Font Size
2 Moseboken 1
Svenska Folkbibeln 2015
2 Moseboken 1
Svenska Folkbibeln 2015
Israeliterna blir slavar i Egypten
1 (A) Detta är namnen på Israels söner. De kom till Egypten[a] tillsammans med Jakob, var och en med sitt hus: 2 Ruben, Simeon, Levi, Juda, 3 Isaskar, Sebulon, Benjamin, 4 Dan, Naftali, Gad och Asher. 5 (B) De som härstammade från Jakob var sammanlagt sjuttio personer. Josef var redan i Egypten. 6 Sedan dog han och alla hans bröder, hela den generationen. 7 (C) Men Israels barn var fruktsamma och blev fler, de förökade sig och blev mycket talrika så att landet blev uppfyllt av dem[b].
8 Och det kom en ny kung i Egypten, en som inte kände till Josef[c]. 9 Han sade till sitt folk: ”Se, Israels barns folk har blivit för stort och mäktigt för oss. 10 Nu ska vi gå klokt till väga med dem. Annars kanske de förökar sig ännu mer, och om det blir krig kan de gå samman med våra fiender och föra krig mot oss och sedan ge sig av från landet.”
11 Därför satte man arbetsledare över dem och plågade dem med tvångsarbete[d]. De byggde förrådsstäderna Pitom[e] och Raamses[f] åt farao[g]. 12 Men ju mer man plågade dem, desto mer förökade de sig och desto mer spred de ut sig, så att man kände fruktan för Israels barn. 13 (D) Egyptierna tvingade israeliterna att arbeta som slavar. 14 De gjorde livet svårt för dem genom hårt arbete med murbruk och tegel[h] och med allt arbete på fälten, med alla slags arbeten som de tvingade dem att utföra.
15 Kungen av Egypten talade med dem som förlöste de hebreiska kvinnorna. En av dem hette Shifra och den andra Pua, 16 och han sade: ”Se efter vad de hebreiska kvinnorna föder när ni förlöser dem: Om det är en son så döda honom, om det är en dotter så låt henne leva.”
17 (E) Men barnmorskorna fruktade Gud och gjorde inte som den egyptiske kungen hade befallt dem utan lät barnen leva. 18 Då kallade kungen till sig barnmorskorna och sade till dem: ”Varför har ni gjort så här och låtit barnen leva?” 19 Barnmorskorna svarade farao: ”Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är livskraftiga, de har fött innan barnmorskan kommer till dem.” 20 Och Gud lät det gå väl för barnmorskorna, och folket förökades och blev mycket talrikt. 21 Eftersom barnmorskorna fruktade Gud gav han dem egna familjer.
22 (F) Då befallde farao allt sitt folk: ”Alla nyfödda pojkar ska ni kasta i Nilen, men alla flickor ska ni låta leva.”
Footnotes
- 1:1 kom till Egypten Dateras ofta till ca 1876 f Kr (men se not till 12:40).
- 1:7 landet blev uppfyllt av dem Under århundradena efter Josef blev semitiska folk, dit israeliterna räknas, allt mer tongivande i norra Egypten. Till slut dominerades området av de krigiska hyksosfolken (”herdekungar” eller ”främmande kungar”), vars kungar bar namn som Jakob-Har och Jakbim.
- 1:8 en ny kung i Egypten, en som inte kände till Jose fKanske Ahmose (ca 1550-1525 f Kr), som fördrev hyksosfolken (”våra fiender”, vers 10) och återupprättade egyptiernas ära med stora byggprojekt (vers 11-14). Alternativt hans son Amenhotep I (ca 1525-1505 f Kr).
- 1:11 tvångsarbete En vanlig typ av skatt under antiken, att göra ett visst antal dagsverken på kungens projekt (se t ex 1 Kung 5:27, 9:15).
- 1:11 Pitom Har identifierats med Pi-Atum (”guden Atums hus”) ca 10 mil nordost om Kairo.
- 1:11 Raamses Har identifierats med Tell ed-Daba ca 3 mil norr om Pitom. Staden byggdes om till Egyptens huvudstad under farao Ramses II på 1200-talet f Kr.
- 1:11 farao Egyptiska för ”stora huset”, härskaren i kungapalatset.
- 1:14 tegel Lertegel var Egyptens vanligaste byggmaterial. Arbetet i lergroparna var smutsigt och illa ansett (se not till 5:16).
2 Moseboken 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
2 Moseboken 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Uttåget ur Egypten
(1:1—15:21)
1 Här följer namnen på Israels söner, som tillsammans med sina familjer följde med Jakob till Egypten:
2 Ruben, Simon, Levi, Juda, 3 Isaskar, Sebulon, Benjamin, 4 Dan, Naftali, Gad och Asher.
5 Hela antalet som härstammade från honom var sjuttio personer. Josef var ju redan i Egypten. 6 Så småningom dog Josef och hans bröder och hela deras generation. 7 Men israeliterna var mycket fruktsamma, ökade snabbt i antal och blev oerhört många. Snart uppfyllde de hela landet.
8 Men då fick Egypten en ny kung[a], en som inte kände till Josef. 9 ”De där israeliterna blir för många och för starka för oss”, sa han till sitt folk. 10 ”Vi måste handla klokt, så att de inte blir ännu fler. Om det blir krig skulle de kunna förena sig med våra fiender och strida mot oss, och sedan fly ut ur landet.”
11 Därför satte de slavdrivare över israeliterna för att kuva dem med hårt arbete. De tvingades bygga upp faraos förrådsstäder Pitom och Ramses. 12 Men ju mer israeliterna förtrycktes, desto mer ökade de i antal och bredde ut sig, så att egypterna började frukta dem. 13 De tvingade dem till slavarbete 14 och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och all sorts arbete på fälten, alltihop påtvingat slitgöra.
15 Kungen i Egypten talade till de hebreiska barnmorskorna Shifra och Pua 16 och befallde dem att när de hjälpte de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, skulle de se efter om det var en pojke och då döda honom fast låta flickorna leva. 17 Men barnmorskorna fruktade Gud och gjorde inte som kungen hade sagt. De lät även pojkarna få leva. 18 Då kallade kungen dem till sig och frågade: ”Varför gör ni så här, låter pojkarna leva?”
19 ”De hebreiska kvinnorna är inte som de egyptiska. De är starka och föder sina barn snabbt”, svarade de honom. ”Barnmorskan hinner aldrig fram i tid.”
20 Gud beskyddade barnmorskorna, och folket fortsatte att föröka sig och blev allt fler. 21 Eftersom barnmorskorna fruktade Gud, gav han dem också egna familjer.
22 Då befallde farao hela sitt folk att kasta alla nyfödda pojkar i Nilen men låta flickorna leva.
Footnotes
- 1:8 Antagligen en ny dynasti.
Exodus 1
American Standard Version
Exodus 1
American Standard Version
1 Now these are the names of the sons of Israel, who came into Egypt (every man and his household came with Jacob): 2 Reuben, Simeon, Levi, and Judah, 3 Issachar, Zebulun, and Benjamin, 4 Dan and Naphtali, Gad and Asher. 5 And all the souls that came out of the loins of Jacob were seventy souls: and Joseph was in Egypt already. 6 And Joseph died, and all his brethren, and all that generation. 7 And the children of Israel were fruitful, and increased abundantly, and multiplied, and waxed exceeding mighty; and the land was filled with them.
8 Now there arose a new king over Egypt, who knew not Joseph. 9 And he said unto his people, Behold, the people of the children of Israel are [a]more and mightier than we: 10 come, let us deal wisely with them, lest they multiply, and it come to pass, that, when there falleth out any war, they also join themselves unto our enemies, and fight against us, and get them up out of the land. 11 Therefore they did set over them taskmasters to afflict them with their burdens. And they built for Pharaoh store-cities, Pithom and Raamses. 12 But the more they afflicted them, the more they multiplied and the more they spread abroad. And they [b]were grieved because of the children of Israel. 13 And the Egyptians made the children of Israel to serve with rigor: 14 and they made their lives bitter with hard service, in mortar and in brick, and in all manner of service in the field, all their service, wherein they made them serve with rigor.
15 And the king of Egypt spake to the Hebrew midwives, of whom the name of the one was Shiphrah, and the name of the other Puah: 16 and he said, When ye do the office of a midwife to the Hebrew women, and see them upon the birth-stool; if it be a son, then ye shall kill him; but if it be a daughter, then she shall live. 17 But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt commanded them, but saved the men-children alive. 18 And the king of Egypt called for the midwives, and said unto them, Why have ye done this thing, and have saved the men-children alive? 19 And the midwives said unto Pharaoh, Because the Hebrew women are not as the Egyptian women; for they are lively, and are delivered ere the midwife come unto them. 20 And God dealt well with the midwives: and the people multiplied, and waxed very mighty. 21 And it came to pass, because the midwives feared God, that he made them households. 22 And Pharaoh charged all his people, saying, Every son that is born ye shall cast into the river, and every daughter ye shall save alive.
Footnotes
- Exodus 1:9 Or, too many and too mighty for us
- Exodus 1:12 Or, abhorred
Exodus 1
New International Version
Exodus 1
New International Version
The Israelites Oppressed
1 These are the names of the sons of Israel(A) who went to Egypt with Jacob, each with his family: 2 Reuben, Simeon, Levi and Judah; 3 Issachar, Zebulun and Benjamin; 4 Dan and Naphtali; Gad and Asher.(B) 5 The descendants of Jacob numbered seventy[a] in all;(C) Joseph was already in Egypt.
6 Now Joseph and all his brothers and all that generation died,(D) 7 but the Israelites were exceedingly fruitful; they multiplied greatly, increased in numbers(E) and became so numerous that the land was filled with them.
8 Then a new king, to whom Joseph meant nothing, came to power in Egypt.(F) 9 “Look,” he said to his people, “the Israelites have become far too numerous(G) for us.(H) 10 Come, we must deal shrewdly(I) with them or they will become even more numerous and, if war breaks out, will join our enemies, fight against us and leave the country.”(J)
11 So they put slave masters(K) over them to oppress them with forced labor,(L) and they built Pithom and Rameses(M) as store cities(N) for Pharaoh. 12 But the more they were oppressed, the more they multiplied and spread; so the Egyptians came to dread the Israelites 13 and worked them ruthlessly.(O) 14 They made their lives bitter with harsh labor(P) in brick(Q) and mortar and with all kinds of work in the fields; in all their harsh labor the Egyptians worked them ruthlessly.(R)
15 The king of Egypt said to the Hebrew midwives,(S) whose names were Shiphrah and Puah, 16 “When you are helping the Hebrew women during childbirth on the delivery stool, if you see that the baby is a boy, kill him; but if it is a girl, let her live.”(T) 17 The midwives, however, feared(U) God and did not do what the king of Egypt had told them to do;(V) they let the boys live. 18 Then the king of Egypt summoned the midwives and asked them, “Why have you done this? Why have you let the boys live?”
19 The midwives answered Pharaoh, “Hebrew women are not like Egyptian women; they are vigorous and give birth before the midwives arrive.”(W)
20 So God was kind to the midwives(X) and the people increased and became even more numerous. 21 And because the midwives feared(Y) God, he gave them families(Z) of their own.
22 Then Pharaoh gave this order to all his people: “Every Hebrew boy that is born you must throw into the Nile,(AA) but let every girl live.”(AB)
Footnotes
- Exodus 1:5 Masoretic Text (see also Gen. 46:27); Dead Sea Scrolls and Septuagint (see also Acts 7:14 and note at Gen. 46:27) seventy-five
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
American Standard Version (ASV)
Public Domain (Why are modern Bible translations copyrighted?)
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.