Hälsning

1 Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått på sin lott samma dyrbara tro som vi. ² Må nåd och frid i ännu rikare mått komma er till del genom kunskapen om Gud och vår Herre Jesus.

Trons bevisning i livet

³ Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom, som har kallat oss genom sin härlighet och ära. ⁴ Genom dem har han gett oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att ni i kraft av dem skall få del av gudomlig natur, sedan ni kommit undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen. ⁵ Gör därför allt ni kan för att i er tro visa dygd, i dygden insikt, ⁶ i insikten självbehärskning, i självbehärskningen uthållighet, i uthålligheten gudsfruktan, ⁷ i gudsfruktan broderlig kärlek och i kärleken till bröderna kärlek till alla människor. ⁸ Ty om allt detta finns hos er och växer till, blir ni inte overksamma eller utan frukt när det gäller kunskapen om vår Herre Jesus Kristus. ⁹ Men den som saknar detta är närsynt, ja, blind, eftersom han har glömt att han blev renad från sina tidigare synder. ¹⁰ Var desto ivrigare, mina bröder, att göra er kallelse och utkorelse fast. Gör ni det, skall ni aldrig någonsin snubbla och falla. ¹¹ Då skall ni få en fri och öppen ingång till vår Herre och Frälsare Jesu Kristi eviga rike.

¹² Därför tänker jag alltid påminna er om detta, trots att ni redan känner till det och är befästa i den sanning som ni äger. ¹³ Jag ser det som min plikt att väcka er genom mina påminnelser, så länge jag bor i detta tält. ¹⁴ Jag vet att jag plötsligt skall lägga av mitt tält. Det har vår Herre Jesus Kristus visat mig. ¹⁵ Men jag vill göra det jag kan för att ni också efter min bortgång alltid skall kunna minnas detta.

Inte myter utan gudomlig uppenbarelse

¹⁶ Det var inte några utstuderade myter^[a] vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät. ¹⁷ Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten:^[b] "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." ¹⁸ Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget. ¹⁹ Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan^[c] går upp i era hjärtan. ²⁰ Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. ²¹ Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud.