¹⁸ Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas. ¹⁹ Under dessa sju dagar får det inte finnas något jäst i era hem. Den som under denna tid äter någonting som är jäst ska utrotas ur Israel, såväl invandraren som israeliten. ²⁰ Ni ska alltså inte äta någonting som är bakat med jäst, utan bara bröd som inte är jäst, var ni än bor.”

²¹ Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: ”Gå nu och skaffa ett lamm åt era familjer, och slakta det som påskoffer. ²² Ta sedan några isopstjälkar och doppa dem i blodet i skålen och stryk lite av blodet på tvärbjälken till dörren och utmed de båda dörrposterna. Sedan får ingen av er gå ut genom dörren förrän det blir morgon. ²³ Herren ska nämligen gå fram genom landet och slå egypterna, men när han ser blodet på dörrposterna och på tvärbjälken, ska han gå förbi den dörren och inte tillåta Förgöraren^[a] att gå in i era hus och döda er.

²⁴ Följ dessa regler som en bestående förordning för er och era ättlingar. ²⁵ När ni kommer in i det land som Herren har lovat att ge er, ska ni fortsätta att fira på samma sätt. ²⁶ Och när era barn frågar: ’Varför firar vi den här högtiden?’ ²⁷ då ska ni svara: ’Det är ett påskoffer åt Herren, som gick förbi israeliternas hus när han dödade egypterna. Han skonade våra hus.’ ” Och allt folket böjde sig och tillbad Herren.

²⁸ Israels folk gick sedan iväg och gjorde exakt det som Herren hade befallt Mose och Aron.

Alla förstfödda i Egypten dör

²⁹ Vid midnatt dödade Herren de förstfödda i landet, från faraos förstfödde son till den förstfödde till fången som satt i fängelse och även det förstfödda bland boskapen. ³⁰ Mitt i natten steg farao upp, likaså hans hovmän och allt folket i Egypten, och det blev ett jämmer och en gråt över hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.

³¹ Farao kallade till sig Mose och Aron redan under natten och sa: ”Lämna mitt folk nu! Gå härifrån allihop, både ni och de övriga israeliterna, för att tillbe Herren, som ni begärde. ³² Ta med er era flockar och hjordar, precis som ni ville. Ge er iväg, och be om välsignelse för mig också!” ³³ Egypterna skyndade på dem för att få ut dem ur landet så fort som möjligt. ”Annars är vi snart döda allihop”, sa de.

³⁴ Israeliterna tog med sig deg, som man inte hunnit blanda jäst i, och de lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på axlarna. ³⁵ Israeliterna gjorde precis som Mose sagt till dem. De bad egypterna om föremål av silver och guld och även om kläder. ³⁶ Och Herren gjorde så att egypterna blev vänligt inställda mot israeliterna, och gav dem allt de ville ha. Så fick de med sig ett byte från egypterna.

Flykten från Egypten

³⁷ Israeliterna lämnade Ramses och gick till Suckot. Det var omkring 600 000 män som gick till fots, förutom alla kvinnor och barn. ³⁸ Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar, får och kor. ³⁹ De bakade bröd av degen, som de hade med sig från Egypten. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte hunnit låta degen jäsa. De hade inte heller hunnit ta någon matsäck med sig.

⁴⁰ Israeliterna hade bott i Egypten i 430 år, ⁴¹ och det var på den sista dagen av det 430:e året som alla Herrens härskaror lämnade Egypten. ⁴² Herren vakade just denna natt för att föra ut dem ur landet. Denna Herrens natt ska alla israeliterna vaka, generation efter generation.

Regler för påskfirandet

⁴³ Herren sa till Mose och Aron: ”Detta är stadgan om påsken: Ingen utlänning får äta av lammet, ⁴⁴ men varje slav som köpts ska äta det om han har blivit omskuren^[b]. ⁴⁵ Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta det.

⁴⁶ Det ska ätas i ett och samma hus utan att föra något ut ur huset och ni ska inte krossa något av dess ben. ⁴⁷ Hela Israel ska fira denna högtid.

⁴⁸ Om det finns någon utlänning som bor tillsammans med er och vill fira Herrens påsk, måste alla män först omskäras. Sedan kan han komma och delta och ska då vara som en israelit. Men ingen oomskuren får äta det. ⁴⁹ Lagen gäller lika både för israeliten och för invandraren som bor bland er.”

