(A) Du ska inte göra dig någon bildstod eller avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. (B) Du ska inte tillbe dem eller tjäna dem, för jag, Herren din Gud, är en nitisk Gud. Jag låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde led när man hatar mig, (C) men visar nåd mot tusentals[a] när man älskar mig och håller mina bud.

(D) Du ska inte missbruka Herren din Guds namn, för Herren ska inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.

(E) Tänk på sabbatsdagen[b] så att du helgar den. Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor. 10 Men den sjunde dagen är Herren din Guds sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, inte heller din son eller dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, eller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 11 (F) För på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

12 (G) [c]Hedra din far och din mor,[d] så att du får leva länge i det land som Herren din Gud ger dig.

13 (H) Du ska inte mörda.[e]

14 (I) Du ska inte begå äktenskapsbrott.[f]

15 (J) Du ska inte stjäla.[g]

16 (K) Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

17 (L) Du ska inte ha begär[h] till din nästas hus. Du ska inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Folkets skräck

18 (M) Allt folket var vittne till dundret och eldslågorna, basunljudet och röken från berget. Och när de såg det, bävade de och höll sig på avstånd. 19 (N) De sade till Mose: ”Tala du till oss, så ska vi höra. Men låt inte Gud tala till oss, för då kommer vi att dö.” 20 (O) Men Mose sade till folket: ”Var inte rädda! Gud har kommit för att sätta er på prov, och för att ni ska frukta honom så att ni inte syndar.” 21 (P) Folket stod på avstånd, medan Mose gick närmare töcknet där Gud var.

Avgudar och altaren

22 Herren sade till Mose: ”Så ska du säga till Israels barn: Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. 23 (Q) Ni ska inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld ska ni inte göra åt er. 24 Ett altare av jord ska du göra åt mig, och på det ska du offra dina brännoffer och dina gemenskapsoffer, din småboskap och nötboskap. På varje plats där jag låter mitt namn bli ihågkommet ska jag komma till dig och välsigna dig.

25 (R) Men om du vill göra ett altare av stenar åt mig, ska du inte bygga det av huggen sten. För om du rör vid den med din mejsel vanhelgar du stenen. 26 (S) Du får inte heller stiga upp till mitt altare på trappor[i], så att din nakenhet blottas vid mitt altare.

Read full chapter

Footnotes

  1. 20:6 nåd mot tusentals   Antingen individer eller släktled (jfr 5 Mos 7:9).
  2. 20:8 sabbatsdagen   Hebr. shabbát betyder ”vila”. Sabbaten varar mellan fredag kväll (Luk 23:54) och lördag kväll, eftersom dygnet räknas från afton till afton (1 Mos 1).
  3. 20:12f Budorden citeras av Jesus i Matt 19:18f, Mark 10:19, Luk 18:20 och av Paulus i Rom 13:9.
  4. 20:12 Hedra din far och din mor   Budet citeras av Jesus i Matt 15:4, Mark 7:10 och av Paulus i Ef 6:2.
  5. 20:13 inte mörda   Budet citeras av Jesus i Matt 5:21 och av Jakob i Jak 2:11.
  6. 20:14 inte begå äktenskapsbrott   Budet citeras av Jesus i Matt 5:27, av Paulus i Rom 2:22 och av Jakob i Jak 2:11.
  7. 20:15 inte stjäla   Budet citeras av Paulus i Rom 2:21.
  8. 20:17 inte ha begär   Budet citeras av Paulus i Rom 7:7.
  9. 20:26 altare på trappor   Sådana altaren finns utgrävda t ex i Megiddo. Nakenhet var inte ovanligt vid fruktbarhetsbetonade avgudakulter.

19 [a]De gjorde en kalv vid Horeb
    och tillbad en avgudabild,
20 [b]de bytte bort sin härlighet
    mot bilden av en tjur
        som äter gräs.
21 De glömde Gud, sin Frälsare,
    som gjort väldiga ting
        i Egypten,
22 [c]underbara verk i Hams land,
    förunderliga gärningar
        vid Röda havet.
23 [d]Han hotade att förgöra dem,
    men Mose, hans utvalde,
        ställde sig i vägen
    för att vända bort hans vrede
        från att fördärva dem.

24 [e]De föraktade det ljuvliga landet,
    de trodde inte hans ord.
25 De klagade i sina tält
    och lyssnade inte
        till Herrens röst.
26 [f]Då lyfte han sin hand mot dem
    och svor att låta dem falla i öknen,
27 [g]att låta deras barn
        falla bland hednafolken
    och spridas ut i länderna.

28 [h]De band sig till Baal-Peor
    och åt av offren till de döda,
29 de väckte Guds vrede
        med sina gärningar
    och en hemsökelse bröt ut
        bland dem.
30 [i]Men Pinechas steg fram
        och skipade rätt,
    och hemsökelsen hejdades.
31 [j]Det räknades honom
        till rättfärdighet
    från släkte till släkte, för evig tid.

32 [k]De väckte hans vrede
        vid Meribas vatten
    och Mose fick lida för deras skull,
33 [l]för de trotsade[m] hans ande
    så att tanklösa ord
        kom över hans läppar.

34 [n]De förgjorde inte folken
    som Herren befallt dem,
35 [o]de beblandade sig
        med hednafolken
    och lärde sig deras gärningar.
36 [p]De tjänade deras avgudar,
    och dessa blev en snara för dem.
37 [q]De offrade sina söner och döttrar
    åt onda andar,
38 [r]de spillde oskyldigt blod,
        sina söners och döttrars blod
    som de offrade åt
        Kanaans avgudar
    så att landet vanhelgades av blodet.
39 [s]De blev orena genom sina gärningar
    och var trolösa i allt de gjorde.

40 Då upptändes Herrens vrede
        mot hans folk,
    och han avskydde sin arvedel.
41 [t]Han gav dem
        i hednafolkens hand,
    och de som hatade dem
        fick härska över dem.
42 Deras fiender förtryckte dem,
    de kuvades under deras hand.
43 [u]Han räddade dem gång på gång,
    men de var upproriska
        i sina planer[v]
    och sjönk allt djupare
        genom sin synd.

44 Men han såg till dem i deras nöd
    när han hörde deras rop,
45 [w]han tänkte på sitt förbund med dem
    och förbarmade sig
        för sin stora nåds skull.
46 Han lät dem finna barmhärtighet
    hos alla som fört dem bort
        i fångenskap.

47 [x]Fräls oss, Herre vår Gud,
        och samla oss från hednafolken,
    så att vi får prisa ditt heliga namn
        och ha vår ära i att lova dig.


48 [y]Välsignad är Herren, Israels Gud,
        från evighet till evighet!
    Och allt folket ska säga: "Amen!"
        Halleluja!

Read full chapter

29 (A) Är vi nu av Guds släkt bör vi inte tänka oss att det gudomliga liknar något av guld, silver eller sten, en bild som kommit till av mänsklig konst och fantasi.

Read full chapter