2 Samuelsboken 2
Svenska Folkbibeln
David kung över Juda
2 David frågade därefter Herren: "Skall jag dra upp till någon av städerna i Juda?" Herren svarade honom: "Drag upp." David frågade: "Vart skall jag gå?" Han svarade: "Till Hebron." 2 David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, som hade varit hustru till karmeliten Nabal. 3 David förde också sina män upp dit, var och en med sitt husfolk, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.
När man berättade för David att det var männen i Jabesh i Gilead som hade begravt Saul, 5 skickade han sändebud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga till dem: " Herren välsigne er, eftersom ni visat er herre Saul den godheten att begrava honom! 6 Må nu Herren visa nåd och trofasthet mot er. Också jag vill göra gott mot er, därför att ni har gjort detta. 7 Var nu starka och tappra män, för Saul, er herre, är död, och Juda hus har nu smort mig till kung över dem."
Is-Boset kung över Israel
8 Men Abner, Ners son, Sauls överbefälhavare, tog Sauls son Is-Boset och förde honom till Mahanajim 9 och gjorde honom till kung i Gilead och asureernas land och Jisreel, och över Efraim, Benjamin och hela det övriga Israel. 10 Sauls son Is-Boset var fyrtio år när han blev kung över Israel, och han regerade i två år. Bara Juda hus höll sig till David. 11 Den tid David var kung i Hebron över Juda hus utgjorde sju år och sex månader.
Krig mellan Israel och Juda
12 Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Is-Bosets folk, från Mahanajim till Gibeon. 13 Joab, Serujas son, och Davids folk tågade också ut. De stötte på varandra vid Gibeons damm, och de intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sade till Joab: "Låt de unga männen komma fram och utföra en krigslek inför oss." Joab svarade: "Ja, låt dem komma fram." 15 Då reste de sig och gick fram, tolv för Benjamin och för Sauls son Is-Boset och tolv av Davids tjänare. 16 De fattade varandra i huvudet och stötte svärdet i sidan på varandra och alla stupade. Därför kallas denna plats Helkat-Hassurim.[a] Den ligger vid Gibeon.
17 Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk. 18 Tre söner till Seruja var där: Joab, Abisaj och Asael. Asael var snabb på foten som en gasell på fältet. 19 Han förföljde Abner utan att vika från honom vare sig till höger eller vänster. 20 Då vände Abner sig om och sade: "Är det du, Asael?" Han svarade: "Ja." 21 Då sade Abner till honom: "Vik av åt höger eller vänster. Angrip någon av de yngre och tag hans rustning." Men Asael ville inte låta honom vara. 22 Då sade Abner än en gång till Asael: "Låt mig vara! Varför skulle jag slå ner dig? Hur skulle jag sedan kunna se din bror Joab i ansiktet?" 23 Men när han vägrade låta honom vara gav Abner honom med bakänden av sitt spjut en stöt i buken, så att spjutet gick ut genom ryggen. Han föll ner och dog där på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit ner och dött, stannade till där.
24 Men Joab och Abisaj förföljde Abner. När solen hade gått ner och de hade kommit till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia, på vägen mot Gibeons öken, 25 samlades Benjamins barn bakom Abner till en enda skara och gick i ställning på toppen av en och samma höjd. 26 Abner ropade till Joab: "Skall då svärdet få fortsätta att frossa? Förstår du inte att detta får ett bittert slut? Hur länge skall det dröja innan du befaller ditt folk att sluta med att förfölja sina bröder?" 27 Joab svarade: "Så sant Gud lever: Om du ingenting hade sagt, hade folket först i morgon dragit sig tillbaka och slutat förfölja sina bröder." 28 Därefter blåste Joab i hornet och allt folket gjorde halt. De förföljde inte längre Israel och fortsatte inte att strida.
29 Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten. De gick över Jordan och drog vidare hela förmiddagen och kom så till Mahanajim. 30 När Joab upphörde att förfölja Abner och samlade folket, saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Men Davids män hade dödat trehundrasextio man av Benjamins och Abners folk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Därefter marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 2:16 Helkat-Hassurim betyder "de skarpa eggarnas fält".
2 Samuelsboken 2
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Juda kröner David till kung
2 Efter en tid frågade David Herren: ”Ska jag flytta tillbaka till Juda?” ”Ja”, svarade Herren. ”Till vilken stad ska jag flytta?” frågade David. Herren svarade: ”Till Hebron.”
