2 Samuelsboken 2
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Juda kröner David till kung
2 Efter en tid frågade David Herren: ”Ska jag flytta tillbaka till Juda?” ”Ja”, svarade Herren. ”Till vilken stad ska jag flytta?” frågade David. Herren svarade: ”Till Hebron.”
2 David flyttade då dit med sina båda hustrur, Achinoam från Jisreel och Avigajil, Navals änka från Karmel. 3 Han tog också med sig sina män och deras familjer och de bosatte sig i städerna runt Hebron. 4 Männen i Juda kom sedan dit och smorde David till kung över hela Juda.
När David hörde att männen i Javesh i Gilead hade begravt Saul, 5 skickade han dem detta budskap: ”Herren ska välsigna er för den trohet ni visat mot er herre Saul genom att begrava honom. 6 Herren ska vara nådig och trofast mot er. Också jag ska belöna er, eftersom ni handlat som ni gjort. 7 Fortsätt vara starka och modiga! Saul är död, men Juda har smort mig till sin kung.”
David blir kung över Israel
8 Men Avner, Ners son och Sauls överbefälhavare för hären, hade fört Sauls son Ish-Boshet till Machanajim 9 och gjort honom till kung över Gilead, Asher, Jisreel, Efraim, Benjamins stam och över hela Israel. 10 Han var fyrtio år gammal när han blev kung och han regerade i två år. Under denna tid förblev endast Judas stam trogen David 11 och han regerade över Juda i Hebron i sju år och sex månader.
Inbördeskrig
12 Avner, Ners son, drog ut med Sauls son Ish-Boshets trupper från Machanajim till Givon. 13 Joav, Serujas son, drog ut med Davids trupper. De möttes vid Givons damm och slog sig ner på var sin sida om dammen. 14 Då sa Avner till Joav: ”Vi låter några av våra unga soldater mötas man mot man inför oss!”[a]
Joav gick med på det, 15 och tolv män ställde upp från Benjamins stam för Ish-Boshet och tolv män för David. 16 Var och en grep sin motståndare i huvudet och stack sitt svärd i hans sida. Samtliga dog. Denna plats i Givon har sedan dess kallats Svärdseggarnas åker.
17 Striden som då började blev mycket hård, men Avner och Israels män besegrades av Davids trupper. 18 Serujas tre söner, Joav, Avishaj och Asael, var också med i striden. Asael kunde springa snabbt som en gasell på fältet, 19 och han förföljde Avner utan att vika från honom åt något håll. 20 Avner vände sig om och ropade: ”Är det du, Asael?”
”Ja, det är det”, ropade Asael tillbaka. 21 ”Jaga någon annan, angrip någon av de yngre och ta hans rustning!” skrek Avner. Men Asael fortsatte att förfölja honom.
22 Då ropade Avner: ”Ge dig iväg härifrån! Jag skulle aldrig kunna se din bror Joav i ögonen om jag var tvungen att döda dig!”
23 Men Asael vägrade vända om och då genomborrade Avner honom i buken med bakänden av sitt spjut. Det gick rakt igenom hans kropp och kom ut i ryggen. Asael föll till marken och dog omedelbart. Alla stannade upp när de passerade platsen där han låg.
24 Men Joav och Avishaj förföljde Avner. Solen höll just på att gå ner när de kom till Ammakullen nära Giach längs vägen till Givons öken. 25 Avners trupper från Benjamins stam grupperade sig bakom honom på kullens topp 26 och Avner ropade ner till Joav: ”Måste vi fortsätta att döda varandra i all evighet? Förstår du inte att det kommer att sluta med katastrof? Hur länge ska du vänta innan du befaller dina män att sluta döda sina bröder?”
27 Joav ropade tillbaka: ”Så sant Gud lever, om du inte hade sagt något skulle de ha fortsatt att jaga sina bröder ända till morgonen!”
28 Han blåste sedan i sitt horn och hans män slutade jaga Israels trupper och striden upphörde.
29 Den natten återvände Avner och hans män genom Jordandalen och gick över floden. De marscherade hela förmiddagen ända till Machanajim. 30 Joav och hans män återvände också hem och när de räknade styrkorna saknades bara nitton man, förutom Asael. 31 Men själva hade de dödat 360 män från Benjamins stam som hade varit med Avner.
32 Joav och hans män tog med sig Asaels kropp till Betlehem och begravde honom i hans fars grav. Sedan gick de hela natten och nådde fram till Hebron i gryningen.
Footnotes
- 2:14 Tvekamp, eller kamp mellan ett begränsat antal soldater, var ett vanligt sätt att avgöra strider i det här området. Se 1 Sam 17:4, där David mötte Goljat.
2 Samuelsboken 2
Svenska Folkbibeln 2015
David kung över Juda
2 (A) Därefter frågade David Herren: ”Ska jag gå upp till någon av städerna i Juda?” Herren svarade honom: ”Gå.” David frågade: ”Vart ska jag gå?” Han svarade: ”Till Hebron[a].” 2 (B) David drog då dit upp med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. 3 (C) David tog också med sina män dit upp, var och en med sin familj, och de bosatte sig i Hebrons städer. 4 (D) Och Juda män kom dit och smorde David till kung över Juda hus.
När man berättade för David att det var männen från Jabesh i Gilead som hade begravt Saul, 5 skickade han sändebud till männen i Jabesh i Gilead och lät säga till dem: ”Herren välsigne er som har visat er herre Saul den godheten att begrava honom! 6 Må nu Herren visa nåd och trofasthet mot er. Jag vill också göra gott mot er som har gjort detta. 7 Var nu starka och tappra män, för er herre Saul är död och Juda hus har nu smort mig till kung över dem.”
Ish-Boshet kung över Israel
8 (E) Men Abner[b], Ners son, Sauls överbefälhavare, tog Sauls son Ish-Boshet[c] och förde honom till Mahanajim[d] 9 och gjorde honom till kung över Gilead, ashureerna, Jisreel, Efraim, Benjamin och hela Israel. 10 Sauls son Ish-Boshet var fyrtio år när han blev kung över Israel, och han regerade i två år. Bara Juda hus höll sig till David. 11 (F) Tiden då David var kung i Hebron över Juda hus utgjorde sju år och sex månader.
Krig mellan Israel och Juda
12 Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Ish-Boshets folk, från Mahanajim till Gibeon. 13 (G) Joab, Serujas son, och Davids folk tågade också ut. De möttes vid Gibeons damm[e] och intog ställning på var sin sida om dammen. 14 Abner sade till Joab: ”Låt de unga männen komma fram och tävla i en kämpalek inför oss.” Joab svarade: ”De får komma.” 15 Då kom de fram och ställde upp och blev räknade, tolv för Benjamin och Sauls son Ish-Boshet och tolv av Davids tjänare. 16 De grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidan[f] på varandra, och alla stupade. Därför kallas platsen Helkat-Hassurim.[g] Den ligger vid Gibeon.
17 Sedan började en mycket hård strid den dagen, och Abner och Israels män blev slagna av Davids folk. 18 Tre av Serujas[h] söner var där: Joab, Abishaj och Asael.[i] Asael var snabbfotad som en gasell på fältet. 19 Han förföljde Abner utan att vika undan vare sig åt höger eller vänster.
20 Då vände Abner sig om och sade: ”Är det du, Asael?” Han svarade: ”Ja.” 21 Då sade Abner till honom: ”Vik av åt höger eller vänster, angrip någon av de yngre och ta hans rustning.” Men Asael ville inte låta honom vara. 22 Då sade Abner än en gång till Asael: ”Låt mig vara! Varför ska jag slå ner dig? Hur ska jag sedan kunna se din bror Joab i ansiktet?” 23 (H) Men han vägrade låta honom vara, så Abner stötte honom med bakänden av sitt spjut[j] i buken, och spjutet gick ut genom ryggen. Han föll ner och dog där på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit och dött stannade upp.
24 Men Joab och Abishaj förföljde Abner. När solen gick ner och de kom till Ammahöjden, som ligger mitt emot Gia på vägen mot Gibeons öken, 25 samlades Benjamins barn bakom Abner till en enda skara och gick i ställning på toppen av en och samma höjd. 26 Abner ropade till Joab: ”Ska svärdet få fortsätta frossa? Förstår du inte att det får ett bittert slut? Hur länge ska det dröja innan du befaller ditt folk att sluta förfölja sina bröder?” 27 Joab svarade: ”Så sant Gud lever: Hade du inte sagt något, skulle folket ha fortsatt förfölja sina bröder till morgonen.” 28 Sedan blåste Joab i basunen, och allt folket gjorde halt. De förföljde inte Israel längre och fortsatte inte att strida.
29 Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten. De gick över Jordan och fortsatte hela förmiddagen[k] och kom så till Mahanajim. 30 När Joab slutade förfölja Abner och samlade folket saknades nitton av Davids män förutom Asael. 31 Men Davids män hade dödat trehundrasextio man av Benjamins och Abners folk. 32 De tog med sig Asael och begravde honom i hans fars grav i Betlehem. Därefter marscherade Joab och hans män hela natten och kom i gryningen till Hebron.
Footnotes
- 2:1 Hebron Patriarkernas boplats och gravplats (1 Mos 23:2f, 35:27), senare en präststad (Jos 21:13).
- 2:8 Abner Betyder ”ljuset är far” (1 Sam 14:50), Sauls kusin och närmaste man (1 Sam 17:55, 26:5f).
- 2:8 Ish-Boshet Betyder ”skammens man”, troligen en omskrivning för Ish-Baal (1 Krön 8:33).
- 2:8 Mahanajim Ort öster om Jordan nära bifloden Jabbok (1 Mos 32:2).
- 2:13 Gibeons damm Betydande stad ca 1 mil nordväst om Jerusalem (Jos 9-10). Dammen, som är utgrävd, var 12 m bred och 10 m djup.
- 2:16 grep varandra i huvudet och stack svärdet i sidan En sådan kampscen finns avbildad på en dåtida relief från syriska Tell-Halaf (900-tal f Kr).
- 2:16 Helkat-Hassurim Betyder ”de skarpa eggarnas fält”.
- 2:18 Seruja Davids storasyster (1 Krön 2:16). De tre kämparna är alltså Davids systersöner.
- 2:18 Joab, Abishaj och Asael Betyder ”Herren är far”, ”Ishai är min far” och ”Gud har gjort”.
- 2:23 bakänden av sitt spjut Troligen förstärkt med en avsmalnande metallhätta.
- 2:29 förmiddagen Hebr. bitrón kan också vara ett platsnamn (i så fall troligen en floddal).
2 Samuel 2
New King James Version
David Anointed King of Judah
2 It happened after this that David (A)inquired of the Lord, saying, “Shall I go up to any of the cities of Judah?”
And the Lord said to him, “Go up.”
David said, “Where shall I go up?”
And He said, “To (B)Hebron.”
2 So David went up there, and his (C)two wives also, Ahinoam the Jezreelitess, and Abigail the widow of Nabal the Carmelite. 3 And David brought up (D)the men who were with him, every man with his household. So they dwelt in the cities of Hebron.
4 (E)Then the men of Judah came, and there they (F)anointed David king over the house of Judah. And they told David, saying, (G)“The men of Jabesh Gilead were the ones who buried Saul.” 5 So David sent messengers to the men of Jabesh Gilead, and said to them, (H)“You are blessed of the Lord, for you have shown this kindness to your lord, to Saul, and have buried him. 6 And now may (I)the Lord show kindness and truth to you. I also will repay you this kindness, because you have done this thing. 7 Now therefore, let your hands be strengthened, and be valiant; for your master Saul is dead, and also the house of Judah has anointed me king over them.”
Ishbosheth Made King of Israel
8 But (J)Abner the son of Ner, commander of Saul’s army, took [a]Ishbosheth the son of Saul and brought him over to (K)Mahanaim; 9 and he made him king over (L)Gilead, over the (M)Ashurites, over (N)Jezreel, over Ephraim, over Benjamin, and over all Israel. 10 Ishbosheth, Saul’s son, was forty years old when he began to reign over Israel, and he reigned two years. Only the house of Judah followed David. 11 And (O)the [b]time that David was king in Hebron over the house of Judah was seven years and six months.
Israel and Judah at War
12 Now Abner the son of Ner, and the servants of Ishbosheth the son of Saul, went out from Mahanaim to (P)Gibeon. 13 And (Q)Joab the son of Zeruiah, and the servants of David, went out and met them by (R)the pool of Gibeon. So they sat down, one on one side of the pool and the other on the other side of the pool. 14 Then Abner said to Joab, “Let the young men now arise and compete before us.”
And Joab said, “Let them arise.”
15 So they arose and went over by number, twelve from Benjamin, followers of Ishbosheth the son of Saul, and twelve from the servants of David. 16 And each one grasped his opponent by the head and thrust his sword in his opponent’s side; so they fell down together. Therefore that place was called [c]the Field of Sharp Swords, which is in Gibeon. 17 So there was a very fierce battle that day, and Abner and the men of Israel were beaten before the servants of David.
18 Now the (S)three sons of Zeruiah were there: Joab and Abishai and Asahel. And Asahel was (T)as fleet of foot (U)as a wild gazelle. 19 So Asahel pursued Abner, and in going he did not turn to the right hand or to the left from following Abner.
20 Then Abner looked behind him and said, “Are you Asahel?”
He answered, “I am.”
21 And Abner said to him, “Turn aside to your right hand or to your left, and lay hold on one of the young men and take his armor for yourself.” But Asahel would not turn aside from following him. 22 So Abner said again to Asahel, “Turn aside from following me. Why should I strike you to the ground? How then could I face your brother Joab?” 23 However, he refused to turn aside. Therefore Abner struck him (V)in the stomach with the blunt end of the spear, so that the spear came out of his back; and he fell down there and died on the spot. So it was that as many as came to the place where Asahel fell down and died, stood (W)still.
24 Joab and Abishai also pursued Abner. And the sun was going down when they came to the hill of Ammah, which is before Giah by the road to the Wilderness of Gibeon. 25 Now the children of Benjamin gathered together behind Abner and became [d]a unit, and took their stand on top of a hill. 26 Then Abner called to Joab and said, “Shall the sword devour forever? Do you not know that it will be bitter in the latter end? How long will it be then until you tell the people to return from pursuing their brethren?”
27 And Joab said, “As God lives, [e]unless (X)you had spoken, surely then by morning all the people would have given up pursuing their brethren.” 28 So Joab blew a trumpet; and all the people stood still and did not pursue Israel anymore, nor did they fight anymore. 29 Then Abner and his men went on all that night through the plain, crossed over the Jordan, and went through all Bithron; and they came to Mahanaim.
30 So Joab returned from pursuing Abner. And when he had gathered all the people together, there were missing of David’s servants nineteen men and Asahel. 31 But the servants of David had struck down, of Benjamin and Abner’s men, three hundred and sixty men who died. 32 Then they took up Asahel and buried him in his father’s tomb, which was in (Y)Bethlehem. And Joab and his men went all night, and they came to Hebron at daybreak.
Footnotes
- 2 Samuel 2:8 Esh-Baal, 1 Chr. 8:33; 9:39
- 2 Samuel 2:11 Lit. number of days
- 2 Samuel 2:16 Heb. Helkath Hazzurim
- 2 Samuel 2:25 one band
- 2 Samuel 2:27 if you had not spoken
2 Samuel 2
New International Version
David Anointed King Over Judah
2 In the course of time, David inquired(A) of the Lord. “Shall I go up to one of the towns of Judah?” he asked.
The Lord said, “Go up.”
David asked, “Where shall I go?”
“To Hebron,”(B) the Lord answered.
2 So David went up there with his two wives,(C) Ahinoam of Jezreel and Abigail,(D) the widow of Nabal of Carmel. 3 David also took the men who were with him,(E) each with his family, and they settled in Hebron(F) and its towns. 4 Then the men of Judah came to Hebron,(G) and there they anointed(H) David king over the tribe of Judah.
When David was told that it was the men from Jabesh Gilead(I) who had buried Saul, 5 he sent messengers to them to say to them, “The Lord bless(J) you for showing this kindness to Saul your master by burying him. 6 May the Lord now show you kindness and faithfulness,(K) and I too will show you the same favor because you have done this. 7 Now then, be strong(L) and brave, for Saul your master is dead, and the people of Judah have anointed me king over them.”
War Between the Houses of David and Saul(M)
8 Meanwhile, Abner(N) son of Ner, the commander of Saul’s army, had taken Ish-Bosheth(O) son of Saul and brought him over to Mahanaim.(P) 9 He made him king over Gilead,(Q) Ashuri(R) and Jezreel, and also over Ephraim, Benjamin and all Israel.(S)
10 Ish-Bosheth son of Saul was forty years old when he became king over Israel, and he reigned two years. The tribe of Judah, however, remained loyal to David. 11 The length of time David was king in Hebron over Judah was seven years and six months.(T)
12 Abner son of Ner, together with the men of Ish-Bosheth son of Saul, left Mahanaim and went to Gibeon.(U) 13 Joab(V) son of Zeruiah and David’s men went out and met them at the pool of Gibeon. One group sat down on one side of the pool and one group on the other side.
14 Then Abner said to Joab, “Let’s have some of the young men get up and fight hand to hand in front of us.”
“All right, let them do it,” Joab said.
15 So they stood up and were counted off—twelve men for Benjamin and Ish-Bosheth son of Saul, and twelve for David. 16 Then each man grabbed his opponent by the head and thrust his dagger(W) into his opponent’s side, and they fell down together. So that place in Gibeon was called Helkath Hazzurim.[a]
17 The battle that day was very fierce, and Abner and the Israelites were defeated(X) by David’s men.(Y)
18 The three sons of Zeruiah(Z) were there: Joab,(AA) Abishai(AB) and Asahel.(AC) Now Asahel was as fleet-footed as a wild gazelle.(AD) 19 He chased Abner, turning neither to the right nor to the left as he pursued him. 20 Abner looked behind him and asked, “Is that you, Asahel?”
“It is,” he answered.
21 Then Abner said to him, “Turn aside to the right or to the left; take on one of the young men and strip him of his weapons.” But Asahel would not stop chasing him.
22 Again Abner warned Asahel, “Stop chasing me! Why should I strike you down? How could I look your brother Joab in the face?”(AE)
23 But Asahel refused to give up the pursuit; so Abner thrust the butt of his spear into Asahel’s stomach,(AF) and the spear came out through his back. He fell there and died on the spot. And every man stopped when he came to the place where Asahel had fallen and died.(AG)
24 But Joab and Abishai pursued Abner, and as the sun was setting, they came to the hill of Ammah, near Giah on the way to the wasteland of Gibeon. 25 Then the men of Benjamin rallied behind Abner. They formed themselves into a group and took their stand on top of a hill.
26 Abner called out to Joab, “Must the sword devour(AH) forever? Don’t you realize that this will end in bitterness? How long before you order your men to stop pursuing their fellow Israelites?”
27 Joab answered, “As surely as God lives, if you had not spoken, the men would have continued pursuing them until morning.”
28 So Joab(AI) blew the trumpet,(AJ) and all the troops came to a halt; they no longer pursued Israel, nor did they fight anymore.
29 All that night Abner and his men marched through the Arabah.(AK) They crossed the Jordan, continued through the morning hours[b] and came to Mahanaim.(AL)
30 Then Joab stopped pursuing Abner and assembled the whole army. Besides Asahel, nineteen of David’s men were found missing. 31 But David’s men had killed three hundred and sixty Benjamites who were with Abner. 32 They took Asahel and buried him in his father’s tomb(AM) at Bethlehem. Then Joab and his men marched all night and arrived at Hebron by daybreak.
Footnotes
- 2 Samuel 2:16 Helkath Hazzurim means field of daggers or field of hostilities.
- 2 Samuel 2:29 See Septuagint; the meaning of the Hebrew for this phrase is uncertain.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.

