Add parallel Print Page Options

Amasja regerar i Juda

(2 Krön 25:1—26:2)

14 Under det andra året av kung Joashs, Joachas sons, regering över Israel, började kung Amasja att regera i Juda. Amasja var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Joaddan och var från Jerusalem. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, även om han inte var som sin förfader David, men han gjorde i allt som sin far Joash. Ändå lät han inte riva ner offerplatserna, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse där.

När hans kungamakt var säkrad, avrättade han de män som mördat hans far kungen. Men han dödade inte deras barn, utan handlade i enlighet med Herrens befallning i Moses lagbok: ”Föräldrarna får inte dödas för sina barns synder, och barn ska inte dödas för synder som deras föräldrar har begått. Var och en ska dö för sitt eget brott.”

Amasja slog en gång 10 000 edoméer i Saltdalen. Han intog också Sela och gav det namnet Jokteel, som det kallas än i dag.

Vid ett annat tillfälle skickade han sändebud till Israels kung Joash, Joachas son och Jehus sonson, och utmanade honom: ”Kom, låt oss mötas öga mot öga!”

Israels kung Joash skickade detta svar till Juda kung Amasja: ”En törnbuske på Libanon sände bud till en ceder på Libanon: ’Ge din dotter till hustru åt min son!’ Men ett vilddjur på Libanon kom och trampade ner busken. 10 Du har erövrat Edom, du är högmodig. Var nöjd med den ära du vunnit och stanna hemma. Varför söka efter olycka och riskera att du går under och Juda med dig?”

11 Men Amasja ville inte lyssna. Då attackerade Israels kung Joash, och han och Juda kung Amasja möttes öga mot öga vid Bet Shemesh i Juda. 12 Juda blev besegrat av Israel, och var och en flydde hem till sig. 13 Israels kung Joash tog Juda kung Amasja, son till Joash, son till Achasja, till fånga vid Bet Shemesh och marscherade sedan till Jerusalem. Där rev han ner tvåhundra meter av stadsmuren från Efraimsporten till Hörnporten. 14 Kung Joash lade beslag på allt guld och silver i Herrens hus liksom alla skatter från kungapalatset. Han tog också gisslan och återvände sedan till Samaria.

15 Joashs historia i övrigt, vad han gjorde, och hans krig med kung Amasja i Juda, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

16 När Joash dog och gick till vila hos sina förfäder begravdes han i Samaria bland de andra kungarna i Israel, och hans son Jerobeam blev kung efter honom.

17 Men Juda kung Amasja, Joashs son, överlevde kung Joash av Israel, Joachas son, med femton år. 18 Amasjas historia i övrigt är nedtecknad i Juda kungars krönika.

19 Det anstiftades en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, och han flydde till Lakish, men de skickade dit män efter honom och dödade honom. 20 De hämtade honom sedan med häst tillbaka till Jerusalem och begravde honom bland hans förfäder i Davids stad.

21 Allt folket tog Asarja, då sexton år gammal, och gjorde honom till kung efter hans far Amasja. 22 Efter sin fars död, byggde han upp Elat och återlämnade det till Juda.

Jerobeam II regerar i Israel

23 Under Amasjas, Joashs sons, femtonde regeringsår i Juda, blev Jerobeam, Joashs son, kung i Israel. Jerobeam regerade i Samaria i fyrtioett år. 24 Men han gjorde det som var ont i Herrens ögon och vände sig inte bort från Jerobeams, Nevats sons, synder som han hade förlett Israel till att begå. 25 Jerobeam vann tillbaka de områden som Israel förlorat mellan Levo-Hamat och Döda havet, precis som Herren, Israels Gud, hade förutsagt genom Jona, Amittajs son, profeten från Gat Hachefer.

26 Herren såg att Israel var i mycket svår nöd, slavar såväl som fria, och att inte någon kom till deras undsättning. 27 Han hade inte heller sagt att han skulle utplåna Israels namn från jorden, och därför räddade han dem genom Jerobeam, Joashs son.

28 Jerobeams historia i övrigt, allt han gjorde och lyckades med, alla hans krig och hur han återtog Damaskus och Hamat, som tidigare tillhört Juda, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

29 När Jerobeam dött och gått till vila hos sina förfäder, kungarna i Israel, blev hans son Sakarja kung efter honom.

Amasja blir kung i Juda

14 I Joas, Joahas sons, Israels kungs, andra regeringsår blev Amasja, Joas son, kung i Juda. Han var tjugofem år, när han blev kung, och han regerade tjugonio år[a] i Jerusalem. Hans mor hette Joaddin och var från Jerusalem. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men ändå inte som hans fader David. Han gjorde i allt som hans fader Joas hade gjort, men offerhöjderna avskaffades inte, utan folket fortsatte att frambära offer och tända offereld på höjderna. Sedan hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kungen. Men mördarnas barn dödade han inte enligt det som stod skrivet i Moses lagbok där Herren befallt: "Föräldrar skall inte dödas för sina barns skull, och barn skall inte dödas för sina föräldrars skull. Var och en skall dö genom sin egen synd."

Han slog edomiterna i Saltdalen, 10 000 man, och intog Sela med vapenmakt och gav det namnet Jokteel, som det heter än i dag.

Sedan skickade Amasja sändebud till Joas, son till Joahas, son till Jehu, Israels kung, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra." Men Joas, Israels kung, sände då detta svar till Amasja, Juda kung: "Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: Ge din dotter till hustru åt min son. Men ett vilddjur på Libanon gick fram över törnbusken och trampade ner den. 10 Du har slagit Edom, och ditt hjärta har blivit övermodigt. Men låt dig nöja med den äran och stanna hemma. Varför utmanar du olyckan? Du kommer att falla och Juda med dig."

11 Men Amasja lyssnade inte till detta. Och Joas, Israels kung, drog upp, och de drabbade samman med varandra, han och Amasja, Juda kung, vid det Bet-Semes som hör till Juda. 12 Juda besegrades av Israel och de flydde, var och en till sitt. 13 Och Amasja, Juda kung, son till Joas, son till Ahasja, blev tillfångatagen[b] i Bet-Semes av Joas, Israels kung. När de kom till Jerusalem bröt han ner ett stycke av Jerusalems mur vid Efraimsporten och därifrån ända till Hörnporten, fyrahundra alnar. 14 Han tog allt guld och silver och alla kärl som fanns i Herrens hus och skatterna i kungshuset. Han tog även gisslan och vände sedan tillbaka till Samaria.

15 Vad som mer finns att säga om Joas, om det han gjorde, om hans bedrifter och om hans krig mot Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika. 16 Och Joas gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Samaria hos Israels kungar. Hans son Jerobeam blev kung efter honom.

Kung Amasja dör

17 Men Amasja, Joas son, Juda kung, levde i femton år efter Joas, Joahas sons, Israels kungs, död. 18 Vad som mer finns att säga om Amasja, det är skrivet i Juda kungars krönika. 19 En sammansvärjning anstiftades mot honom i Jerusalem, så att han måste fly till Lakish. Men de sände män efter honom till Lakish och dessa dödade honom där. 20 Sedan förde man honom därifrån på hästar, och han blev begravd i Jerusalem hos sina fäder i Davids stad.

21 Allt folket i Juda tog Asarja, som då var sexton år,[c] och gjorde honom till kung i hans fader Amasjas ställe. 22 Det var han som byggde upp Elat och lade det åter under Juda, sedan kungen hade gått till vila hos sina fäder.

Jerobeam II blir kung i Israel

23 I Amasjas, Joas sons, Juda kungs, femtonde regeringsår blev Jerobeam, Joas son, kung över Israel i Samaria och regerade i fyrtioett år.[d] 24 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte från någon av de synder genom vilka Jerobeam, Nebats son, hade kommit Israel att synda. 25 Han vann tillbaka Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet,[e] enligt det ord som Herren, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare, profeten Jona, Amittajs son, från Gat-Hahefer.

26 Ty Herren såg att Israel led svårt betryck. Det var ute med både stora och små, och ingen kom till Israels hjälp. 27 Herren hade inte sagt att han skulle utplåna Israels namn under himlen. Därför räddade han dem genom Jerobeam, Joas son.

28 Vad som mer finns att säga om Jerobeam, om allt det han gjorde, om hans bedrifter och hans krig och om hur han åt Israel vann tillbaka den del av Damaskus och Hamat som en gång hade tillhört Juda, det är skrivet i Israels kungars krönika. 29 Jerobeam gick till vila hos sina fäder, Israels kungar. Hans son Sakarja blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 2 Kungaboken 14:2 tjugonio år Ca 796-767 f. Kr.
  2. 2 Kungaboken 14:13 tillfångatagen Förmodligen tillfångatogs Amasja 792 f. Kr. och var fånge fram till Joas död 782 f. Kr. Kronprinsen, Amasjas son Asarja, fick som sextonåring ta över regeringsmakten i Jerusalem. Se 14:21.
  3. 2 Kungaboken 14:21 sexton år Asarja började regera 792 f. Kr. i Jerusalem när hans far Amasja var fånge i Israel.
  4. 2 Kungaboken 14:23 fyrtioett år Jerobeam II var kung över Israel ca 793-753 f. Kr. Han blev ensam kung ca 782 f. Kr. men hans regeringstid brukar räknas från 793 f. Kr. då han började samregera med sin far Joas.
  5. 2 Kungaboken 14:25 Hedmarkshavet Döda Havet.

Amasja regerar i Juda

14 Under det andra året av kung Joas regering över Israel började kung Amasja att regera i Juda.

Amasja var då tjugofem år gammal, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor kom från Jerusalem och hette Joaddin.

Han var en mycket god kung i Herrens ögon, även om han inte var som sin förfader David, men som kung var han lika god som sin far Joas.

Ändå lät han inte riva ner offeraltarena på höjderna, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse där.

Så snart han hade fått ett fast grepp om sitt rike, avrättade han männen som mördat hans far.

Men han skonade deras barn, för han hade lärt sig genom Moses lag att föräldrarna inte ska dödas för sina barns synder, eller barn för sina föräldrars. Var och en måste sona sin egen synd.

Det var Amasja som en gång dödade 10.000 edomiter i Saltdalen. Han intog också Sela och ändrade dess namn till Jokteel, som det kallas än i dag.

Vid ett annat tillfälle utmanade Amasja kung Joas av Israel, han som var son till Joahas och sonson till Jehu, att mobilisera sin armé och komma och möta honom ansikte mot ansikte.

Men kung Joas svarade: En liten törnbuske på Libanon bad det stora cederträdet: 'Ge din dotter till hustru åt min son.' Men strax efteråt kom ett av de vilda djuren förbi och trampade ner busken.

10 Du har besegrat Edom och är mycket stolt över det, men mitt råd till dig är att du ska vara nöjd med den ära du vunnit och stanna hemma. Varför ska du besvära oss och riskera att vi båda går under?

11 Men Amasja ville inte lyssna, så kung Joas av Israel mönstrade sin armé. De möttes ansikte mot ansikte vid Bet-Semes, en av Judas städer.

12 Juda blev besegrat där och armén skingrades.

13 Kung Amasja blev tagen till fånga, och Israels armé marscherade sedan till Jerusalem och rev ner dess murar från Efraimsporten till Hörnporten, en sträcka på cirka 200 meter.

14 Kung Joas tog många som gisslan, och han lade beslag på allt guld och silver i templet och kungapalatset innan han återvände till Samaria.

15 Resten av Joas historia och hans krig med kung Amasja i Juda finns upptecknat i Israels kungars krönika.

16 När Joas dött begravdes han i Samaria bland de andra kungarna i Israel, och hans son Jerobeam II blev kung efter honom.

17 Amasja levde femton år längre än Joas,

18 och vad som hände honom i övrigt finns skrivet i Juda kungars krönika.

19 Efter en sammansvärjning mot Amasja i Jerusalem flydde han till Lakis. Men hans fiender förföljde honom dit och dödade honom där.

20 Hans kropp fördes på hästryggen tillbaka till Jerusalem, och han begravdes på den kungliga begravningsplatsen i Davids stad.

21 Sedan blev hans son Asarja kung, sexton år gammal.

22 Efter sin fars död byggde han upp Elat och återlämnade det till Juda.

Jerobeam II regerar i Israel

23 Under tiden hade Jerobeam II blivit kung i Israel under Amasjas femtonde regeringsår över Juda. Jerobeam II regerade i fyrtioett år.

24 Men han var lika ond som Jerobeam I (Nebats son), som hade förlett Israel att tillbe avgudar.

25 Jerobeam II vann tillbaka de områden som Israel förlorat mellan Hamat och Döda havet, precis som Herren, Israels Gud, hade förutsagt genom Jona, Amittais son, profeten från Gat-Hahefer.

26 Herren såg hur svårt alla hade det i Israel, slavar såväl som fria, och att inte någon kom till deras undsättning.

27 Han hade inte heller sagt att han skulle utplåna Israels namn, och därför använde han kung Jerobeam II till att rädda landet.

28 Vad som i övrigt finns att berätta om Jerobeam II, alla hans krig och hur han återtog Damaskus och Hamat, som tidigare tillhört Juda, finns nerskrivet i Israels kungars krönika.

29 När Jerobeam II dött, begravdes han bredvid de andra kungarna i Israel, och hans son Sakarja blev kung efter honom.

Amaziah King of Judah(A)(B)

14 In the second year of Jehoash[a] son of Jehoahaz king of Israel, Amaziah son of Joash king of Judah began to reign. He was twenty-five years old when he became king, and he reigned in Jerusalem twenty-nine years. His mother’s name was Jehoaddan; she was from Jerusalem. He did what was right in the eyes of the Lord, but not as his father David had done. In everything he followed the example of his father Joash. The high places,(C) however, were not removed; the people continued to offer sacrifices and burn incense there.

After the kingdom was firmly in his grasp, he executed(D) the officials(E) who had murdered his father the king. Yet he did not put the children of the assassins to death, in accordance with what is written in the Book of the Law(F) of Moses where the Lord commanded: “Parents are not to be put to death for their children, nor children put to death for their parents; each will die for their own sin.”[b](G)

He was the one who defeated ten thousand Edomites in the Valley of Salt(H) and captured Sela(I) in battle, calling it Joktheel, the name it has to this day.

Then Amaziah sent messengers to Jehoash son of Jehoahaz, the son of Jehu, king of Israel, with the challenge: “Come, let us face each other in battle.”

But Jehoash king of Israel replied to Amaziah king of Judah: “A thistle(J) in Lebanon sent a message to a cedar in Lebanon, ‘Give your daughter to my son in marriage.’ Then a wild beast in Lebanon came along and trampled the thistle underfoot. 10 You have indeed defeated Edom and now you are arrogant.(K) Glory in your victory, but stay at home! Why ask for trouble and cause your own downfall and that of Judah also?”

11 Amaziah, however, would not listen, so Jehoash king of Israel attacked. He and Amaziah king of Judah faced each other at Beth Shemesh(L) in Judah. 12 Judah was routed by Israel, and every man fled to his home.(M) 13 Jehoash king of Israel captured Amaziah king of Judah, the son of Joash, the son of Ahaziah, at Beth Shemesh. Then Jehoash went to Jerusalem and broke down the wall(N) of Jerusalem from the Ephraim Gate(O) to the Corner Gate(P)—a section about four hundred cubits long.[c] 14 He took all the gold and silver and all the articles found in the temple of the Lord and in the treasuries of the royal palace. He also took hostages and returned to Samaria.

15 As for the other events of the reign of Jehoash, what he did and his achievements, including his war(Q) against Amaziah king of Judah, are they not written in the book of the annals of the kings of Israel? 16 Jehoash rested with his ancestors and was buried in Samaria with the kings of Israel. And Jeroboam his son succeeded him as king.

17 Amaziah son of Joash king of Judah lived for fifteen years after the death of Jehoash son of Jehoahaz king of Israel. 18 As for the other events of Amaziah’s reign, are they not written in the book of the annals of the kings of Judah?

19 They conspired(R) against him in Jerusalem, and he fled to Lachish,(S) but they sent men after him to Lachish and killed him there. 20 He was brought back by horse(T) and was buried in Jerusalem with his ancestors, in the City of David.

21 Then all the people of Judah took Azariah,[d](U) who was sixteen years old, and made him king in place of his father Amaziah. 22 He was the one who rebuilt Elath(V) and restored it to Judah after Amaziah rested with his ancestors.

Jeroboam II King of Israel

23 In the fifteenth year of Amaziah son of Joash king of Judah, Jeroboam(W) son of Jehoash king of Israel became king in Samaria, and he reigned forty-one years. 24 He did evil in the eyes of the Lord and did not turn away from any of the sins of Jeroboam son of Nebat, which he had caused Israel to commit.(X) 25 He was the one who restored the boundaries of Israel from Lebo Hamath(Y) to the Dead Sea,[e](Z) in accordance with the word of the Lord, the God of Israel, spoken through his servant Jonah(AA) son of Amittai, the prophet from Gath Hepher.

26 The Lord had seen how bitterly everyone in Israel, whether slave or free,(AB) was suffering;[f](AC) there was no one to help them.(AD) 27 And since the Lord had not said he would blot out(AE) the name of Israel from under heaven, he saved(AF) them by the hand of Jeroboam son of Jehoash.

28 As for the other events of Jeroboam’s reign, all he did, and his military achievements, including how he recovered for Israel both Damascus(AG) and Hamath,(AH) which had belonged to Judah, are they not written in the book of the annals(AI) of the kings of Israel? 29 Jeroboam rested with his ancestors, the kings of Israel. And Zechariah his son succeeded him as king.

Footnotes

  1. 2 Kings 14:1 Hebrew Joash, a variant of Jehoash; also in verses 13, 23 and 27
  2. 2 Kings 14:6 Deut. 24:16
  3. 2 Kings 14:13 That is, about 600 feet or about 180 meters
  4. 2 Kings 14:21 Also called Uzziah
  5. 2 Kings 14:25 Hebrew the Sea of the Arabah
  6. 2 Kings 14:26 Or Israel was suffering. They were without a ruler or leader, and