2 David flyttade då dit med sina båda hustrur, Achinoam från Jisreel och Avigajil, Navals änka från Karmel. 3 Han tog också med sig sina män och deras familjer och de bosatte sig i städerna runt Hebron. 4 Männen i Juda kom sedan dit och smorde David till kung över hela Juda.
När David hörde att männen i Javesh i Gilead hade begravt Saul, 5 skickade han dem detta budskap: ”Herren ska välsigna er för den trohet ni visat mot er herre Saul genom att begrava honom. 6 Herren ska vara nådig och trofast mot er. Också jag ska belöna er, eftersom ni handlat som ni gjort. 7 Fortsätt vara starka och modiga! Saul är död, men Juda har smort mig till sin kung.”
David blir kung över Israel
8 Men Avner, Ners son och Sauls överbefälhavare för hären, hade fört Sauls son Ish-Boshet till Machanajim 9 och gjort honom till kung över Gilead, Asher, Jisreel, Efraim, Benjamins stam och över hela Israel. 10 Han var fyrtio år gammal när han blev kung och han regerade i två år. Under denna tid förblev endast Judas stam trogen David 11 och han regerade över Juda i Hebron i sju år och sex månader.
Inbördeskrig
12 Avner, Ners son, drog ut med Sauls son Ish-Boshets trupper från Machanajim till Givon. 13 Joav, Serujas son, drog ut med Davids trupper. De möttes vid Givons damm och slog sig ner på var sin sida om dammen. 14 Då sa Avner till Joav: ”Vi låter några av våra unga soldater mötas man mot man inför oss!”[a]
Joav gick med på det, 15 och tolv män ställde upp från Benjamins stam för Ish-Boshet och tolv män för David. 16 Var och en grep sin motståndare i huvudet och stack sitt svärd i hans sida. Samtliga dog. Denna plats i Givon har sedan dess kallats Svärdseggarnas åker.
17 Striden som då började blev mycket hård, men Avner och Israels män besegrades av Davids trupper. 18 Serujas tre söner, Joav, Avishaj och Asael, var också med i striden. Asael kunde springa snabbt som en gasell på fältet, 19 och han förföljde Avner utan att vika från honom åt något håll. 20 Avner vände sig om och ropade: ”Är det du, Asael?”
”Ja, det är det”, ropade Asael tillbaka. 21 ”Jaga någon annan, angrip någon av de yngre och ta hans rustning!” skrek Avner. Men Asael fortsatte att förfölja honom.
22 Då ropade Avner: ”Ge dig iväg härifrån! Jag skulle aldrig kunna se din bror Joav i ögonen om jag var tvungen att döda dig!”
23 Men Asael vägrade vända om och då genomborrade Avner honom i buken med bakänden av sitt spjut. Det gick rakt igenom hans kropp och kom ut i ryggen. Asael föll till marken och dog omedelbart. Alla stannade upp när de passerade platsen där han låg.
24 Men Joav och Avishaj förföljde Avner. Solen höll just på att gå ner när de kom till Ammakullen nära Giach längs vägen till Givons öken. 25 Avners trupper från Benjamins stam grupperade sig bakom honom på kullens topp 26 och Avner ropade ner till Joav: ”Måste vi fortsätta att döda varandra i all evighet? Förstår du inte att det kommer att sluta med katastrof? Hur länge ska du vänta innan du befaller dina män att sluta döda sina bröder?”
27 Joav ropade tillbaka: ”Så sant Gud lever, om du inte hade sagt något skulle de ha fortsatt att jaga sina bröder ända till morgonen!”
28 Han blåste sedan i sitt horn och hans män slutade jaga Israels trupper och striden upphörde.
29 Den natten återvände Avner och hans män genom Jordandalen och gick över floden. De marscherade hela förmiddagen ända till Machanajim. 30 Joav och hans män återvände också hem och när de räknade styrkorna saknades bara nitton man, förutom Asael. 31 Men själva hade de dödat 360 män från Benjamins stam som hade varit med Avner.
32 Joav och hans män tog med sig Asaels kropp till Betlehem och begravde honom i hans fars grav. Sedan gick de hela natten och nådde fram till Hebron i gryningen.
