Rispa fått med Saul. Han gav dem också Sauls dotter Merabs fem söner som hon fått med mecholatiten Adriel, Barsillajs son. 9 Han överlämnade dem åt männen i Givon, som hängde upp[d] dem inför Herren på en kulle. Alla sju dog samtidigt och detta hände under de första skördedagarna, just som man hade börjat med kornskörden.
10 Rispa, Ajas dotter, lade ut ett säcktyg åt sig på klippan och stannade där ända från skördens början tills regnet kom från himlen över kropparna. Hon hindrade gamarna från att slita sönder kropparna under dagen och de vilda djuren från att äta dem under natten. 11 När David fick reda på vad Ajas dotter Rispa, Sauls bihustru, hade gjort, 12 lät han hämta Sauls och Jonatans kvarlevor från Javesh i Gilead, vars invånare rövat bort Sauls och Jonatans kroppar från torget i Bet-Shean där filistéerna hade hängt upp dem efter det att filistéerna slagit Saul på Gilboa. 13 David tog alltså kvarlevorna av Saul och Jonatan och han tog även hand om kropparna efter de sju avrättade männen. 14 Sauls och Jonatans ben lades sedan i den grav som tillhörde Sauls far Kish i Sela i Benjamin. Man gjorde allt enligt kungens befallning. Efter detta lyssnade Gud till bön för landet igen.
Strider mot filistéerna
(1 Krön 20:4-8)
15 Det blev åter krig mellan filistéerna och Israel och David och hans män drog ut för att strida mot filistéerna. I striden blev David trött och utmattad. 16 En man från Rafas[e] ätt som hette Benov närmade sig då David och tänkte döda honom. Bronsspetsen på Benovs lans vägde drygt tre och ett halvt kilo och han var klädd i en ny rustning.[f] 17 Men Avishaj, Serujas son, kom till Davids hjälp och dödade filistéen. Efter detta tog männen en ed av David: ”Du ska inte gå med oss ut i strid igen! Du får inte släcka Israels ljus!” 18 Därefter uppstod en strid igen mot filistéerna i Gov. Sibbekaj av Hushas släkt dödade Saf, en ättling till Rafa. 19 Under ett annat krig med filistéerna i Gov dödade Elchanan[g] från Betlehem, Jairs son, Goljat från Gat som hade ett spjut med ett skaft som var som en vävbom. 20 I en annan strid vid Gat deltog en jätte från Rafas ätt med sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot, sammanlagt tjugofyra. 21 Han hånade Israel och dödades av Jonatan, som var son till Davids bror Shima. 22 Alla dessa fyra som dödades av David och hans män var ättlingar till Rafa i Gat.
Footnotes
- 21:2 Se Jos 9.
- 21:3 Israeliterna hade inte hållit den ed de svurit inför Herren. Därför hade givoniterna rätt att förbanna dem.
- 21:6 Eller hugga dem i stycken. Det hebreiska verbets betydelse är osäker.
- 21:9 Eller högg dem i stycken, jfr 21:6.
- 21:16 Rafa var stamfader till en släkt av jättar, refaéerna. Se 5 Mos 2:10-11,20-21.
- 21:16 Versen är i sin helhet svåröversättlig och den exakta innebörden osäker.
- 21:19 Enligt 1 Krön 20:5 var det Goljats bror Lachmi som dödades av Elchanan. Enligt 1 Sam 17 var det David som dödade Goljat.
2 Samuelsboken 21
Svenska Folkbibeln
David hämnas gibeoniterna
21 Under Davids tid uppstod en hungersnöd som varade tre år i följd. Då sökte David Herrens ansikte. Herren svarade: "Detta sker på grund av Saul och hans blodbefläckade hus, därför att han dödade gibeoniterna." 2 Då kallade kungen till sig gibeoniterna och talade med dem. - Gibeoniterna var inte israeliter utan en rest av amoreerna. Fastän Israels barn hade givit dem sin ed, hade Saul i sin nitälskan för Israels barn och Juda försökt döda dem. - 3 David sade till gibeoniterna: "Vad skall jag göra för er? Och hur skall jag bringa försoning, så att ni välsignar Herrens arvedel?" 4 Gibeoniterna svarade honom: "Vi begär inte silver och guld av Saul och hans hus, inte heller har vi rätt att döda någon man i Israel." David frågade: "Vad begär ni då att jag skall göra för er?" 5 De svarade kungen: "Den man som ville förgöra oss och planerade att utrota oss så att vi inte skulle ha någon plats i Israels land, 6 av hans söner må sju utlämnas till oss, så att vi får hänga upp dem inför Herren i Sauls, Herrens utvaldes, Gibea." Kungen sade: "Jag skall utlämna dem."
7 Men kungen skonade Mefiboset, son till Sauls son Jonatan, på grund av den ed som David och Sauls son Jonatan hade svurit varandra inför Herren. 8 Kungen tog de båda söner som Rispa, Ajas dotter, hade fött åt Saul, nämligen Armoni och Mefiboset, och de fem söner som Mikal,[a] Sauls dotter, hade fött åt meholatiten Adriel, Barsillais son. 9 Dem överlämnade han i gibeoniternas händer, och de hängde upp dem på berget inför Herren, så att de alla sju dog på en gång. Det var under de första skördedagarna, när kornskörden började, som de blev dödade.
10 Rispa, Ajas dotter, tog sin sorgdräkt och bredde ut den åt sig ovanpå klippan, från det att skörden började till dess att vattnet från himlen strömmade ner över kropparna. Hon tillät inte himlens fåglar att slå ner på dem om dagen, inte heller markens vilda djur om natten. 11 När det blev berättat för David vad Rispa, Ajas dotter, Sauls bihustru, hade gjort, 12 gav sig David i väg och hämtade Sauls och hans son Jonatans ben från invånarna i Jabesh i Gilead. Dessa hade lagt beslag på deras kroppar från den öppna platsen i Bet-Shan, där filisteerna hade hängt upp dem den dagen filisteerna besegrade Saul på Gilboa berg. 13 När David hade hämtat Sauls och hans son Jonatans ben därifrån, samlade man också ihop de upphängdas ben. 14 Sedan begravde man Sauls och hans son Jonatans ben i Benjamins land, i Sela, i den grav som tillhörde Sauls far Kish. Man gjorde allt vad kungen hade befallt. Därefter lyssnade Gud till landets bön.
Strider mot filisteerna
15 Filisteerna började på nytt krig mot Israel, och David drog ner med sina tjänare. De stred mot filisteerna, och David blev utmattad. 16 Och Jisbo-Benob, en av rafaeernas ättlingar, tänkte då döda David. Han hade en lans som vägde trehundra siklar koppar och var iklädd en ny rustning. 17 Men Abisaj, Serujas son, kom honom till undsättning och dödade filisteen. Då tog Davids män en ed av honom: "Du får inte mer dra ut med oss i striden. Du får inte släcka Israels lampa."
18 Åter utbröt strid med filisteerna vid Gob. Det var då husatiten Sibbekaj dräpte Saf, en av rafaeernas ättlingar.
19 Ännu en gång blev det strid med filisteerna vid Gob. Elhanan, Jaare-Oregims son från Betlehem, slog då ihjäl gatiten Goliat, som hade ett spjut med ett skaft som liknade en vävbom.
20 Sedan blev det återigen en strid vid Gat. Där var en reslig man som hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot, tillsammans tjugofyra. Han var också en ättling till rafaeerna. 21 När han hånade Israel blev han dödad av Jonatan, son till Simea, Davids bror. 22 Dessa fyra var ättlingar till rafaeerna i Gat. De föll för Davids och hans tjänares hand.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 21:8 Mikal Andra handskrifter: "Merab".
2 Samuelsboken 21
Svenska Folkbibeln 2015
David hämnas gibeoniterna
21 (A) Under Davids tid drabbade en svält som varade tre år i följd. Då sökte David Herrens ansikte. Herren svarade: ”Det beror på Saul och hans blodbefläckade hus, för att han dödade gibeoniterna.” 2 (B) Då kallade kungen till sig gibeoniterna och talade med dem. Gibeoniterna var inte israeliter utan en rest av amoreerna. Trots att Israels barn hade gett dem sin ed[a], hade Saul i sin iver för Israels barn och Juda försökt döda dem.
3 David sade till gibeoniterna: ”Vad ska jag göra för er? Och hur ska jag bringa försoning så att ni välsignar Herrens arvedel?” 4 Gibeoniterna svarade honom: ”Vi vill inte ha silver och guld från Saul och hans hus, och vi har heller inte rätt att döda någon i Israel.” David frågade: ”Vad begär ni då att jag ska göra för er?” 5 De svarade kungen: ”Mannen som ville förgöra oss och planerade att utrota oss så att vi inte skulle finnas kvar i Israels land – 6 (C) låt sju av hans söner utlämnas till oss så att vi får hänga upp[b] dem inför Herren i Sauls Gibea, han som var Herrens utvalde.” Kungen sade: ”Jag ska utlämna dem.”
7 (D) Men kungen skonade Mefiboshet, son till Sauls son Jonatan, på grund av eden som David och Sauls son Jonatan hade gett varandra inför Herren. 8 (E) Kungen tog de båda söner som Rispa, Ajas dotter, hade fött åt Saul, nämligen Armoni och Mefiboshet, och de fem söner som Merab,[c] Sauls dotter, hade fött åt meholatiten Adriel, Barsillajs son. 9 Dem överlämnade han i gibeoniternas händer, och de hängde upp dem på berget inför Herren så att alla sju dog på samma gång. Det var under de första skördedagarna, när kornskörden började[d], som de blev dödade.
10 Rispa, Ajas dotter, tog sin sorgdräkt och bredde ut den åt sig ovanpå klippan, från början av skörden tills vattnet strömmade ner från himlen över kropparna. Hon lät inte himlens fåglar röra dem om dagen eller markens vilda djur om natten.
11 När det berättades för David vad Sauls bihustru Rispa, Ajas dotter, hade gjort, 12 (F) gav sig David i väg och hämtade Sauls och hans son Jonatans ben från invånarna i Jabesh i Gilead. De hade smugit bort deras kroppar från torget i Bet-Shan där filisteerna hade hängt upp dem den dagen filisteerna besegrade Saul på Gilboa berg. 13 När David hade hämtat Sauls och hans son Jonatans ben därifrån samlade man också ihop de upphängdas ben. 14 Sedan begravde man Sauls och hans son Jonatans ben i Benjamins land, i Sela, i graven som tillhörde Sauls far Kish. Man gjorde allt som kungen hade befallt. Därefter lyssnade Gud till landets bön.
Strider mot filisteerna
15 Filisteerna började krig mot Israel på nytt, och David drog ner med sina tjänare. De stred mot filisteerna, och David blev utmattad. 16 Och Jisbo-Benob, en av rafaeernas[e] ättlingar, tänkte då döda David. Han hade en lans som vägde trehundra siklar koppar[f] och bar en ny rustning[g].
17 (G) Men Abishaj, Serujas son, kom till hans hjälp och dödade filistén. Då tog Davids män en ed av honom: ”Du får inte dra ut med oss i striden mer. Du får inte släcka Israels lampa[h].”
18 (H) Efter en tid blev det strid med filisteerna vid Gob. Det var då hushatiten Sibbekaj dräpte Saf, en av rafaeernas ättlingar.
19 (I) Ännu en gång blev det strid med filisteerna vid Gob. Elhanan, Jaare-Oregims son från Betlehem, slog då ihjäl gatiten Goliat[i], vars spjutskaft liknade en vävbom.
20 Sedan blev det återigen strid vid Gat. Där var en reslig man som hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot, tillsammans tjugofyra. Han var också ättling till rafaeerna. 21 (J) När han hånade Israel blev han dödad av Jonatan, son till Shimea, Davids bror. 22 Dessa fyra var ättlingar till rafaeerna i Gat. De föll för Davids och hans tjänares hand.
Footnotes
- 21:2 gett dem sin ed Vid erövringen av landet fyrahundra år tidigare (Jos 9:15).
- 21:6 hänga upp Skamstraff efter avrättning (Jos 8:29, 10:26). Den upphängde skulle begravas före kvällen (5 Mos 21:22, jfr Joh 19:31). Även Saul hade blivit upphängd (1 Sam 31:10f).
- 21:8 Merab Andra handskrifter: ”Mikal” (men jfr 1 Sam 18:19, 2 Sam 6:23).
- 21:9 när kornskörden började Vid påsken i april.
- 21:16 rafaeerna Högrest jättefolk (se 5 Mos 3:11, Jos 11:21f med not).
- 21:16 trehundra siklar koppar Drygt 3 kg.
- 21:16 en ny rustning Annan översättning: ”ett nytt svärd”.
- 21:17 Israels lampa Det hopp som kungen, Guds smorde, var för folket (2 Krön 21:7, Ps 132:17).
- 21:19 gatiten Goliat Syftar troligen på Goliats bror (1 Krön 20:5). Se 1 Sam 17.
2 Samuel 21
King James Version
21 Then there was a famine in the days of David three years, year after year; and David enquired of the Lord. And the Lord answered, It is for Saul, and for his bloody house, because he slew the Gibeonites.
2 And the king called the Gibeonites, and said unto them; (now the Gibeonites were not of the children of Israel, but of the remnant of the Amorites; and the children of Israel had sworn unto them: and Saul sought to slay them in his zeal to the children of Israel and Judah.)
3 Wherefore David said unto the Gibeonites, What shall I do for you? and wherewith shall I make the atonement, that ye may bless the inheritance of the Lord?
4 And the Gibeonites said unto him, We will have no silver nor gold of Saul, nor of his house; neither for us shalt thou kill any man in Israel. And he said, What ye shall say, that will I do for you.
5 And they answered the king, The man that consumed us, and that devised against us that we should be destroyed from remaining in any of the coasts of Israel,
6 Let seven men of his sons be delivered unto us, and we will hang them up unto the Lord in Gibeah of Saul, whom the Lord did choose. And the king said, I will give them.
7 But the king spared Mephibosheth, the son of Jonathan the son of Saul, because of the Lord's oath that was between them, between David and Jonathan the son of Saul.
8 But the king took the two sons of Rizpah the daughter of Aiah, whom she bare unto Saul, Armoni and Mephibosheth; and the five sons of Michal the daughter of Saul, whom she brought up for Adriel the son of Barzillai the Meholathite:
9 And he delivered them into the hands of the Gibeonites, and they hanged them in the hill before the Lord: and they fell all seven together, and were put to death in the days of harvest, in the first days, in the beginning of barley harvest.
10 And Rizpah the daughter of Aiah took sackcloth, and spread it for her upon the rock, from the beginning of harvest until water dropped upon them out of heaven, and suffered neither the birds of the air to rest on them by day, nor the beasts of the field by night.
11 And it was told David what Rizpah the daughter of Aiah, the concubine of Saul, had done.
12 And David went and took the bones of Saul and the bones of Jonathan his son from the men of Jabeshgilead, which had stolen them from the street of Bethshan, where the Philistines had hanged them, when the Philistines had slain Saul in Gilboa:
13 And he brought up from thence the bones of Saul and the bones of Jonathan his son; and they gathered the bones of them that were hanged.
14 And the bones of Saul and Jonathan his son buried they in the country of Benjamin in Zelah, in the sepulchre of Kish his father: and they performed all that the king commanded. And after that God was intreated for the land.
15 Moreover the Philistines had yet war again with Israel; and David went down, and his servants with him, and fought against the Philistines: and David waxed faint.
16 And Ishbibenob, which was of the sons of the giant, the weight of whose spear weighed three hundred shekels of brass in weight, he being girded with a new sword, thought to have slain David.
17 But Abishai the son of Zeruiah succoured him, and smote the Philistine, and killed him. Then the men of David sware unto him, saying, Thou shalt go no more out with us to battle, that thou quench not the light of Israel.
18 And it came to pass after this, that there was again a battle with the Philistines at Gob: then Sibbechai the Hushathite slew Saph, which was of the sons of the giant.
19 And there was again a battle in Gob with the Philistines, where Elhanan the son of Jaareoregim, a Bethlehemite, slew the brother of Goliath the Gittite, the staff of whose spear was like a weaver's beam.
20 And there was yet a battle in Gath, where was a man of great stature, that had on every hand six fingers, and on every foot six toes, four and twenty in number; and he also was born to the giant.
21 And when he defied Israel, Jonathan the son of Shimeah the brother of David slew him.
22 These four were born to the giant in Gath, and fell by the hand of David, and by the hand of his servants.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation