2 Samuelsboken 10
Svenska 1917
10 En tid härefter dog Ammons barns konung, och hans son Hanun blev konung efter honom.
2 Då sade David: »Jag vill bevisa Hanun, Nahas' son, vänskap, likasom hans fader bevisade mig vänskap.» Och David sände några av sina tjänare för att trösta honom i hans sorg efter fadern. När så Davids tjänare kommo till Ammons barns land,
3 sade Ammons barns furstar till sin herre Hanun: »Menar du att David därmed att han sänder tröstare till dig vill visa dig att han ärar din fader? Nej, för att undersöka staden, för att bespeja och sedan fördärva den har David sänt sina tjänare till dig.»
4 Då tog Hanun Davids tjänare och lät raka av dem halva skägget och skära av deras kläder mitt på, ända uppe vid sätet, och lät dem så gå.
5 När man berättade detta för David, sände han bud emot dem; ty männen voro ju mycket vanärade. Och konungen lät säga: »Stannen i Jeriko, till dess edert skägg hinner växa ut, och kommen så tillbaka.»
6 Då nu Ammons barn insågo att de hade gjort sig förhatliga för David, sände de bort och lejde från Aram-Bet-Rehob och Aram-Soba tjugu tusen man fotfolk, av konungen i Maaka ett tusen man och av Tobs män tolv tusen.
7 När David hörde detta, sände han åstad Joab med hela hären, de tappraste krigarna.
8 Och Ammons barn drogo ut och ställde upp sig till strid framför stadsporten; men de från Aram-Soba och Rehob, ävensom Tobs män och maakatéerna, ställde upp sig för sig själva på fältet.
9 Då Joab nu såg att han hade fiender både framför sig och bakom sig, gjorde han ett urval bland allt Israels utvalda manskap och ställde sedan upp sig mot araméerna.
10 Men det övriga folket överlämnade han åt sin broder Absai, vilken med dem ställde upp sig mot Ammons barn.
11 Och han sade: »Om araméerna bliva mig övermäktiga, så skall du komma mig till hjälp; och om Ammons barn bliva dig övermäktiga, så vill jag tåga till din hjälp.
12 Var nu vid gott mod; ja, låt oss visa mod i striden för vårt folk och för vår Guds städer. Sedan må HERREN göra vad honom täckes.»
13 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot araméerna och de flydde för honom.
14 Men när Ammons barn sågo att araméerna flydde, flydde också de för Abisai och begåvo sig in i staden. Då drog Joab bort ifrån Ammons barn och begav sig tillbaka till Jerusalem.
15 Då alltså araméerna sågo att de hade blivit slagna av Israel, församlade de sig allasammans.
16 Och Hadadeser sände bud att de araméer som bodde på andra sidan floden skulle rycka ut; dessa kommo då till Helam, anförda av Sobak, Hadadesers härhövitsman.
17 När detta blev berättat för David, församlade han hela Israel och gick över Jordan och kom till Helam; och araméerna ställde upp sig i slagordning mot David och gåvo sig i strid med honom.
18 Men araméerna flydde för Israel, och David dräpte av araméerna manskapet på sju hundra vagnar, så ock fyrtio tusen ryttare; deras härhövitsman Sobak slog han ock där till döds.
19 Då alltså Hadadesers alla lydkonungar sågo att de hade blivit slagna av israeliterna, ingingo de fred med dem och blevo dem underdåniga. Efter detta fruktade araméerna för att vidare hjälpa Ammons barn.
2 Samuelsboken 10
Svenska Folkbibeln 2015
David besegrar ammoniterna
10 (A) En tid därefter dog ammoniternas kung, och hans son Hanun blev kung efter honom. 2 Då sade David: ”Jag vill visa godhet mot Hanun,[a] Nahashs son, eftersom hans far visade mig godhet.” Och David sände några av sina tjänare för att trösta honom i sorgen efter hans far.
När Davids tjänare kom till ammoniternas land, 3 sade ammoniternas furstar till sin herre Hanun: ”Tror du att David sänder tröstare till dig för att visa att han hedrar din far? Nej, det är för att utforska staden och spionera på den och sedan störta den som David har sänt sina tjänare till dig.” 4 Då grep Hanun Davids tjänare och lät raka av dem halva skägget[b] och skära av deras kläder mitt på, ända uppe vid sätet, och skickade sedan i väg dem. 5 När man berättade det för David sände han några för att möta dem, eftersom männen var djupt förnedrade. Kungen lät säga: ”Stanna i Jeriko tills ert skägg har växt ut. Kom sedan tillbaka.”
6 När ammoniterna insåg att de hade gjort sig förhatliga för David, sände de bud och lejde från Aram-Bet-Rehob och Aram-Soba 20 000 man fotfolk, och av kungen i Maaka[c] 1 000 man och av Tobs[d] män 12 000 man. 7 När David hörde det sände han i väg Joab med hela hären, de tappraste krigarna. 8 (B) Och ammoniterna drog ut och ställde upp sig till strid vid ingången till staden, medan de som var från Aram-Soba och Rehob tillsammans med Tobs män och maakateerna gick i ställning för sig själva på fältet.
9 Joab såg att han hade fiender både framför sig och bakom sig. Han valde då ut en del av Israels bästa manskap och ställde upp dem mot arameerna. 10 Resten av hären överlämnade han till sin bror Abishaj, som ställde upp dem mot ammoniterna. 11 Han sade: ”Om arameerna blir för starka för mig ska du komma till min hjälp, och om ammoniterna blir för starka för dig kommer jag till din hjälp. 12 Var modig! Låt oss kämpa tappert för vårt folk och för vår Guds städer. Herren ska göra vad han finner bäst.” 13 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot arameerna, och de flydde för honom. 14 När ammoniterna såg att arameerna tog till flykten, flydde också de för Abishaj och gick in i staden. Då drog Joab bort från ammoniterna och återvände[e] till Jerusalem.
15 När arameerna såg att de hade blivit slagna av Israel återsamlade de sina styrkor. 16 Hadadezer sände bud efter arameerna som bodde på andra sidan floden, och de kom till Helam anförda av Shobak, Hadadezers överbefälhavare. 17 När David fick veta det, samlade han hela Israel och gick över Jordan och kom till Helam. Arameerna gick i ställning mot David och gav sig i strid med honom. 18 Men arameerna flydde för Israel, och David dödade av arameerna manskapet på 700 vagnar och 40 000 ryttare. Han slog också ner deras överbefälhavare Sobak så att han dog där.
19 När Hadadezers alla lydkungar såg att de hade blivit besegrade av israeliterna, slöt de fred med Israel och gav sig under dem. Och arameerna vågade sedan inte hjälpa ammoniterna mer.
Footnotes
- 10:2 Hanun Betyder ”barmhärtig”. Hans far Nahash (”orm”) hade stridit mot Saul (1 Sam 11).
- 10:4 skägget En symbol för manlighet. Avrakat skägg var ett tecken på sorg (Jes 15:2, Jer 48:37).
- 10:6 Aram-Bet-Rehob … Maaka Områden i Huledalen norr om Galileiska sjön.
- 10:6 Tob Troligen Tayibeh nästan 2 mil sydost om Galileiska sjön (Dom 11:3).
- 10:13 Joab … återvände Någon gång vid denna tid skrev David Ps 60, enligt dess överskrift.
2 Samuelsboken 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
David besegrar arameerna
10 En tid därefter dog Ammons kung, och hans son Hanun efterträdde honom.
2 Jag ska visa vänskap mot honom, sa David. Det gjorde alltid hans far mot mig. David sände en delegation till Hanun för att visa sympati och hedra hans far.
3 Men Hanuns officerare sa till sin kung: Dessa män är inte här för att hedra din far! David har skickat dem för att spionera på staden innan de anfaller den!
4 Då rakade Hanun av Davids män hälften av deras skägg, skar av deras kläder vid höfterna och lät dem gå hem halvnakna.
5 När David fick höra vad som hade hänt, bad han dem stanna i Jeriko tills skägget hade växt ut igen. De kände sig mycket förödmjukade av Hanuns behandling.
6 När folket i Ammon förstod hur allvarligt de hade förargat kung David, sände de efter förstärkningar och lejde tjugo tusen arameiska män från Rehob och Soba. Kungen i Maaka ställde upp med tusen man och tolv tusen kom från Tob.
7-8 När David hörde dessa rapporter, gav han order till Joab att anfalla dem med hela sin armé. Ammoniterna ställde upp utanför staden och försvarade den och dess portar själva, medan arameerna från Rehob och Soba och männen från Maaka och Tob grupperade sig i det öppna landskapet.
9 När Joab insåg att han skulle bli tvungen att slåss på två fronter, valde han ut de bästa soldaterna i armén, tog själv befälet över dem och drog ut mot arameerna.
10 Resten av armén anföll staden under hans bror Abisais befäl.
11 Lyssna nu, sa Joab. Om jag behöver förstärkning så kommer ni och hjälper mig, och om ammoniterna är för starka så kommer jag och hjälper er.
12 Nu ska vi kämpa! I dag får vi visa att vi är riktiga män som kan kämpa för Herrens folk och hans städer. Låt Guds vilja få ske!
13 När Joab och hans män gick till anfall flydde arameerna hals över huvud,
14 och när ammoniterna såg det blev de rädda för Abisai och flydde in i sin stad. Joab kunde återvända till Jerusalem med armén.
15-16 Arameerna insåg nu att de inte hade någon möjlighet att besegra Israel och grupperade därför om sig. Hadadeser sände ytterligare trupper från andra sidan floden Eufrat som förstärkning. De kom till Helam under befäl av Sobak, som var överbefälhavare över alla Hadadesers trupper.
17 När David hörde vad som höll på att hända, tog han personligen befälet över Israels armé och tågade till Helam. Där anföll arameerna,
18 och de fick fly för israeliterna än en gång och lämnade manskapet på 700 vagnar döda på fälten, tillsammans med 40.000 fotsoldater. General Sobak stupade också.
19 När Hadadesers allierade såg att de var besegrade kapitulerade de, gav sig åt David och blev hans undersåtar.Från den dagen aktade sig arameerna för att hjälpa ammoniterna.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica