2 Krönikeboken 33
Svenska Folkbibeln
Manasse kung i Juda
33 Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem. 2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde aseror, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: "I Jerusalem skall mitt namn vara för evig tid." 5 Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.
7 Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: "I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag skall inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de endast håller fast vid och följer allt vad jag har befallt dem, efter den lag, de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose." 9 Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.
10 Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 Då lät Herren den assyriske kungens arméer komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren, sin Gud, och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 Och när han på detta sätt bad till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.
14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Vidare upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 Folket offrade ändå på höjderna, men endast åt Herren, sin Gud.
18 Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. 19 Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp aseror och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. 20 Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.
Amon kung i Juda
21 Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år i Jerusalem. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans fader Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som han fader Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. 23 Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans fader Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. 24 Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus. 25 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.
2 Krönikeboken 33
Svenska Folkbibeln 2015
Manasse kung i Juda
33 (A) Manasse var tolv år när han blev kung, och han regerade femtiofem år[a] i Jerusalem. 2 (B) Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, efter den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. 3 (C) Han byggde på nytt upp de offerhöjder som hans far Hiskia hade brutit ner. Och han reste altaren åt baalerna och gjorde asherapålar, och han tillbad och tjänade himlens hela härskara. 4 (D) Han byggde altaren i Herrens hus. Det var om detta hus som Herren hade sagt: ”I Jerusalem ska mitt namn vara för evig tid.” 5 Han byggde altaren åt himlens hela härskara på de båda förgårdarna till Herrens hus. 6 (E) Han lät sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och utövade teckentyderi, svartkonst och trolldom, skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i Herrens ögon, så att han väckte hans vrede.
7 (F) Avgudabilden som han gjort ställde han in i Guds hus om vilket Gud hade sagt till David och hans son Salomo: ”I detta hus och i Jerusalem som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid. 8 Jag ska inte mer låta Israel vandra bort från det land som jag har bestämt åt era fäder, om de bara håller fast vid och följer allt jag befallt dem efter den lag och de stadgar och föreskrifter som de har fått genom Mose.” 9 Men Manasse förledde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som Herren hade utrotat för Israels barn.
10 (G) Herren talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 11 (H) Då lät Herren den assyriske kungens arméer[b] komma över dem. De slog Manasse i bojor och fängslade honom med kopparbojor och förde honom till Babel. 12 Men när han nu var i nöd, bönföll han inför Herren sin Gud och ödmjukade sig djupt för sina fäders Gud. 13 (I) Och när han bad så till honom, bönhörde Herren honom och lyssnade till hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem som kung. Då insåg Manasse att det är Herren som är Gud.
14 Han byggde en yttermur till Davids stad väster om Gihon i dalen, fram till ingången till Fiskporten och runt omkring Ofel och gjorde den mycket hög. Sedan tillsatte han befälhavare i alla befästa städer i Juda. 15 Han avlägsnade de främmande gudarna och avgudabilden från Herrens hus, liksom alla de altaren som han hade byggt på det berg där Herrens hus stod, och i Jerusalem, och han kastade ut dem utanför staden. 16 Sedan upprättade han Herrens altare och offrade gemenskapsoffer och tackoffer på det och uppmanade Juda att tjäna Herren, Israels Gud. 17 (J) Folket offrade ändå på höjderna, men bara åt Herren sin Gud.
18 (K) Vad som mer finns att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i Herrens, Israels Guds, namn, det står i Israels kungars krönika. 19 Om hans bön och hur han blev bönhörd, om all hans synd och trolöshet och om de platser där han byggde offerhöjder och ställde upp asherapålar och gjutna bilder, innan han ödmjukade sig, är skrivet i Hosajs krönika. 20 Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begravde honom där han bodde. Hans son Amon blev kung efter honom.
Amon kung i Juda
21 (L) Amon var tjugotvå år när han blev kung, och han regerade två år[c] i Jerusalem. 22 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som hans far Manasse hade gjort. Han offrade åt alla de avgudabilder som hans far Manasse hade tillverkat, och han dyrkade dem. 23 Men han ödmjukade sig inte inför Herren, så som hans far Manasse hade gjort, utan han hopade skuld på skuld. 24 (M) Och hans tjänare sammansvor sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.
25 Men folket i landet dödade alla som hade sammansvurit sig mot kung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till kung efter honom.
Footnotes
- 33:1 Manasse … femtiofem år Ca 697-642 f Kr, samregent med sin far Hiskia till 687 f Kr. Manasse betyder ”får att glömma” (jfr 1 Mos 41:51). Assyriska dokument noterar att Manasse sände tribut och byggmaterial. Se även 2 Kung 21.
- 33:11 den assyriske kungens arméer Kanske Assurbanipal (ca 667-627 f Kr). Mellan 652-646 f Kr slog han ner ett stort uppror som Babel och dess allierade (araber, amoreer m fl) hade startat, och kanske hade Manasse gjort gemensam sak med dem liksom hans far Hiskia före honom (2 Kung 20:12).
- 33:21 Amon … två år Ca 642-640 f Kr. Amon betyder ”betrodd” eller ”hantverkare” och var också ett egyptiskt gudanamn (Jer 46:25). Se även 2 Kung 21:19f.
2 Chronicles 33
Amplified Bible
Manasseh Succeeds Hezekiah in Judah
33 Manasseh was twelve years old when he became king, and he reigned for fifty-five years in Jerusalem. 2 But he did evil in the sight of the Lord, like the repulsive acts of the [pagan] nations whom the Lord dispossessed before the sons (descendants) of Israel. 3 For he rebuilt the [idolatrous] high places which his father Hezekiah had torn down; and he set up altars for the Baals and made the [a]Asherim, and worshiped all the host of heaven [the sun, the moon, stars and planets] and served them.(A) 4 He built [pagan] altars in the house of the Lord, of which the Lord had said, “My Name shall be in Jerusalem forever.” 5 He built altars for all the host of heaven in the two courts of the house of the Lord. 6 He made his sons pass through the fire [as an offering to his gods] in the Valley of Ben-hinnom; and he practiced witchcraft, used divination, and practiced sorcery, and dealt with mediums and spiritists. He did much evil in the sight of the Lord, provoking Him to anger. 7 Then he set the carved image of the idol which he had made in the house of God, of which God had said to David and to Solomon his son, “In this house and in Jerusalem, which I have chosen from all the tribes of Israel, I will put My Name [and the symbol of my Presence] forever; 8 and I will not again remove Israel from the land which I appointed for your fathers, if they will only be careful to do everything that I have commanded them in regard to all the law, the statutes, and the ordinances given through Moses.” 9 So Manasseh caused Judah and the inhabitants of Jerusalem to sin, by doing more evil than the [pagan] nations whom the Lord had destroyed before the sons of Israel.
Manasseh’s Idolatry Rebuked
10 Now the Lord spoke to Manasseh and to his people, but they paid no attention. 11 So the Lord brought the commanders of the army of the king of Assyria against them, and they captured Manasseh with hooks [through his nose or cheeks] and bound him with bronze [chains] and took him to Babylon. 12 But when he was in distress, he sought the Lord his God and humbled himself greatly before the God of his fathers. 13 When he prayed to Him, He was moved by his entreaty and heard his pleading, and brought him back to Jerusalem to his kingdom. Then Manasseh knew that the Lord is God.
14 After this he built an outer wall for the City of David on the west side of Gihon, in the river valley, to the entrance of the Fish Gate; and he encircled the [b]Ophel with it and made it very high. Then he put military commanders in all the fortified cities of Judah. 15 He also removed the foreign gods and the idol from the house of the Lord, as well as all the altars which he had built on the mountain of the house of the Lord and in Jerusalem; and he threw them outside the city. 16 Then he set up the altar of the Lord and sacrificed peace offerings and thank offerings on it; and he ordered Judah to serve the Lord God of Israel.(B) 17 Yet the people still sacrificed on the high places, but only to the Lord their God.
18 Now the rest of the acts of Manasseh, and his prayer to his God, and the words of the seers who spoke to him in the name of the Lord God of Israel, behold, they are among the records of the kings of Israel. 19 His prayer also and how God heard him, and all his sin, his unfaithfulness, and the sites on which he built high places and set up the Asherim and the carved images, before he humbled himself, behold, they are written in the records of the [c]Hozai. 20 So Manasseh slept with his fathers [in death], and they buried him in [the garden of] his own house. And his son Amon became king in his place.
Amon Becomes King in Judah
21 Amon was twenty-two years old when he became king, and he reigned for two years in Jerusalem. 22 But he did evil in the sight of the Lord, just as his father Manasseh had done. Amon sacrificed to all the carved images which his father Manasseh had made, and he served them. 23 Further, he did not humble himself before the Lord as his father Manasseh [finally] had done, but Amon multiplied his guilt and his sin. 24 And his servants conspired against him and killed him in his own house (palace). 25 But the people of the land struck down all those who had conspired against King Amon, and they made his son Josiah king in his place.
Footnotes
- 2 Chronicles 33:3 Wooden symbols of a female deity.
- 2 Chronicles 33:14 The original old city.
- 2 Chronicles 33:19 Greek reads seers.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 2015 by The Lockman Foundation, La Habra, CA 90631. All rights reserved.