⁵⁰ Alla israeliterna följde alla de befallningar Herren hade gett till Mose och Aron. ⁵¹ Den dagen ledde Herren dem ut ur Egypten i ordnade härskaror.

Årliga högtider

¹⁴ Varje år ska du fira tre högtider till min ära.

¹⁵ Du ska fira det osyrade brödets högtid, då du inte ska äta jäst bröd under sju dagar, precis som jag befallt dig. Denna högtid ska firas vid den bestämda tiden i månaden aviv^[a] varje år, för det var då du lämnade Egypten. Ingen får komma inför mig tomhänt.

¹⁶ Du ska också fira skördehögtid genom att ge mig det första av din skörd. Skördehögtiden ska du hålla i slutet av året när du bärgar skörden från åkern. ¹⁷ Vid dessa tre tillfällen ska alla män i Israel gå fram inför Herren, Herren.

¹⁸ Du får inte offra blod av mitt offer tillsammans med något syrat. Det feta av påskens offer får inte lämnas kvar till följande morgon.

¹⁹ Det bästa av den första skörden på din mark ska du ta med dig till Herrens, din Guds, hus.

Koka inte en killing i dess moders mjölk.^[b]

Löfte om Guds närvaro

²⁰ Se, jag ska sända en ängel framför dig, som ska skydda dig och leda dig till den plats som jag har ställt i ordning åt dig. ²¹ Var noga med att lyssna till honom och följa vad han säger, och sätt dig inte upp emot honom, för han kommer inte att förlåta ditt trots, för mitt namn är i honom. ²² Men om du lyder honom och gör allt vad jag säger, så ska jag vara en fiende för dina fiender och en motståndare för dina motståndare. ²³ Min ängel ska nämligen gå framför dig och föra dig till amoréerna, hettiterna, perisséerna, kanaanéerna, hivéerna och jevuséerna, och jag ska utplåna dem.

²⁴ Du ska inte tillbe deras gudar eller tjäna dem, och du får inte följa deras seder. Du ska tillintetgöra dem och bryta ner alla deras stenstoder.

²⁵ Det är Herren, er Gud, ni ska tjäna. Då kommer jag att välsigna dig med mat och med vatten och hålla all sjukdom borta från dig. ²⁶ Det ska inte förekomma missfall i ditt land eller kvinnor som inte kan få barn, och jag ska låta dig leva ett långt liv.

²⁷ Jag ska injaga skräck framför dig och sprida förvirring bland folken som du kommer till, och jag ska få dina fiender att fly för dig. ²⁸ Jag ska sända missmod^[c] framför dig, som ska jaga bort hivéerna, kanaanéerna och hettiterna. ²⁹ Men jag ska inte göra allt detta på ett och samma år, för då skulle landet bli en öken och de vilda djuren bli alltför många. ³⁰ Sakta men säkert ska jag driva bort dem, tills du förökat dig så att du kan ta hela landet i besittning.

³¹ Jag ska utöka din gräns från Sävhavet till filistéernas kust, och från öknen i söder till floden^[d]. Jag ska överlämna landets invånare åt dig och driva bort dem från dig. ³² Du får inte ingå förbund med dem och deras gudar. ³³ Låt dem inte ens få bo kvar i ditt land, för att de inte ska få dig att synda mot mig. Om du dras med i dyrkan av deras gudar fångas du i en fälla.”

⁵ Herrens påsk är den fjortonde dagen i första månaden, mellan skymning och mörker^[a].

⁶ Det osyrade brödets högtid ska firas inför Herren den femtonde i samma månad. Ni ska då äta bröd bakat utan jäst i sju dagar. ⁷ På första dagen ska en helig sammankomst hållas och inget arbete får utföras. ⁸ Under alla sju dagarna ska ni offra eldoffer inför Herren. Sedan ska ni hålla en helig sammankomst på den sjunde dagen och då får ingen arbeta.’ ”

Den första skördens högtid

⁹ Herren talade till Mose: ¹⁰ ”Tala till israeliterna: ’När ni har kommit in i det land som jag ska ge er och ni har bärgat er första skörd, ska ni bära fram den första kärven av skörden till prästen. ¹¹ Han ska lyfta upp den inför Herren för att ni ska få hans välbehag. Prästen ska lyfta upp kärven första dagen efter sabbaten. ¹² Samma dag ska ni som brännoffer till Herren offra ett felfritt årsgammalt lamm av hankön. ¹³ Ett matoffer ska bäras fram tillsammans med detta och det ska bestå av sex liter fint mjöl blandat med olja. Detta är ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. Bär också fram ett dryckesoffer bestående av 1,5 liter^[b] vin. ¹⁴ Innan ni har burit fram denna offergåva till er Gud, får ni inte själva äta bröd eller färska eller rostade ax. Detta är en bestående stadga för alla kommande generationer var ni än bor.

Pingsten

(4 Mos 28:26-31; 5 Mos 16:9-12)

¹⁵ Räkna sedan sju hela veckor från dagen efter sabbaten, den dag då ni bar fram kärven som lyfts upp som ett offer. ¹⁶ Räkna femtio dagar fram till dagen efter den sjunde sabbaten. Då ska ni bära fram ett matoffer av säd ur er senaste skörd till Herren. ¹⁷ Var ni än bor ska ni bära fram två brödkakor att lyftas upp som ett offer inför Herren. Baka brödet på sju liter fint mjöl med surdeg. Detta är ett förstlingsoffer till Herren. ¹⁸ Tillsammans med brödet ska ni bära fram sju felfria årsgamla lamm, en tjur och två baggar. De ska offras som brännoffer till Herren med matoffret och dryckesoffret som ett eldoffer, en välbehaglig lukt inför Herren. ¹⁹ Ni ska offra en bock som syndoffer och två årsgamla lamm som gemenskapsoffer.

²⁰ Prästen ska lyfta upp dessa offer inför Herren tillsammans med skördens första brödkakor och de två lammen. De är heliga inför Herren och tillhör prästen. ²¹ Den dagen ska en helig samling utlysas. Den ska vara helig för er och då får ingen utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. ²² När ni bärgar skörden i ert land, får du inte ta säden närmast åkerrenarna eller plocka upp sädesax som tappats. Lämna kvar det till de fattiga och till främlingarna. Jag är Herren, er Gud.’ ”

Nyårshögtiden

(4 Mos 29:1-6)

²³ Herren talade till Mose: ²⁴ ”Säg till israeliterna: ’På första dagen i sjunde månaden^[c] ska ni ha en dag av sabbatsvila, en minnesdag med hornstöt och en helig sammankomst. ²⁵ Arbeta inte då utan frambär eldoffer till Herren.’ ”

Försoningsdagen

(4 Mos 29:7-11)

²⁶ Herren talade till Mose: ²⁷ ”Försoningsdagen infaller på tionde dagen i den sjunde månaden. Ni ska då samlas till en helig sammankomst, ödmjuka er och bära fram eldoffer till Herren. ²⁸ Arbeta inte den dagen, för det är en försoningsdag då ni ska försonas inför Herren, er Gud. ²⁹ Den som inte ödmjukar sig den dagen ska utrotas ur sitt folk. ³⁰ Och jag ska utrota från folket den som arbetar på den dagen. ³¹ Ni ska inte utföra något arbete. Detta är en bestående stadga från generation till generation var ni än bor. ³² Det här är nämligen en vilosabbat för er och på den ska ni ödmjuka er. Denna sabbat ska ni hålla från kvällen den nionde i månaden till kvällen därpå.”

Lövhyddefesten

(4 Mos 29:12-39; 5 Mos 16:13-17)

³³ Herren talade till Mose: ³⁴ ”Säg till israeliterna: ’Lövhyddefesten ska firas på femtonde dagen, också i den sjunde månaden. Den ska firas inför Herren under sju dagar. ³⁵ Den första dagen är en helig sammankomst. Arbeta inte den dagen. ³⁶ Under sju dagar ska ni bära fram eldoffer till Herren och på den åttonde dagen ska det vara en helig sammankomst och bäras fram ett eldoffer till Herren. Detta är en högtidssamling då inget arbete är tillåtet.

³⁷ Dessa är alltså Herrens högtider som ska utlysas som heliga sammankomster och då eldoffer ska bäras fram till Herren, liksom brännoffer och matoffer, slaktoffer och dryckesoffer varje dag i enlighet med föreskrifterna. ³⁸ Därtill kommer Herrens sabbater och era gåvor, löften och era frivilliga offer som ni ger åt Herren.

³⁹ På femtonde dagen i den sjunde månaden, vid slutet av er skördetid, ska ni fira en högtid under sju dagar inför Herren. Den första och den åttonde dagen i högtiden är vilodagar. ⁴⁰ Den första dagen ska ni ta frukt från era praktfulla träd liksom palmkvistar och lövrika grenar och pilkvistar och sedan glädja er inför Herren, er Gud, i sju dagar. ⁴¹ Fira denna årliga Herrens sjudagarshögtid från generation till generation som en bestående stadga alltid i sjunde månaden. ⁴² Under dessa sju dagar ska ni israeliter alla bo i hyddor ⁴³ för att era efterkommande ska känna till att jag ledde israeliterna ut ur Egypten och lät dem då bo i hyddor. Jag är Herren, er Gud.’ ”

⁴⁴ Mose talade så till Israels folk om dessa Herrens högtider.

Påskhögtiden

(2 Mos 12:14-20; 3 Mos 23:5-8; 4 Mos 28:16-25)

16 Kom ihåg att fira påsken i månaden aviv, för det var då som Herren, din Gud, en natt ledde dig ut ur Egypten. ² Välj ut ett påskoffer, antingen bland fåren eller bland korna, och offra det till Herren, din Gud, på den plats han väljer ut som boning åt sitt namn. ³ Ät offret tillsammans med osyrat bröd. Detta bröd, förtryckets bröd, ska du äta under sju dagar, för du lämnade Egypten i hast. Denna sed ska hela ditt liv påminna dig om den dag då du drog ut ur Egypten. ⁴ Under sju dagar varje år får det inte finnas någon surdeg i ditt land och ingenting av köttet du offrar första kvällen får lämnas kvar till följande dag.

⁵ Påskoffret får inte offras i vilken stad som helst som Herren, din Gud, har gett dig. ⁶ Den ska offras på den plats som Herren väljer ut och som han har utvalt som boning åt sitt namn. Offra lammet där på kvällen vid solnedgången på årsdagen^[a] av din flykt från Egypten. ⁷ Stek lammet och ät upp det på den plats som Herren, din Gud, väljer ut. Återvänd sedan hem^[b] på morgonen. ⁸ Under sex dagar ska du äta osyrat bröd och på den sjunde dagen hålla en högtidssamling inför Herren, din Gud, och då ska du inte arbeta.

Veckohögtiden

(3 Mos 23:15-22; 4 Mos 28:26-31)

⁹ Låt det sedan gå sju veckor. Sju veckor efter skördens början ¹⁰ ska du till Herrens, din Guds, ära fira veckohögtiden. Då ska du bära fram ett frivilligt offer. Storleken bestämmer du i förhållande till vad Herren har välsignat dig med. ¹¹ Gläd dig inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut som boning för sitt namn tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna i dina städer, främlingar, änkor och faderlösa som bor hos dig. ¹² Kom ihåg att du själv var slav i Egypten. Därför ska du noga följa detta bud.

Lövhyddefesten

(3 Mos 23:33-43; 4 Mos 29:12-39)

¹³ Lövhyddefesten ska du fira i sju dagar vid slutet av skördetiden när du samlat in vad din tröskplats och din vinpress ger. ¹⁴ Gläd dig under festen tillsammans med din son och dotter, slav och slavinna, leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna som finns i dina städer. ¹⁵ Denna högtid ska firas i sju dagar till Herrens, din Guds, ära på den plats som Herren väljer ut. Herren ska välsigna dig, din skörd och allt ditt arbete. Därför ska också din glädje vara stor.

¹⁶ Tre gånger om året ska varje man hos dig komma inför Herren, din Gud, på den plats som han väljer ut, nämligen vid det osyrade brödets högtid, vid veckohögtiden och vid lövhyddefesten.

Ingen får komma tomhänt inför Herren. ¹⁷ Ge i förhållande till hur Herren, din Gud, har välsignat dig.

Femte budet: Domstol

Rätt och rättvisa

¹⁸ Utse domare och tjänstemän inom varje stam i alla städer som Herren, din Gud, ger dig. De ska döma rättvist. ¹⁹ Tumma inte på rättvisan till förmån för någon. Du ska inte ta mutor, för mutor gör den vise blind och vränger den rättfärdiges sak. ²⁰ Rättvisa och endast rättvisa måste råda om du ska få leva och kunna inta det land som Herren, din Gud, ger dig.

²¹ Du får inte sätta upp asherapålar eller något annat av trä vid sidan av Herrens, din Guds, altare som du bygger ²² och res inte upp några stenstoder, för sådana hatar Herren.^[c]