Footnotes
- 2:14 Tvekamp, eller kamp mellan ett begränsat antal soldater, var ett vanligt sätt att avgöra strider i det här området. Se 1 Sam 17:4, där David mötte Goljat.
2 Samuel 2
The Message
2 After all this, David prayed. He asked God, “Shall I move to one of the cities of Judah?”
God said, “Yes, move.”
“And to which city?”
“To Hebron.”
2-3 So David moved to Hebron, along with his two wives, Ahinoam of Jezreel and Abigail the widow of Nabal of Carmel. David’s men, along with their families, also went with him and made their home in and around Hebron.
4-7 The citizens of Judah came to Hebron, and then and there made David king over the clans of Judah.
A report was brought to David that the men of Jabesh Gilead had given Saul a decent burial. David sent messengers to the men of Jabesh Gilead: “God bless you for this—for honoring your master, Saul, with a funeral. God honor you and be true to you—and I’ll do the same, matching your generous act of goodness. Strengthen your resolve and do what must be done. Your master, Saul, is dead. The citizens of Judah have made me their king.”
* * *
8-11 In the meantime, Abner son of Ner, commander of Saul’s army, had taken Saul’s son Ish-Bosheth to Mahanaim and made him king over Gilead, over Asher, over Jezreel, over Ephraim, over Benjamin—king, as it turns out, over all Israel. Ish-Bosheth, Saul’s son, was forty years old when he was made king over Israel. He lasted only two years. But the people of Judah stuck with David. David ruled the people of Judah from Hebron for seven and a half years.
12-13 One day Abner son of Ner set out from Mahanaim with the soldiers of Ish-Bosheth son of Saul, headed for Gibeon. Joab son of Zeruiah, with David’s soldiers, also set out. They met at the Pool of Gibeon, Abner’s group on one side, Joab’s on the other.
14 Abner challenged Joab, “Put up your best fighters. Let’s see them do their stuff.”
Joab said, “Good! Let them go at it!”
15-16 So they lined up for the fight, twelve Benjaminites from the side of Ish-Bosheth son of Saul, and twelve soldiers from David’s side. The men from each side grabbed their opponents’ heads and stabbed them with their daggers. They all fell dead—the whole bunch together. So, they called the place Slaughter Park. It’s right there at Gibeon.
17-19 The fighting went from bad to worse throughout the day. Abner and the men of Israel were beaten to a pulp by David’s men. The three sons of Zeruiah were present: Joab, Abishai, and Asahel. Asahel, as fast as a wild antelope on the open plain, chased Abner, staying hard on his heels.
20 Abner turned and said, “Is that you, Asahel?”
“It surely is,” he said.
21 Abner said, “Let up on me. Pick on someone you have a chance of beating and be content with those spoils!” But Asahel wouldn’t let up.
22 Abner tried again, “Turn back. Don’t force me to kill you. How would I face your brother Joab?”
23-25 When he refused to quit, Abner struck him in the belly with the blunt end of his spear so hard that it came out his back. Asahel fell to the ground and died at once. Everyone who arrived at the spot where Asahel fell and died stood and gaped—Asahel dead! But Joab and Abishai kept up the chase after Abner. As the sun began to set, they came to the hill of Ammah that faced Giah on the road to the backcountry of Gibeon. The Benjaminites had taken their stand with Abner there, deployed strategically on a hill.
26 Abner called out to Joab, “Are we going to keep killing each other till doomsday? Don’t you know that nothing but bitterness will come from this? How long before you call off your men from chasing their brothers?”
27-28 “As God lives,” said Joab, “if you hadn’t spoken up, we’d have kept up the chase until morning!” Then he blew the ram’s horn trumpet and the whole army of Judah stopped in its tracks. They quit chasing Israel and called off the fighting.
29 Abner and his soldiers marched all that night up the Arabah Valley. They crossed the Jordan and, after a long morning’s march, arrived at Mahanaim.
30-32 After Joab returned from chasing Abner, he took a head count of the army. Nineteen of David’s men (besides Asahel) were missing. David’s men had cut down 360 of Abner’s men, all Benjaminites—all dead. They brought Asahel and buried him in the family tomb in Bethlehem. Joab and his men then marched all night, arriving in Hebron as the dawn broke.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1993, 2002, 2018 by Eugene H. Peterson