¹⁶ Men skuldofferspengarna och syndofferspengarna gick inte till Herrens hus utan tillföll prästerna.

¹⁷ Vid den tiden drog Hasael, kungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det. Därefter tågade Hasael upp mot Jerusalem. ¹⁸ Då tog Joas, Juda kung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda kungar, hade helgat åt Herren och vad han själv hade helgat åt Herren och allt guld som fanns i skattkamrarna i Herrens hus och i kungshuset och sände det till Hasael, kungen i Aram, som då lämnade Jerusalem i fred.

¹⁹ Vad som mer finns att säga om Joas och allt vad han gjorde, det är skrivet i Juda kungars krönika. ²⁰ Hans tjänare gjorde uppror och anstiftade en sammansvärjning och dödade Joas i Millobyggnaden som sträcker sig ner mot Silla. ²¹ Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slog honom till döds. Man begravde honom hos hans fäder i Davids stad. Hans son Amasja blev kung efter honom.

¹⁶ När hela Israel förstod att kungen inte ville höra på dem, gav folket honom detta svar:

Därefter gick hela Israel hem igen. ¹⁷ Och Rehabeam förblev kung endast över de israeliter som bodde i Juda städer.

¹⁸ När kung Rehabeam sände ut Hadoram, som hade uppsikten över tvångsarbetena, stenade Israels barn honom till döds. Själv måste kung Rehabeam skyndsamt stiga upp i sin vagn och fly till Jerusalem. ¹⁹ Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt från det ända till denna dag.

Semajas profetia

11 När Rehabeam kom till Jerusalem, kallade han samman Juda hus och Benjamin, 180 000 utvalda krigare, för att de skulle strida mot Israel och vinna tillbaka kungadömet åt Rehabeam. ² Men Herrens ord kom till gudsmannen Semaja. Han sade: ³ "Säg till Rehabeam, Salomos son, Juda kung, och till alla israeliter i Juda och Benjamin: ⁴ "Så säger Herren: Ni skall inte dra upp för att strida mot era bröder. Vänd tillbaka hem, var och en till sitt, ty det som har skett har kommit från mig." Och de lyssnade till Herrens ord och vände om och drog inte ut mot Jerobeam.