² Om du köper en hebreisk slav ska han arbeta sex år, men det sjunde året ska han bli fri utan betalning.

³ Om han kom ensam, ska han ensam ges fri, men om han var gift, ska hans hustru friges med honom. ⁴ Om hans herre gav honom en hustru och hon har fött honom söner eller döttrar, ska hustrun och barnen fortfarande tillhöra honom och mannen ensam blir fri.

⁵ Men om slaven säger: ’Jag håller av min herre, min hustru och mina barn, jag vill inte bli fri,’ ⁶ då ska hans herre föra honom fram inför Gud, ställa honom vid dörren eller dörrposten och borra en syl genom hans öra. Därefter är mannen hans slav för alltid.

⁷ Om en man säljer sin dotter som slavinna^[a], ska hon inte bli fri som de andra slavarna. ⁸ Om hennes herre inte tycker om henne sedan han valt ut henne åt sig själv, ska han låta henne bli friköpt. Han får inte sälja henne till en utlänning, eftersom han behandlat henne trolöst. ⁹ Om han väljer ut henne åt sin son, ska han ge henne en dotters rättigheter. ¹⁰ Skulle han gifta sig med ytterligare en hustru, får han inte minska den förstas rätt till mat, kläder eller bostad. ¹¹ Om han sviker henne i något av dessa tre ting, ska hon bli fri utan ersättning.

¹² Den som slår en man så att han dör, ska själv dödas. ¹³ Men om det inte var hans avsikt utan något som Gud lät ske, då ska jag visa en plats dit han kan fly. ¹⁴ Om någon avsiktligt dödar en annan ska han gripas även vid mitt altare och dödas.

¹⁵ Den som slår någon av sina föräldrar ska straffas med döden.

¹⁶ Den som rövar bort en annan människa ska straffas med döden, vare sig hans offer finns kvar hos honom eller redan har blivit sålt.

¹⁷ Den som förbannar^[b] sina föräldrar ska dömas till döden.

¹⁸ Om två män slåss och den ene slår den andre med en sten eller med knytnäven så att den slagne måste ligga till sängs men inte dör ¹⁹ och om han sedan blir så bra att han kan gå igen med hjälp av käpp, ska mannen som slog honom gå fri från straff. Han måste dock betala honom för den tid han förlorat och sörja för att han blir botad.

²⁰ Om någon slår sin slav eller slavinna med en käpp så att slaven dör, ska han straffas. ²¹ Men om slaven är på benen igen efter några dagar,^[c] ska mannen inte straffas eftersom slaven var hans egendom.

²² Om två män slåss och då råkar stöta till en gravid kvinna så att hon föder för tidigt, men ingen allvarlig skada sker, ska mannen som skadade henne betala vad hennes man begär och domaren fastställer.

²³ Om en skada inträffar, ska liv ges för liv, ²⁴ öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, ²⁵ brännskada för brännskada, sår för sår och blåmärke för blåmärke.

²⁶ Om en man slår sin slavs eller slavinnas öga så att ögat blir oanvändbart, ska slaven friges som ersättning för ögat. ²⁷ Om han slår ut en tand på sin slav eller slavinna, ska han också frige den skadade som ersättning för tanden.

²⁸ Om en oxe stångar en man eller kvinna till döds ska oxen stenas och köttet får inte ätas. Oxens ägare ska inte straffas, ²⁹ såvida inte oxen är känd för att tidigare ha stångats och ägaren trots detta inte har hållit den under uppsikt. Om det är så och oxen dödar en man eller en kvinna, ska oxen stenas och dess ägare också dödas. ³⁰ Men blir han ålagd att betala en summa pengar, kan han lösa ut sitt liv för den summa som begärs.

³¹ Samma lag gäller om oxen stångar en pojke eller en flicka. ³² Men om oxen stångar en slav eller slavinna, ska ägaren ge slavens herre 30 silvermynt i ersättning och oxen ska stenas.

Regler om egendom

³³ Om någon låter en brunn stå öppen eller gräver en brunn och inte täcker över den, och en oxe eller en åsna faller i den, ³⁴ ska brunnens ägare betala full ersättning till djurets ägare och den förre får behålla det döda djuret.

³⁵ Om någons oxe stångar en annans oxe så att den dör, ska den levande oxen säljas. Pengarna delas mellan ägarna och likaså den dödade oxens kropp. ³⁶ Men om oxen varit känd för att tidigare ha stångats och dess ägare ändå inte haft den under uppsikt, ska han ersätta oxe med oxe och han får behålla det döda djuret.

³⁹ Om din landsman blir fattig och säljer sig själv till dig, får du inte behandla honom som en slav ⁴⁰ utan i stället som en anställd tjänare eller som en gäst. Han ska bara vara i tjänst hos dig fram till friåret. ⁴¹ Då kan han lämna dig och återvända med sina barn till sin egen släkt och till sina fäders egendom. ⁴² För israeliterna är mina tjänare och jag ledde dem ut ur Egypten. Därför ska de inte säljas som vanliga slavar. ⁴³ Utsätt honom inte för hård behandling. Frukta din Gud! ⁴⁴ Men du kan köpa slavar eller slavinnor från andra folk som bor i närheten ⁴⁵ och likaså barn från de utlänningar som tillfälligt bor bland er samt deras familjemedlemmar som föds i landet. De förblir er egendom.

⁴⁶ Dem kan ni lämna över till era barn som egendom och ha som slavar för alltid. Men ingen av era bröder bland israeliterna får behandlas hårt.

⁴⁷ Om en utlänning eller någon som tillfälligt bor bland er blir rik och din landsman blir fattig och säljer sig till utlänningen eller den tillfälligt bosatte eller dennes familj ⁴⁸ kan han återlösas av en av sina bröder, ⁴⁹ sin farbror, sin kusin eller någon annan nära släkting. Han kan också köpa sig själv fri om han senare får möjlighet. ⁵⁰ Priset på hans frihet ska han och hans köpare låta stå i proportion till antalet år från det han sålde sig och som är kvar fram till friåret eller vad det skulle kosta att anställa en tjänare för så många år. ⁵¹ Om det är många år kvar, ska han betala nästan lika mycket som han fick när han sålde sig. ⁵² Om det bara är några få år kvar till friåret, ska han betala en summa beräknad efter antalet år. ⁵³ Han ska behandlas som en anställd tjänare år för år. Se till att han inte behandlas hårt.

⁵⁴ Om han ännu inte har blivit återlöst när friåret är inne, ska han och hans barn friges då ⁵⁵ för israeliterna tillhör mig och är mina tjänare. Jag ledde dem ut ur Egypten. Jag är Herren, er Gud.

¹⁴ ’Vart sjunde år ska ni var och en frige de hebreiska landsmän som har sålt sig till er och tjänat er i sex år. Då ska du låta honom gå fri från dig.’ Men era förfäder lyssnade inte på mig och lydde mig inte.