2 Samuelsboken 10
Svenska Folkbibeln
David besegrar ammoniterna
10 En tid härefter dog ammoniternas kung, och hans son Hanun blev kung efter honom. 2 Då sade David: "Jag vill visa godhet mot Hanun, Nahas son, eftersom hans far visade mig godhet." Och David sände några av sina tjänare för att trösta honom i sorgen efter hans far. När Davids tjänare kom till ammoniternas land, 3 sade ammoniternas furstar till sin herre Hanun: "Tror du att David sänder tröstare till dig för att visa att han hedrar din far? Nej, det är för att utforska staden och bespeja den och sedan fördärva den, som David har sänt sina tjänare till dig." 4 Hanun grep då Davids tjänare och lät raka av dem halva skägget och skära av deras kläder mitt på, ända uppe vid sätet, och skickade så i väg dem. 5 När man berättade detta för David, sände han några för att möta dem, ty männen var mycket förnedrade. Kungen lät säga: "Stanna i Jeriko, till dess ert skägg har växt ut. Kom sedan tillbaka."
6 Då ammoniterna insåg att de hade gjort sig förhatliga för David, sände de bud och lejde från Aram-Bet-Rehob och Aram-Soba 20 000 man fotfolk, och av kungen i Maaka 1 000 man och av Tobs män 12 000. 7 När David hörde detta, sände han i väg Joab med hela hären, de tappraste krigarna. 8 Och ammoniterna drog ut och ställde upp sig till strid vid ingången till staden, medan de som var från Aram-Soba och Rehob tillsammans med Tobs män och maa- kateerna gick i ställning för sig själva på fältet.
9 Joab såg att han hade fiender både framför sig och bakom sig. Han valde då ut en del av Israels bästa manskap och ställde upp dem mot arameerna. 10 Resten av hären överlämnade han åt sin bror Abisaj, som ställde upp dem mot ammoniterna. 11 Han sade: "Om arameerna blir mig för starka, skall du komma till min hjälp, och om Ammons barn blir dig för starka, skall jag komma till din hjälp. 12 Var modig! Låt oss strida tappert för vårt folk och för vår Guds städer. Herren må göra vad han finner vara bäst." 13 Därefter ryckte Joab fram med sitt folk till strid mot arameerna, och de flydde för honom. 14 När ammoniterna såg att arameerna tog till flykten, flydde också de för Abisaj och begav sig in i staden. Då drog Joab bort från ammoniterna och vände tillbaka till Jerusalem.
15 Då arameerna såg att de hade blivit slagna av Israel, återsamlade de sina styrkor. 16 Hadadezer sände bud efter de arameer som bodde på andra sidan floden.[a] Dessa kom till Helam, anförda av Sobak, Hadadezers överbefälhavare. 17 När David fick veta detta, samlade han hela Israel och gick över Jordan och kom till Helam. Arameerna gick i ställning mot David och gav sig i strid med honom. 18 Men arameerna flydde för Israel, och David dödade av arameerna manskapet på 700 vagnar och 40 000 ryttare. Han slog också ner deras överbefälhavare Sobak, så att han dog där. 19 När Hadadezers alla lydkungar såg att de hade blivit besegrade av israeliterna, slöt de fred med Israel och gav sig under dem. Och arameerna vågade sedan inte längre hjälpa ammoniterna.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 10:16 floden Dvs Eufrat.
撒母耳记下 10
Chinese New Version (Simplified)
大卫的使者受辱(A)
10 后来，亚扪人的王死了，他的儿子哈嫩继承他作王。 2 大卫说：“我要恩待拿辖的儿子哈嫩，像他父亲恩待我一样。”于是大卫差派自己的臣仆，为他丧父的事安慰他。大卫的臣仆到了亚扪人境内时， 3 亚扪人的众领袖对他们的主哈嫩说：“大卫差派这些慰问的人到你这里来，你以为他是尊敬你父亲吗？他派遣臣仆到你这里来，不是为了要窥探这城，侦察清楚，然后把城倾覆吗？” 4 于是哈嫩拿住大卫的臣仆，把他们的胡须剃去一半，又把他们的外袍割去半截，露出臀部，然后才放他们走。 5 有人告诉大卫，他就派人去迎接他们，因为他们非常羞耻。王就说：“你们可以住在耶利哥，等到你们的胡须长长了才回来。”
亚扪人备战(B)
6 亚扪人知道大卫憎恶他们，就派人去招募伯．利合的亚兰人和琐巴的亚兰人，步兵二万，玛迦王的人一千，陀伯人一万二千。 7 大卫听见了，就差派约押和全体勇士出去。 8 亚扪人出来，在城门前摆阵，琐巴和利合的亚兰人，陀伯人和玛迦人，也分别在郊野摆阵。
亚兰人与亚扪人败退(C)
9 约押看见自己前后受敌，就从以色列所有的精兵中，挑选一部分出来，使他们摆阵去迎战亚兰人， 10 他把其余的人交在他兄弟亚比筛手下，使他们摆阵去迎战亚扪人。 11 约押对亚比筛说：“如果亚兰人比我强，你就来帮助我。如果亚扪人比你强，我就去帮助你。 12 你要刚强；为了我们的人民和我们 神的众城镇，我们要刚强！愿耶和华成全他看为美的事。” 13 于是约押和与他在一起的人前进，攻击亚兰人；亚兰人在约押面前逃跑。 14 亚扪人看见亚兰人逃跑，他们也在亚比筛面前逃跑，逃进城里去了。约押就从亚扪人那里回来，回到耶路撒冷去了。
15 亚兰人见自己被以色列人击败，就再聚集起来。 16 哈大底谢差遣人把幼发拉底河那边的亚兰人调来。他们来到了希兰，由哈大底谢的将军朔法率领他们。 17 有人告诉了大卫，他就聚集所有的以色列人，渡过约旦河，来到了希兰。亚兰人摆好了阵迎击大卫，与他交战。 18 亚兰人却在以色列人面前逃跑。大卫杀了亚兰七百名驾驶战车的军兵，四万骑兵。又击杀了亚兰军队的将军朔法，他就死在那里。 19 所有臣服于哈大底谢的王看见自己被以色列人打败，就与以色列人议和，臣服于他们。于是亚兰人害怕，不敢再帮助亚扪人了。
2 Samuel 10
King James Version
10 And it came to pass after this, that the king of the children of Ammon died, and Hanun his son reigned in his stead.
2 Then said David, I will shew kindness unto Hanun the son of Nahash, as his father shewed kindness unto me. And David sent to comfort him by the hand of his servants for his father. And David's servants came into the land of the children of Ammon.
3 And the princes of the children of Ammon said unto Hanun their lord, Thinkest thou that David doth honour thy father, that he hath sent comforters unto thee? hath not David rather sent his servants unto thee, to search the city, and to spy it out, and to overthrow it?
4 Wherefore Hanun took David's servants, and shaved off the one half of their beards, and cut off their garments in the middle, even to their buttocks, and sent them away.
5 When they told it unto David, he sent to meet them, because the men were greatly ashamed: and the king said, Tarry at Jericho until your beards be grown, and then return.
6 And when the children of Ammon saw that they stank before David, the children of Ammon sent and hired the Syrians of Bethrehob and the Syrians of Zoba, twenty thousand footmen, and of king Maacah a thousand men, and of Ishtob twelve thousand men.
7 And when David heard of it, he sent Joab, and all the host of the mighty men.
8 And the children of Ammon came out, and put the battle in array at the entering in of the gate: and the Syrians of Zoba, and of Rehob, and Ishtob, and Maacah, were by themselves in the field.
9 When Joab saw that the front of the battle was against him before and behind, he chose of all the choice men of Israel, and put them in array against the Syrians:
10 And the rest of the people he delivered into the hand of Abishai his brother, that he might put them in array against the children of Ammon.
11 And he said, If the Syrians be too strong for me, then thou shalt help me: but if the children of Ammon be too strong for thee, then I will come and help thee.
12 Be of good courage, and let us play the men for our people, and for the cities of our God: and the Lord do that which seemeth him good.
13 And Joab drew nigh, and the people that were with him, unto the battle against the Syrians: and they fled before him.
14 And when the children of Ammon saw that the Syrians were fled, then fled they also before Abishai, and entered into the city. So Joab returned from the children of Ammon, and came to Jerusalem.
15 And when the Syrians saw that they were smitten before Israel, they gathered themselves together.
16 And Hadarezer sent, and brought out the Syrians that were beyond the river: and they came to Helam; and Shobach the captain of the host of Hadarezer went before them.
17 And when it was told David, he gathered all Israel together, and passed over Jordan, and came to Helam. And the Syrians set themselves in array against David, and fought with him.
18 And the Syrians fled before Israel; and David slew the men of seven hundred chariots of the Syrians, and forty thousand horsemen, and smote Shobach the captain of their host, who died there.
19 And when all the kings that were servants to Hadarezer saw that they were smitten before Israel, they made peace with Israel, and served them. So the Syrians feared to help the children of Ammon any more.
2 Samuel 10
Nova Versão Transformadora
Davi derrota os amonitas
10 Algum tempo depois, morreu Naás, rei dos amonitas, e seu filho Hanum subiu ao trono. 2 Davi disse: “Vou demonstrar lealdade a Hanum, assim como seu pai, Naás, sempre foi leal a mim”. Então Davi enviou representantes para expressar seu pesar a Hanum pela morte do pai dele.
Mas, quando os representantes de Davi chegaram à terra de Amom, 3 os líderes amonitas disseram a Hanum, seu senhor: “O rei acredita mesmo que esses homens estão aqui para honrar seu pai? Não! Davi os enviou com o objetivo de espionar a cidade para vir e conquistá-la!”. 4 Então Hanum prendeu os representantes de Davi e raspou metade da barba de cada um, cortou metade de suas roupas até as nádegas e os expulsou de sua terra.
5 Quando Davi soube o que havia acontecido, enviou mensageiros ao encontro dos homens, para que lhes dissessem: “Fiquem em Jericó até que sua barba tenha crescido e voltem em seguida”, pois estavam muito envergonhados.
6 Quando os amonitas perceberam quanto haviam enfurecido Davi, contrataram vinte mil soldados de infantaria dos sírios das terras de Bete-Reobe e Zobá, mil homens do rei de Maaca e doze mil da terra de Tobe. 7 Davi foi informado disso e enviou Joabe e todos os seus guerreiros para lutarem contra eles. 8 As tropas amonitas avançaram e formaram sua frente de batalha à entrada da cidade, enquanto os sírios de Zobá e Reobe e os homens de Tobe e Maaca se posicionaram para lutar nos campos abertos.
9 Joabe viu que teria de lutar em duas frentes ao mesmo tempo, por isso escolheu alguns dos melhores guerreiros de Israel e os pôs sob seu comando pessoal para enfrentar os sírios. 10 Deixou o restante do exército sob o comando de seu irmão Abisai, que atacou os amonitas. 11 Joabe disse a seu irmão: “Se os sírios forem fortes demais para mim, venha me ajudar. E, se os amonitas forem fortes demais para você, eu irei ajudá-lo. 12 Coragem! Lutemos bravamente por nosso povo e pelas cidades de nosso Deus. E que seja feita a vontade do Senhor!”.
13 Joabe e suas tropas atacaram, e os sírios começaram a fugir. 14 Quando os amonitas viram que os sírios batiam em retirada, também fugiram de Abisai e recuaram para dentro da cidade. Terminada a batalha, Joabe voltou para Jerusalém.
15 Os sírios viram que não tinham como enfrentar Israel. Assim, ao se reagrupar, 16 receberam o reforço de soldados sírios convocados por Hadadezer do outro lado do rio Eufrates.[a] Essas tropas chegaram a Helã conduzidas por Sobaque, comandante das forças de Hadadezer.
17 Quando Davi foi informado do que estava acontecendo, reuniu todo o Israel, atravessou o Jordão e levou o exército até Helã. Os sírios se posicionaram para a batalha e lutaram contra Davi. 18 Mais uma vez, porém, os sírios fugiram dos israelitas. O exército de Davi matou setecentos homens em carros de guerra e quarenta mil soldados de infantaria,[b] incluindo Sobaque, comandante de seu exército. 19 Quando todos os reis aliados a Hadadezer viram que ele havia sido derrotado pelos israelitas, renderam-se a Israel e se tornaram súditos de Davi. Depois disso, os sírios tiveram medo de voltar a ajudar os amonitas.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
BÍBLIA SAGRADA, NOVA VERSÃO TRANSFORMADORA copyright © 2016 by Mundo Cristão. Used by permission of Associação Religiosa Editora Mundo Cristão, Todos os direitos reservados.
